SSL-tränarens tankar om tuffa spelet
ANNONS
Innebandymagazinet har pratat med flera av tränarna i Superligan för att höra vad de tycker om det allt mer tuffare spelet och vad de tycker om videogranskningsnämnden. Två heta diskussioner just nu på sociala medier.
Säsongens stora snackis i Superligan så här långt har varit det hårda spelet med många tuffa tacklingar som av många upplevs sker allt oftare. Vi är inte halvvägs in i säsongen än och redan nu har 8 incidenter rapporterats till videogranskning och flera andra incidenter har inträffat som inte rapporterats vidare. Videogranskningsgruppens funktion är också en het diskussion på sociala medier. Vi har pratat med ett par SSL-tränare för att se om det är så att lirarnas sport håller på att bli busarnas sport istället.Här ger Linköpings tränare Johan Astbrant sin syn på saken.
- Generellt så tycker jag att det är en svårlöst problematik i det. Jag tycker att, om man pratar hockeytermer, att spelarna behöver bli bättre på att inte fridlysa sig själva på planen också och kunna se att man kan bli tacklad. I innebandy blir det ännu viktigare i den anledningen att vi har inga skydd eller något, sen ska inte det innebära att man ska blåsa över någon rakt upp och ner, men jag är jättekluven och kan inte säga bu eller bä, säger Linköpings tränare Johan Astbrant och fortsätter:
- Det måste finnas fysik. Vi kan inte liksom låta det här fysiska försvinna heller, men det är som jag sa att man inte blåsa över någon och hoppas på det bästa. Sen antingen att det inte var lika mycket medier eller kameror innan som det är nu så man missade mycket förr, men min spontana känsla är att antingen gick innebandyn lite långsammare innan. Men jag tycker att spelarna var bättre på spelförståelsen överlag att se vad som hände. Kollar man genom åren så fanns det mer fysiska spelare förr som var rollspelare än det gör idag. Om man backar bandet tills när jag var spelare i Helsingborg så upplever jag inte alls att det var lika mycket tacklingar och skador, men det kan ha att göra med hur det kommer ut medialt.
Kolla in flera av säsongens uppmärksammade incidenter som rapporterats till videogranskning.
Men Astbrant är också kritisk till Videogranskningsgruppen där han bland annat nämner motiveringen de använde när de anmälde Storvretaspelaren Robin Nilsberth till bestraffning.
- Den tycker jag är katastrof. Som nu, jag läste Nilsberth när de skickade vidare den och i texten där tycker jag att de själva friar honom innan de skickar in det. Där står det att han tänker på det ena och det andra och så vidare. Sen samma sak med han Hampus Ahrén, då är det någon som ska avgöras vad som ska skickas in och vad som inte ska skickas in. Jag tror man behöver hitta en väg där man antingen har någon som är heltidsanställd som själv väljer att det här behöver vi titta på, det här straffar vi. Kollar man på NHL så har de lite så med någon gammal spelare eller så.
Det är så du känner att man bör gå framåt, med en heltidsanställd?
- Jag vet inte vad den bästa lösningen är. Men någonstans så tycker jag ju att föreningarna betalar ganska mycket pengar till förbundet och att lägga en serie är ganska enkelt. Har man mycket personal så borde man kunna investera i en sån roll. Men fortfarande så grundar sig problemet i att man inte riktigt har koll på vad som är rätt eller fel.
- Jag tror inte att det behöver vara en så stor apparat som det är idag. Först till någon snubbe och sen granskningsnämnd och sen disciplinnämnd och sen ska det överklagas och sen har det gått några matcher. Sen är man avstängd eller inte. Hela apparaten tycker jag är luddig och jäkligt seg, man behöver nog hitta enklare verktyg. Vi har en elittränarkonferens snart och det är en sån här puck som jag tycker är viktig att ta upp när alla ledare är där.
Läs också:
Växjö kanske kommer sluta spela TV-matcher
Håller lirarnas sport på att bli busarnas?
Sportchefens oro över utvecklingen - ”Behöver ta ansvar”