Senaste nytt
VM-magasin
Fredagsfrågan: Vilken debutant ser du mest fram emot att se i EFT?
Innebandymagazinets redaktörer och en gästtyckare svarar på frågan – gör det du också!
Idag börjar EFT! Sverige ställs klockan 11.30 mot Schweiz och i truppen man tagit ut till turneringen finns inte mindre än fyra debutanter med: Pixbotrion Felix Lanver, Filip Wramdemark och Arvid Äse samt Faluns Emil Kalentun.
Vem av de fyra debutanterna ser då Innebandymagazinets redaktörer fram emot mest att se? Här svarar både Christian Svensson, Henrik Jansson och Victor Westlund på frågan ihop med gästtyckaren Marcus Peil – Pixbospelaren som har spelat med alla fyra debutanter under sin karriär.
Längst ner i artikeln kan du också rösta själv på vilken debutant du är mest taggad på att se i EFT.
Christian Svensson:
Emil Kalentun
Låt oss vända på steken direkt, för det är så här jag ser det: Felix Lanver, poängligaledare eller inte, hör inte hemma i ett svenskt landslag. Jag vet att detta går rakt emot det allmänna surret i innebandy-Sverige, där folk har skrikit sig hesa på sociala medier för hans medverkan. Men att göra poäng är långt ifrån allt, särskilt på internationell nivå där motståndet är tuffare, snabbare och mer komplext.
Titta bara på förbundskaptenerna ”Brolldéns” ursprungstrupp – innan skadorna – där fanns bara tre av de tio bästa poängplockarna i SSL uttagna. Samma visa var det under Micke Hill-eran när han valde att ställa över poängkungen Johannes Wilhelmsson. Att ösa in poäng i klubblaget garanterar inte att du har det som krävs för landslagsspel. Punkt.
Men nog om Lanver. Den verkliga frågan här handlar om vem av debutanterna som jag ser mest fram emot att se in action i helgen. Svaret är givet: Emil Kalentun. Den mest oväntade reservuttagningen av alla – och för mig den mest spännande.
Jag har alltid haft en förkärlek för spelare som går in hundra procent i varje närkamp, oavsett ställning eller tid kvar på klockan. Spelare som behandlar varje sekund på planen som om den vore deras sista. Det är precis den mentaliteten som kännetecknar Emil Kalentuns spelstil. Inget svammel, bara ren vilja och kampanda.
Men det finns också en större historia. För Emil betyder en plats i VM-truppen sannolikt mer än för någon annan i laget. Hans bror Daniel, som annars varit en självklarhet i VM, missar mästerskapet – vilket ger Emil chansen att bli den första i familjen att representera Sverige i ett VM.
Jag är övertygad om att Daniel kommer vara en framtida landslagsikon och antagligen spelat mest landskamper av alla när han lägger av, men just nu har Emil ett gyllene tillfälle att kliva fram och skriva familjehistoria. Han kan ju alltid reta Daniel i framtiden med att han i alla fall var först. Förresten, visste ni att Kalentun är det tredje vanligaste efternamnet i SSL:s poängliga, efter Andersson och Johansson?
Henrik Jansson:
Arvid Äse
Jag ser mest fram emot att se Arvid Äse på internationell nivå. Han har ju stått lite i skuggan av Gabriel Kohonen och Sakarias Ulriksson bland 04:orna men är en otroligt sevärd forward, och det är en smart framtidsinvestering att skola in även honom redan nu. Samtidigt finns det en lucka i den sämre konkurrensen bland leftfattade forwards och möjlighet för honom att slå sig in snabbt.
Jämför man exempelvis med Emil Ruud, som fick chansen i förra EFT men inte riktigt tog den, så kan Äse spela rakare och mer i förbundskaptenernas smak, tror jag. Han är på sätt och vis lite “finsk” i sin stil, lurig och hittar smarta lösningar snabbt, effektiv och bra skytt. Jag ser honom definitivt som en potentiell joker i en VM-trupp, som kanske inte tar plats på tre kedjor direkt men som kan hoppa in och bryta mönster när det behövs.
Victor Westlund:
Filip Wramdemark
Det självklara valet här vore ju att svara Felix Lanver – spelaren som jag inför säsongen tippade skulle vinna poängligan – men hans VM-chanser känns väldigt avlägsna. Känslan är att VM-truppen mer eller mindre är satt och att Lanver mest är med på test inför framtida samlingar.
Arvid Äse blir också otroligt spännande att följa under EFT, men mitt val faller faktiskt på Filip Wramdemark.
Gör man sig ett namn som defensiv center – som Wramdemark gjort de senaste säsongerna – så är det ett bevis på att man gjort något riktigt, riktigt bra då det är sällan att den typen av spelare får de största rubrikerna.
Tittar vi på de som spelar centrar i sina respektive klubblag så tycker jag det inte är samma typ av konkurrens som det är på andra positioner i landslaget, och jag blir inte förvånad om Wramdemark faktiskt tar en plats i truppen om det är så att Johan Samuelsson inte är redo för spel, kanske är han också en naturlig arvtagare till Sveriges mesta landslagsman genom tiderna även om det såklart ska krävas enormt mycket för att kunna komma upp till den nivå som Samuelsson hållit.
24-åringen har dessutom en spelstil som passar internationellt, något som förbundskaptensduon värderar högt. Filip Wramdemark är kanske inte största skälet till att folk betalar för att se innebandymatcher, men när du väl ser honom i spel rekommenderar jag att hålla ett extra öga på hans jobb i det tysta.
Marcus Peil:
Filip Wramdemark
Det ska bli jätteroligt att se alla fyra debutera i landslaget, Emil, som jag spelade med stora delar av juniortiden unnar jag såklart framgång även om vi är rivaler nu.
Äse, Lanver och Wramdemark får jag följa i stort sett varje dag så för mig har det bara varit en tidsfråga innan de får chansen, hade gärna sett att de även tog med Linus Nestorsson i truppen.
Men mest spänd måste jag ändå säga att jag är på Wramdemark, tror han kommer göra succé i den internationella innebandyn.
