I Sommarbloggen får olika personer inom innebandyn möjlighet att skriva varsin text i valfritt ämne som kan vara tankeväckande, inspirerande eller intressant för andra att ta del av. Idag: Per Viberg, klubbchef i FBC Kalmarsund.

Går det att som elitförening inom innebandy bygga en organisation eller i alla fall en semi-organisation som påminner om elitlagens organisationer inom hockey och fotboll? 

Hur ser verkligheten ut för en elitförening i innebandy?

Vad är skillnaden, vad krävs och vart ligger utmaningarna gentemot elitföreningar i ovan nämnda idrotter?

Läser du vidare så delar jag min erfarenhet, mina tankar och ger vad jag tror är svaret på frågorna i inledningen av texten! Åsikter och tankar i denna text är högst personliga och inte FBC Kalmarsunds.  

FBC Kalmarsund summerar en på många sätt fantastisk säsong. Herrarna överträffar uppsatt mål och tar sig till en historisk första SM-final i sin blott fjärde säsong i Svenska Superligan. Damerna tar ett rekord, som kanske aldrig kommer att slås, då laget vinner 24 raka matcher och avancerar till Svenska Superligan. Att nästa säsong vara en av fyra föreningar med lag i både damerna och herrarnas högsta liga är stort men ställer också höga krav på föreningens organisation och ekonomi. 

Säsongen 2021/22 omsatte FBC Kalmarsund 16,5 miljoner, enskilt största intäkten var intäkter från sponsorer på knappt 8,7 miljoner. Centrala intäkten från herrarnas sändningsrättigheter inklusive slutspel och SM-final samt centrala intäkter från sponsring uppgick till knappt 167 tkr. Summerat uppgår alltså 1 % av FBC Kalmarsunds intäkter från sändningsrättigheter och centrala intäkter från sponsring. Då vann FBC Kalmarsund publikligan med nästan 200 000 tittare under säsongen exklusive SM-finalen på SVT. 

För att spela SM-final ersätts finallagen, idag, med 112 500 kronor per förening samt kostnadsersättning för buss och viss övernattning. Jag är positiv till en SM-final då jag tror att det gynnar innebandyn och även stärker finallagen, men ekonomin behöver ställas mot intäkter som en matchserie i bäst av sju skulle ha genererat till berörda lag. Skillnaden idag i ekonomi på en matchserie är för stor jämfört med intäkterna på en SM-final. Här behöver Svenska Innebandyförbundet som äger rättigheterna till SM-finalen rejält öka ersättningarna till finallagen. Intäkterna på en SM-final är en viktig intäkt som ska stärka finallagen ekonomiskt, öka drivkraften och bidra till att ta innebandyn framåt. Hitta en modell där man kompenserar finallagen i förhållande till överskottet på en semifinalserie, en rättvis modell som skulle funka. 

Nu är det svårt att jämföra med andra idrotter men jämförelsen är ändå intressant, främst rent procentuellt. Ser man på en förening i SHL i hockey så ligger omsättningen på mellan 70 och 140 miljoner säsongen 2020/21 och det centrala stödet från sändningsrättigheter och centrala sponsorintäkter uppgick säsongen 2020/21 till mellan 40 och 45 miljoner per förening. Enskilda föreningar hade alltså centrala intäkter med upp till runt 55 % av omsättningen. När motsvarande intäkter i innebandyns fall i bästa fall ligger på några procent, då förstår man att det är tufft att bygga organisation med anställd personal. Innebandyn är idag fullt ut beroende av lokala intäkter. 

För att öka intäkterna från centralt håll behöver innebandyn bli mer tillgänglig. Matcher behöver sändas på SVT. Fler tittare, ger fler partners och på sikt blir de centrala rättigheterna mer värda. Den resan behöver påbörjas. Produkten finns. Det visar inte minst förbundets satsning på dam-VM i SVT som var en succé. 

Ser man på det företaget i Sverige som länge haft den enskilt största sponsringsbudgeten med hundratals miljoner kronor per år, Svenska Spel, så har man historiskt gjort skillnad för flera idrotter såväl de kommersiellt största idrotterna som hockey och fotboll men även för mindre kommersiella idrotter som till exempel innebandy och bandy. Nu marknadsför sig Svenska Spel med att man bidrar till att göra ”svensk idrott mer jämlik” och i reklamen lyfter man fotboll, hockey och e-sport. Men jag vill påstå att påståendet är fel, helt fel. Idrotten blir mer och mer ojämlik. I Svenska Spels strävan efter att de största sporterna ska bli mer jämställda avstår man från mindre kommersiella sporter. Svenska Spel bidrar idag, främst, till en mer jämställd fotboll och hockey samtidigt som mindre kommersiella idrotter får stå tillbaka. Hade man velat göra idrotten mer jämställd så hade man till exempel satsat på sporter som basket, handboll och innebandy. Idag lägger Svenska Spel över 25 miljoner enbart på svensk damelitfotboll, pengar som andra redan mer jämställda idrotter bara kan drömma om.  

Innebandyn har kommit till en position där många föreningar fortfarande kan växa genom att öka de lokala intäkterna men ska innebandyn ta nästa steg behöver de centrala intäkterna öka. Innebandyn är idag den näst största lagidrotten med över 250 000 aktiva spelare jämfört med fotbollen som är störst med över 600 000 aktiva utövare. Med till exempel Svenska Spel som stark partner skulle innebandyn kunna bli helt jämställd och idrotten mer jämlik. Jag hoppas att fler företag ser potentialen och styrkan i innebandyn framöver. 

Tack för ordet. Trevlig sommar. 

Per Viberg, klubbchef i FBC Kalmarsund