Magnus Fredrikssons reaktioner på nyheten om att Thorengruppens herrar riskerar dra sig ur SSL efter säsongen.
Jag har skrivit det förut och jag kan skriva det igen: Raja Thoren har gjort något helt unikt för innebandyn. Med resurser från sitt eget bolag, som han sålde förra året, har han inte bara byggt en imponerande arena i Umeå utan också två elitlag i innebandy och en satsning i fotboll som fortfarande lever i division 1. Men det är damlaget i SSL som har skapat rubrikerna – med fyra raka SM-guld och ett lag där minst halva laget spelar VM vartannat år.
När jag besökte Umeå i oktober för att se tre SSL-matcher och följa i en ungdomscup, märktes det tydligt att det fanns frågor kring Thorengruppens framtid. Snacket på stan handlade om hur försäljningen av Raja Thorens bolag, som varit klubbens huvudsponsor, skulle påverka verksamheten. Med ett namn som inte längre hade en kommersiell grund kändes osäkerheten påtaglig.
De spekulationer jag hörde i höstas var i huvudsak fem:
- Thorengruppen som klubbnamn skulle bli svårt att behålla.
- Utan en aktiv sponsor fanns en påtaglig risk för ekonomisk instabilitet.
- 90 procent av sponsringen sägs komma från Thorengruppen och övriga var sådana som främst gjorde affärer med Thorengruppen.
- Långsiktigheten kändes allt annat än positiv.
- Först skulle fotbollssatsningen avslutas, sedan herrlaget i SSL, för att rädda damlaget och ungdomsverksamheten.
Och nu, tre månader senare, verkar flera av dessa farhågor bli verklighet. Thorengruppen SK gick i dagarna ut med ett pressmeddelande som bekräftar att herrlaget i SSL med stor sannolikhet går mot sin sista säsong i högsta serien. Trots att laget ligger på slutspelsplats är det inte längre ekonomiskt hållbart att bedriva elitverksamhet för både herrar och damer. Fokus kommer att ligga på damlaget och ungdomsverksamheten – en satsning som får ses som logisk men samtidigt smärtsam för en klubb som delvis byggt av sitt varumärke kring dubbel representation i SSL.
Ett framgångsrikt luftslott
Elakt uttryckt är Thorengruppen ett extremt framgångsrikt luftslott inom svensk idrott. Med pengar och engagemang har Raja Thoren skapat en innebandy-dynasti som saknar motstycke. Fyra SM-guld på damsidan och ett femte på väg är en prestation som bara går att drömma om egentligen, och anläggningen som byggts med Thorens egna medel men såld till Umeås kommun kommer gynna Umeås innebandy i decennier framöver.
Men precis som alla luftslott har denna framgångssaga sina gränser. Försäljningen av Thorens bolag har inneburit att klubbens ekonomiska grundvalar försvagats. Och när pengarna inte längre räcker till dubbla elitlag blir prioriteringen tydlig: damlaget och ungdomsverksamheten överlever, medan herrlaget sannolikt får ge vika.
En osäker framtid
I pressmeddelandet lyfter klubben att beslutet att avsluta herrarnas elitverksamhet inte är definitivt, men det framstår som högst sannolikt. ”Vi jobbar hårt för att hitta sponsorer och möjligheter, men som det ser ut nu är det inte möjligt,” säger styrelseledamoten Christoffer Hald. Och även om fotbollssatsningen får fortsätta ett år till pekar mycket på att namnet Thorengruppen snart försvinner från tröjorna.
Om fem år kommer vi att veta hur denna historia slutade. Kommer Thorengruppen SK att finnas kvar i sin nuvarande form? Det känns som ett tappert försök att hålla liv i en dröm som redan börjat vittra. Damlaget kommer sannolikt att fortsätta dominera på kort sikt, men när deras nuvarande stjärnor når slutet av sina karriärer är det svårt att se hur klubben ska fortsätta konkurrera på samma nivå.
Thorengruppen har redan uppnått mer än de flesta klubbar någonsin kommer att göra. Det är värt att hylla, men också att reflektera över. Vad lär vi oss av denna historia? Att framgång kan köpas, men inte alltid bestå. Och att en mans vision kan lyfta en hel sport, även om den till slut kraschar tillbaka till verkligheten.