I Sommarbloggen får olika innebandyprofiler möjlighet att skriva varsin text i valfritt ämne som kan vara tankeväckande, inspirerande eller intressant för andra att ta del av. Idag: Johan Good, som driver nystartade innebandypodcasten Coachpodden.

Jag minns dagen då allt startade, den första dagen som den 14-åriga relativt begränsade innebandyspelaren Johan skulle kliva in i hallen som innebandytränare. Motvilligt ditsläpad av barndomskamraten Fredrik som då var tränare för sin lillebrors lag hemma i Dalsjöfors, ett lag som då bestod av grabbar födda 96,97,98 som han ansåg att jag gott kunde hjälpa till med.   

Där och då den dagen i Dalsjöhallen såddes ett frö som sedan skulle växa ut till ett enormt intresse utan rimliga begränsningar, Jag konsumerade innebandy på en nivå som knappast kan ha varit hälsosamt med en vetgirighet som är få förunnat. Det som var lite nytt och unikt för den tiden var att även i ett samhälle som Dalsjöfors kunde man ta del av inspirerande delar av sporten via digitala plattformar! På familjens första stationära dator kunde man surfa in på Youtube och förkovra sig i olika innebandyklipp. 

Den första digitala inspirationen från Youtube som jag kom över var Klubbhusets Youtube-serie ”inside Pixbo Wallenstam” som publicerades i tre delar där Daniel Larnö följde laget och intervjuade tränaren David Jansson och flera spelare som Henrik Qvist, Daniel Calebsson. Med åren följdes Inside Pixbo upp av avsnitt med Storvreta och Warberg. Med tanke på hur mycket kunskap och inspiration som jag hämtat ur dessa program så vill jag ta tillfället i akt att skicka ett stort tack till Daniel och alla som varit inblandade i produktionen, ni har betytt oerhört mycket för mig och många med mig!    

Nästa stora ”digitala” inspirationskälla var Oscar Lundin som via sin Youtube-kanal publicerade träningsklipp där han hade detaljträning med spelare i Partille och sed mera Warberg, att vara så generös med sin kunskap och idéer som Oscar var där och då är otroligt storsint.  

Första live-upplevelsen där jag stötte på landslaget i någon form var genom Michael Svensson som under många år drivit innebandygymnasiet i Borås, han anordnade en föreläsning i Boråshallen där Kent Göransson var föreläsare, Kent som då var förbundskapten för svenska herrlandslaget. Denna upplevelse var ju för mig lika stor som den första konserten med Iron Maiden är för den dedikerade Iron Maiden fantasten 😉   

Men till slut så kom dagen då det var dags att lämna idyllen Dalsjöfors för studier på Bosön strax utanför Stockholm och efter avslutade studier så var det dags att kasta sig in i arbetslivet och platsen för det blev innebandyns huvudstad Uppsala! 

Jag sökte jobb på Innebandygymnasiet i Uppsala och blev jag kallad till en arbetsintervju där jag skulle träffa basketprofilen Henrik Gaddefors som är chef för den idrottsliga skol-verksamheten i Uppsala, det jag inte visste då var att ytterligare en person skulle medverka på intervjun nämligen Markus ”Pucken” Puskala som var Teamansvarig för innebandyn, så plötsligt stod jag inför en av mina idoler från KH dokumentärerna jag nämnde tidigare. Pucken medverkade i ”Inside Storvreta” när dokumentären spelades in var han en av tränarna för laget som där och då var världens bästa klubblag och vunnit såväl SM-guld som champions cup. Om föreläsningen med Kent var som en första Iron-Maiden konsert så var detta som en konsert med ett backstage pass! Som tur är slutade denna anekdot lyckligt, jag fick jobbet. 

Nu då till själva sakfrågan som handlar om behovet att ständigt förnya sitt ledarskap, där tror jag att digitala plattformar som inside Pixbo eller Oscar Lundins Youtube har bidragit enormt mycket till utvecklingen. Nyckeln för att utvecklingen kommer ske är dock inte att enbart ha tillgång till material utan att du som ledare alltid har ett öppet sinne för att förändra och förbättra dig själv. 

Nu i semestertid har jag tagit mig tiden att noggrant läsa igenom VM-analysen från 2019 som är författad av Johan Hydling, Joel Rauswall och Niklas Nordén. 

https://www.innebandy.se/media/14790/vm-analys-2019.pdf

I den nämner de flera spännande begrepp som är värda en hel del reflektion och tanke. Det första som jag slåss av är deras resonemang kring hur en spelare hanterar sin egen aktionsradie och aktioner utifrån den. 

”Aktionsradien är den cirkel som bildas då spelaren roterar ett varv runt sin egen axel i ready position. Mätmetod – "Bubblan" Studien grundar sig i spelaren som är bollförare genom att granska hur hon hanterar spelet med boll inom sin aktionsradie när denna attackeras av motståndare. Vid inträdet i bollförarens aktionsradie- av denna motståndare, skapar vi vår mätmetod kallad “Bubblan” 

En annan för mig ny detalj i spelet, I rapporten beskriver man 3 positioner

 • Daylight (ansiktet och bröstkorgen in mot banan, fullt synfält)

 • Twilight (sidan mot sargen, halvt synfält)

 • Moonlight (ansiktet och bröstkorg mot sargen, begränsat synfält)

Detta blir för mig en oerhört viktig del i när vi jobbar försvarsspel, dvs när vi jobbar för att förhindra vår motståndares speluppbyggnad förhindra och rädda deras avslut.

För mig personligen innebär detta att det stärker mina personliga teorier om ett aggressivt försvarsspel där vi ständigt jobbar för att sätta press på våra motståndare dels den med bollen dels de som rör sig utan boll. 

För mig gäller denna princip över hela planen, jag tänker att man spelar med en väldigt aktiv press med 1–2 spelare mot bollförande motståndare. 

Samtidigt är det en precis lika viktig del i vårt anfalls-spel. Det vill säga att jag ger mig själv så bra möjligheter som möjligt för att lyckas med nästa aktion, att jag hela tiden försöker spela ett spel där jag så ofta som möjligt placerar mig i Daylight och inte självmant spela ett spel där jag sätter mig själv i skiten. 

Till ex givetvis kommer situationer då man behöver skydda bollen från motståndare, genom någon from av dribbling. Där kan man utifrån de tre principerna ovan värdera utifrån vad finns att vinna på dribblingen, ett avslut, position för en bra passning eller kommer jag sluta nere i ett sarghörn i en sämre yta än där jag startade. Därav är det en viktig detalj mot vilka ytor jag spelar och när jag tar risker funderar på vad jag har att vinna. En något komplicerad speldetalj men ack så viktig, och det är precisa funderingar som dessa jag tycker är ruskigt spännande att försöka sätta sig in i. Att fundera hur jag kan överföra detta till mina spelare, hur jag kan bygga övningar där de hamnar i dessa situationer och får träna på att lösa dem. 

Nu kommer vi in på nästa spännande detalj i ”det ständiga behovet av ett förnyat ledarskap” nämligen vår träningsplanering. Här har utvecklingen gått enormt snabbt fram och i svenska innebandyförbundets utbildningsmaterial finns tre punkter under temat träningsplanering som jag försöker följa extremt noggrant. 

Tar sin utgångspunkt i det som sker i spelet – spelmodellen. 

Tema – spelets skeden. 

Val av övningar – spelinriktad övningsdesign, komplettera med färdighetsövningar.

Detta kompletterat med meningen ”Innebandy är en spelarsport där vi ska utbilda våra spelare att ta egna beslut och spela spelet” 

Genom åren har jag jobbat med mängder med övningar som jag ansåg där och då innehöll det jag ansåg vi behövde träna på. Passningar, dribbling mot en kon avslut mm som man med den kunskap man sitter på idag inser helt saknar den matchlika komplexitet som jag nu eftersträvar ska finnas i varje övning. Även de färdighetsövningar jag jobbar med försöker jag i den mån de går göra så matchlika som möjligt. Gärna med en fysisk motståndare som jobbar aktivt med att förhindra den detalj som den bollförande spelaren tränar på alt så är det den defensiva aktionen som är färdighetsövningen. 

Sist men inte minst så måste vi ha med oss att även vår målgrupp i arbetet dvs våra spelare förändras, som Markus nämnde i sin sommarblogg så förändras delarna som motiverar spelarna och de dialektala delarna i spelet konstans förändras. Det ställer också spännande krav på oss som ledare och den pedagogik vi använder, nyckeln här kan jag tycka att lära känna spelarna vi jobbar med. Vad som motiverar, skapar intresse och engagemang! Desto bättre du känner ditt lag desto mer prestation kan du få ut av laget, kanske? Åter igen en personlig reflektion. 

Det var några av mina tankar kring ett ständigt behov av ett förnyat ledarskap, med detta sagt så vill jag inte att ni misstar mig för att vara någon av vår sports stora tänkare. Jag är enbart en enkel ledare vars styrka ligger i att jag är nyfiken, vetgirig och ständigt öppen för nya influenser! 

Trevlig sommar allihopa så ses vi i hallen framöver!