Mosjöligan - Emil Lundmark: ”Betytt otroligt mycket”

Mosjö SK är idag den tredje vanligaste moderklubben i världens bästa innebandyliga, de har varit med och fostrat 8 spelare födda mellan 1998 och 2001 som idag representerat klubbar i Superligan. Emil Lundmark var den första av dessa spelare att få chansen inom senior-innebandyn när han blev uppflyttad till Örebros då allsvenska lag under säsongen 2015/2016.

Emil Lundmark etablerade sig som en nyckelspelare i Örebro och redan under sommaren ryktades det om intresse från bland annat Falun som ville köpa loss Lundmark från kontraktet med Örebro. Vi kan med säkerhet säga att han är en av de bästa Mosjö-fostrade spelarna vi kommer bekanta oss med under flera år i landets bästa serie.

Vi har träffat Emil för att försöka förstå hur en klubb som idag saknar innebandyverksamhet står som moderklubb för så många framgångsrika spelare, hur just han nått dit han kommit idag och vad han tror om framtiden.

Emils lillebror Malte har ju gjort så stor succé de senaste året att det knappast undgått nån och såklart har de båda haft en inverkan på varandras utveckling:
- Vi har sporrat varandra på ett klassiskt sätt. Spelat mycket på fritiden tillsammans och lärt varandra grejer. Självklart har det betytt otroligt mycket och jag tror ingen utav oss kunnat nå lika långt utan den andra.

Malte är dock inte ensam om att dela innebandy-intresset med Emil i släkten Lundmark, morbror Andreas är assisterande förbundskapten i landslaget, en riktig innebandy släkt låter det som?
- Stämmer. Ingen aning ifall jag hade spelat innebandy ifall Andreas inte spelade, så jag har mycket att tacka honom. Han spelade i Storvreta och Falun innan det blev dem två stormakterna i Sverige så man har sätt båda lagens resor. Han är ju en av få som spelat i båda klubbarna.

Trots att Emil ansågs som en av de största talangerna i sin årskull så fick han aldrig någon riktig chans i U19-landslaget, var det ett stort mål för dig och hur tufft blev beskedet?
- Självklart var det tufft och tråkigt inte att få chansen att spela ett U19 VM på hemmaplan. Men såhär i efterhand har jag mycket att ”tacka” Puskala och Edgren. Jag tränade alltid hårt innan det också, men efter det insåg jag att man behöver alla delar för att lyckas. Jag gick t.ex. ner 10 KG sommaren efter. Sen brukar man väl säga att det är bättre att jaga än att bli jagad.

Emil hade under flera år problem med till exempel knäskador men trots det blev han tidigt uppflyttad till A-laget och fick speltid i Allsvenskan, hur var den upplevelsen och på vilket sätt gjorde det dig till en bättre innebandyspelare?
- Mycket att tacka Viktor Matsenius som gav mig chansen tidigt och fick stort förtroende fast jag inte alltid var redo för uppgiften. Jag utvecklades mycket av att iallafall relativt tidigt få spela i ett topplag i Allsvenskan och möta seniorspelare på en hög nivå.

Tidigt i åren spelade Emil forward men de senaste åren har han fått mycket förtroende på backplatsen. Vad positionsbytet betytt för din utveckling? Hade du kunnat bli lika bra som forward och var bytet ditt val eller tränares önskemål och har du nånsin viljat ändra på det?
- Stämmer att jag nästan alltid spelat forward. Det var egentligen tills vi gick upp i SSL som jag fick spela center. Sedan rätt snabbt ner på backen och nu har jag hoppat fram och tillbaka denna säsongen. Jag har egentligen aldrig tänkt på vilken position jag spelat på så det har varit tränarnas beslut 100%.

Vad har du för minnen från tiden ute i Mosjö?
- Det sjukaste var nog när det var en vattenläcka i den redan jättelilla hallen. Nästan otroligt att vi lyckades bedriva träningar i Mosjö hallen haha. Kan inte varit många kvadratmeter vi tränade på...

IBF Örebro, som samtliga Mosjöprodukterna tog steget över till när de bildades, har länge varit kända för sin ungdomsverksamhet och starka tro på en kreativ offensiv spelide, kan du förklara lite av den?
Det har väl egentligen byggt på att ge folk chansen tidigt oavsett om det handlat om Juniorallsvenskan eller Allsvenskt spel. Nu när klubben har varit i SSL så kanske steget blivit för stort tyvärr... men annars har det varit mycket fokus på teknik och kreativitet. Det är bara att kolla på spelare som Markus Ekengren, Emil Ruud, Isac Hjelm och brorsan.

Vad är de starkaste minnena från de många åren i Mosjö och senare IBF?
- Det blir ett klassiskt svar men alla cuper med grabbarna, oavsett om det var min egen ålder (97/98) eller senare med de yngre i JAS-åldern så var alltid sammanhållningen och gemenskapen stark och vi hade sjukt kul tillsammans. De har alltid varit sköna personligheter i laget och det känns som att alla har haft en ganska stark passion för innebandyn och man håller verkligen tummarna idag för att alla ska nå sina mål.

Framtiden då, vad är målet med innebandyn för Emil Lundmark?
- Titlar och landslaget.