ZORROSTRAFF-DEBATTEN
Foto: Swissunihockey/Pixabay (montage)
Opinion

Nya förslaget angående zorrostraffar: "Intressant idé"

ANNONS

Profilerna tycker till: "Vi slipper se spelare dra bollen fram och tillbaka tills målvakten ligger som en sköldpadda på rygg"

Sedan en ny straffregel infördes 2018, som innebar att man numera får dra bollen bakåt, har zorrostraffar blivit ett hett och återkommande diskussionsämne. Många menar att det har blivit alldeles för lätt att göra straffmål med hjälp av zorrofinten och efterlyser någon form av justering i reglerna. Regelboken uppdateras vart fjärde år och i juli träder den nya i kraft, där det inte väntas bli några förändringar gällande straffar. 

För domarna har det blivit tydligare och bättre, då man slipper många av de millimeterbedömningar som man tvingades göra tidigare. Det har elitdomarna Glenn Boström och Håkan Söderman vittnat om i Fredrikssons innebandypodd.

Men om man skulle göra något åt det problem med zorrostraffar som många upplever, hur skulle en justering av reglerna kunna se ut?

Förslaget: Avsluta innan målområdeslinjen

Ett förslag som har skickats in till Innebandymagazinet av en läsare är att man vid en zorrodragning på straff skulle vara tvungen att avsluta innan målområdet. Bollen skulle alltså behöva lämna bladet före målområdeslinjen i avslutsögonblicket när man zorrar.

Vi lät fyra elitspelare som varit aktuella i samband med zorrostraffar reagera på det förslaget. Målvakterna, Leo Torell Hagström (Linköping) och Philip Axelsson (Hovslätt), är något mer positiva till idén än zorroskyttarna Anton Arvidsson (Gävle) och Patrik Nordgren (Lomma, tidigare Helsingborg), men ser problematiken med att det åter skulle bli svåra bedömningar för domarna.

Torell Hagström:
– Det låter intressant, det skulle göra saken mycket enklare. Då blir det mycket enklare att följa med och inte behöver sälja sig lika mycket. Fördelen är väl att det blir roligare när det blir straff så att inte alla bara går fram och zorrar. Nackdelen måste ju vara att det blir så kinkigt och noga med reglerna.

Axelsson:
– Det låter som en intressant idé, det skulle nog underlätta en hel del att de behöver släppa bollen tidigare. Tror dock det hade varit väldigt stort problem för domarna att bedöma när bollen släpps.

Arvidsson:
– Att man skulle behöva släppa bollen innan målområdet vid Zorro tycker jag låter riktigt skumt, isåfall att den regeln även gäller för alla skyttar oavsett dragning.

Nordgren:
– Det hade absolut blivit svårare att sätta en zorrostraff om du inte fick överskrida målområdet med klubbladet. Men jag tror att det blir extremt svårt för domarna att bedöma huruvida bladet var över målområdeslinjen eller inte när bollen lämnar bladet.

“Man kan ju rädda varenda boll”

Gemensamt för spelarna är att man gärna skulle se en förändring. Men Leo Torell Hagström är också öppen för att låta nuvarande regel vara kvar.

– Jag tycker att man antingen borde ta bort Zorro helt på något sätt eller låta det vara kvar. Man kan ju rädda varenda boll, så det är bara att hitta på ett sätt som kan slå zorrostraffar. Jag kan ju inte skylla på reglerna, det är ju en del av spelet, menar Torell Hagström.

Philip Axelsson:

– Jag skulle gärna se att de gamla straffreglerna kommer tillbaka. Att man inte får dra bollen bakåt, för då behöver man verkligen vara skicklig i sitt zorrande på straffar, då kan man aldrig dra tillbaka den runt målvakten. Nu är alla spelare så skickliga så ger man alla varsin zorroklubba skulle alla klara av att göra en zorrostraff med dagens regler.

Även zorrospecialisterna Anton Arvidsson och Patrik Nordgren är inne på att man borde gå tillbaka till de gamla reglerna, trots att det precis som det nya förslaget skulle försvåra bedömningarna för domarna igen.

– Jag har själv aldrig varit för den nya regeln att man får dra bollen bakåt, jag tycker det var bra med de gamla reglerna. Men jag, precis som de flesta andra, kommer utnyttja de regler som finns för att göra mål. Att göra en zorrostraff nu kräver inte jättemycket och de flesta som kan zorra får en skaplig fördel direkt med dagens regler vid straffar. Med de gamla reglerna behövde du vara mer kreativ om man skulle använda Zorro på något sätt. Sedan har väl de gamla reglerna sina nackdelar också ur domarnas synvinkel, men jag tycker det även blir samma bedömningsfråga i vissa lägen nu, säger Arvidsson och fortsätter:

– Så det jag isåfall tycker är att de gamla reglerna kan införas igen. Att man ska förbjuda Zorro helt är ju dock helt fel, det är ju som att man ska förbjuda vinklade klubbor för att vissa skjuter för hårt då eller liknande. Hur zorrostraffar ser ut nu blir inte heller bra, men då bör man istället lösa det, genom att till exempel ha de gamla straffreglerna, det behöver inte vara så mycket svårare än så.

“… tills målvakten ligger som en sköldpadda på rygg”

Patrik Nordgren:

– Frågar du mig så tycker jag att man ska återgå till de gamla reglerna, vilket jag även tror att man kommer att göra inom kort. Det kommer fortfarande att finnas spelare som kommer att kunna  använda zorrodragningen som ett vapen på straffar även om man ändrar tillbaka till de gamla reglerna. Det finns många exempel på kända straffläggare som utnyttjat det redan innan regelförändringen, menar Nordgren och fortsätter:

– Jag tycker generellt inte att regelförändringen där du fick börja dra bollen bakåt har tillfört något nämnvärt till straffläggning, förutom att det tagit bort fokus på domarna då det ständigt var en debatt om huruvida spelaren drog bollen bakåt eller inte. Ändrar du tillbaka till de gamla reglerna så kommer fortfarande skickliga spelare kunna använda zorrodragningen som ett vapen, men vi slipper se spelare dra bollen fram och tillbaka tills målvakten ligger som en sköldpadda på rygg.

Patrik Nordgren, som gjorde flertalet straffmål för SSL-laget Helsingborg via Zorro förra säsongen, tycker samtidigt att en del av debatten i sociala medier har varit löjlig i de fall man kritiserar själva straffläggarna som nyttjar den nya regeln när man zorrar.

– Så länge reglerna tillåter att jag gör den här typen av straff, så kommer jag göra precis allt jag kan för att sätta straffen och hjälpa mitt lag att vinna matchen! Jag tycker att nutidens ishockey är tråkig för att målvakterna har för stora skydd. Men du ser ingen hockeymålvakt spela med mindre skydd för att göra hockeyn mer målrik? Jag är på planen för att vinna, och kommer att zorra på varenda straff så länge det tillåts. Sedan ska man tillägga att de allra flesta utanför innebandybubblan tycker att straffarna är superhäftiga och på Facebook och Instagram får man positiv respons från folk utanför innebandyvärlden. Rent underhållningsmässigt skulle jag säga att det är bra PR för innebandyn, men inte ur ett sportsligt perspektiv.

Kanske är Zorro-tecknet lösningen, att bollen får byta riktning max två gånger när man zorrar, likt ett Z…?

Fortsättning följer i debatten. Vad tycker du, och har du andra förslag på hur kan man ändra straffreglerna? Maila till redaktion@innebandymagazinet.se eller kommentera gärna i våra sociala medier.


TV: Experterna: Bästa sättet att rädda zorrostraffar

Peter Runnestig och Alexander Nede om knepen för målvakter för att få ett övertag mot Zorroskyttarna: "Det hade jag gjort"

FAKTA

Vilken klubba gör flest mål i SSL Herr?

Faktarutan sponsras av Nordic Floorball.


Flest mål: UNIHOC GLNT SUPERSKIN

Spelare: Alexander Galante Carlström, Falun

Antal mål: 52

Faluns superstjärna vann återigen skytteligan och fick ett lyft efter att han fick sin nya GLNT-modell, som han även vann VM-guld med. "Det bästa tycker jag är balansen i klubban", säger Galante Carlström själv om sin nya sticka.

Visste du att nya GLNT-klubban även finns som juniormodell? Hos Nordic Floorball finns den att köpa med både EPIC-blad och ICONIC-blad.

Köp klubban här (pris: 449 kr - just nu 25% rabatt!)



Du kanske även vill läsa: Lurar hela försvaret med sina zorrokonster TV: Modiga försöket att rädda en zorrostraff - nya trenden? Avslöjar detaljerna bakom zorroräddningen: "Ett chansspel" TV: Spektakulär räddning på zorrostraffen i SSL Är det så här man ska rädda zorrostraffar i framtiden? Den här artikeln handlar om: