Mosjöligan - Anton Jerlström ”första någonsin i länet”

Artikelserie om den lilla klubben som fått fram de stora talangerna. Mosjö SK är idag den tredje vanligaste moderklubben i världens bästa innebandyliga, de har varit med och fostrat 8 spelare födda mellan 1998 och 2001 som idag representerat klubbar i Superligan.

Anton Jerlström blev den 7e Januari 2018, som kapten för Örebros distriktslag, den första någonsin av länets spelare att lyfta pokalen som vinnare av distriktslags-SM. Han beskrivs av många som en riktig ledare och framtida kapten i IBF Örebros A-lag, förutom sina ledaregenskaper lägger man snabbt märke till Jerlströms starka defensiv. Med kvicka fötter och långa ben gör Jerlström till en stor tillgång i det defensiva omställningsspelet och antalet kontringar han räddat upp på det viset genom åren klarar ingen vettig människa av att räkna.

I den här intervjun, som är en del av Innebandymagazinets serie om talangerna från Mosjö SK, försöker vi ta reda på vad Anton tror är de viktigaste orsakerna bakom talangernas framgång och vad som är det viktigaste för just hans utveckling. Förutom det tar vi även upp den där speciella dagen i Januari förra året samt blickar framåt mot Antons mål med innebandyn.

Varför tror du så många av er gamla Mosjö spelare har blivit så bra?
-Vi har alla haft samma tränare så något måste det ändå ligga i det och jag skulle säga att det är den bästa tränartrion jag har haft och gillar dem alla tre otroligt mycket både som personer och tränare. Alla har gjort mycket som påverkat min utveckling positivt:

- Kenneth som var huvudtränaren har gjort så jag har vågat trott väldigt mycket på mig själv och vågat prova nya saker på träning, dessutom är han också en väldigt bra matchcoach som gjort att vi har vunnit många matcher. Peter har jobbat mycket med oss som människor och betytt väldigt mycket för sammanhållningen och så vidare, han har tre väldigt bra ledord som vi har följt efter i vårt lag: ödmjuk, noggrannhet och tålamod och de symboliserar honom som människa väldigt bra. Micke har väl varit lite mer på sidan med den administrativa delen och inte tagit så mycket uppmärksamhet men alltid ställt upp och ska ha creed för allt han gjort för oss under åren.

- En annan extremt viktig sak är att vi alla spontanidrottat väldigt mycket på våran fritid tillsammans när vi inte har haft träning och haft mycket roligt hela tiden vilket hållit träningsviljan på topp och vår gemenskap stark. I stort sett hela laget spelade även fotboll tillsammans och jag tror mycket på just det här med dubbelidrottande och att det ger mycket för båda sporterna, där har vi även mycket att tacka våra tränare i BK Forward som alltid visade en stor förståelse.

Med åren så avvecklades Mosjö verksamheten och laget fortsätter då i nybildade Örebro Innebandy med samma tränare men bättre förutsättningar med större hallar och ett representationslag på division 1 nivå. Örebro blev snabbt kända för sin ungdomsverksamhet, offensiva spelide och starka utveckling.
- Mycket av det handlar ju om att alla lag i föreningen ska ha samma spelide, på ett ungefär, så att det inte blir konstigt om man kliver upp till ett lag eller ner. Sen delar man in träningsgrupperna beroende vilken nivå man är på för tillfället med möjlighet att byta grupp flera gånger under säsongen baserat på vilken nivå man utvecklades bäst av just då. Om man kollar mer på själva spelet har tränarna satt upp några få riktlinjer men inte bestämt något utom låtit oss spelare att styra för de trodde att vi kunde de bäst och ansåg att vi långsiktigt skulle tjäna på att ta det ansvaret och gav utrymme åt kreativitet. Sen på våra träningar har det alltid varit mycket fokus på tekniken och man ska få en bra grund, det i kombination med att det ibland kunde vara matchspel hela träningarna tror jag gjort mycket för några av de viktigaste egenskaperna: teknik och spelförståelse.

Under åren i IBF spelade ni i regel med ett 01-lag med inslag av 00:er mot spelare ofta äldre spelare, hur har det varit och på vilket sätt har det gynnat dig och er?
- De med att vi alltid har möt lag som är äldre än oss själva tror jag kan vara den största anledningen till att så många i vårt lag blivit bra och klarat seniorspel tidigt. För man har då mött lag som är lite bättre än vad de är i sin egen ålder, lite starkare och större. De har då även gjort så att vi utvecklade vårt fysiska spel.

Örebros 00/01-generation tillhörde länge toppen i landet men rivaliteten med lokalkonkurrenten Lillåns 00-generation var stor och ett av få lag i närheten på samma nivå, vad har dessa matcher betytt för er grupp genom åren?
- Tror att det har betytt väldigt mycket för vår utveckling att alltid har 3–4 matcher per år som är väldigt tuffa att spela och väldigt speciella för man har känt den speciella derbykänslan som man inte får när man möter andra lag. Rivaliteten är inte som de var förut när vi var små på grund av att man inte kände varandra förut. Men nu så känner man inte rivaliteten lika mycket vilket är synd, de blir väl så när man är bra vän med många i andra laget. Men man blir alltid lite extra taggad när man ska möta ”grodorna”.

Ni tog Örebros första SM guld någonsin upp i Umeå, berätta:
- Det är den största innebandy-upplevelsen jag varit med om med ett otroligt bra lag med väldigt bra sammanhållning. Mycket creed till våra tränare ”Silen” (Jonas Eriksson), Mårten (Saverstam), ”Qlan” (Mikael Cullberg) och Lasse (Lars Stenholm) som fick ihop våran grupp på ett väldigt bra sätt där alla i laget förstod sina roller. Det i kombination med en bra årgång i Örebro med mycket kvalité lade nog grunden till resultatet. Sen var det lite extra coolt att de var Örebros första SM-guld.

Målet med din innebandy?
- Jag vill bli så bra som möjligt och ett mål är att en dag stå som kapten för Örebro Innebandy i SSL, jag har varit kapten rätt så länge nu i vårt lag och det är en roll som jag trivs i och jag tycker att jag har växt in i den rollen under åren. Sen drömmer man precis som alla andra att om att en dag få dra på sig Blågulatröjan oavsett om det gäller U19 eller riktiga herrlandslaget.

Läs också:
Mosjöligan: Spelarna som ska föra Sverige till toppen igen
Mosjöligan - Emil Lundmark: ”Betytt otroligt mycket”