Sverigedominans när guldet försvarades: "Sjuk stämning i arenan"

För drygt ett dygn sedan så kunde Sverige försvara sitt guld i U19-VM när damerna besegrade Finland i finalen, just i Finland på deras hemmaplan.

Inför turneringen så var Sverige såklart stora favoriter, kanske den största och en situation som numera är standard när det kommer till landslaget. - Vi pratade om just detta inför mästerskapet. Att favoritskapet har flera sidor. Även om det såklart kan kännas jobbigt att ha pressen och förväntan på sig att vara det laget som hämtar hem guldet så ska vi inte glömma att vi är favoriter av en anledning. Vi är jävligt bra och det får vi inte glömma. Andra lag har respekt för oss. På så sätt gav favoritskapet även självförtroende, säger Thea Ernberg till bloggen.

Sveriges grupp innehöll även just Finland, Norge och Polen som därmed bildade en fyrlagsgrupp.- Norge och Polen har vi aldrig mött tillsammans med detta u19 lag så vi visste inte helt vad vi skulle förvänta oss. Tankarna var väl att vi inte fick underskatta motståndarna och att det var matcher där vi kunde utveckla delar i spelet. Kul att ha Finland i gruppen också. Dem känner vi till väl och det blir alltid roliga matcher.

Man inledde med att möta Norge där man vann med klara 16-1 och fick en trivsam start. - Tycker vi gör vårt jobb och starkt av oss att inte dra ner på tempot även när siffrorna rann iväg. Även om motståndet inte var det starkaste så var det en match där vi utvecklade vårt spel och la en bra grund inför mästerskapet.

I match två så ställdes man mot Finland, en gruppfinal och även en potentiell final (vilket det blev).- Vi var otroligt taggade inför matchen, finns inte mycket häftigare saker än att möta Finland i Finland. Inför matchen var vi väldigt förberedda taktiskt och på att det skulle smälla. Alla var överens om att vi skulle göra en så kallad ”håll käften match”. Och med facit i hand var det precis det vi gjorde.

Till sist kunde man vinna med 9-3 och lämna ett rejält besked till både Finland som lag samt deras publik. - Första perioden mot Finland tycker jag är kanske den bästa perioden spelmässigt från vår sida under hela mästerskapet. Taktiskt ligger vi hela tiden steget före och vi har en femma som totalt stänger ner deras spetsfemma. Resterande femmor följer också gameplan och vi är bra på att ta vara på våra lägen. Första perioden går vi ut och är just överlägsna om jag får säga det själv. Andra perioden är okej och den tredje bli otroligt hetsig. Det blir totalt fem utvisningar tror jag och i princip hela perioden består av för vår del boxplay. Men där visar vi på kämparglöd och står emot bra.

Man avslutade med att besegra Polen med 9-2 och vann därmed väntat gruppen på full pott. - Matchen mot Polen var precis som Norgematchen en match där det var viktigt att vi inte underskattade. Ganska trög start, Polen var otroligt låga och kompakta. Bollarna gick helt enkelt inte igenom. I paus pratade vi om att vi behövde flytta bollen snabbare och spela större för att få dem att flytta på sig. Överlag tycker jag vi gör ett väldigt bra gruppspel. Vi spelar på många spelare och gör väldigt bra grejer. Vi hade en skön känsla inför slutspelet!

Då A-VM bara har två grupper, så blev det semifinal direkt. Där ställdes man mot Schweiz som hade slutat tvåa i sin grupp efter Tjeckien. - Inför matchen pratade vi om att inte låta Schweiz göra det dem vill, nämligen att döda vår tid genom att hålla i boll och vara passiva. Även att det inte är en dum idé att skjuta och testa deras målis.

Det blev tillslut en jämn match där Sverige vann med 4-3, men där ett par nervösa minuter avslutade matchen efter Schweiz sista reducering. - Alla femmor gör precis det de ska göra. Det blev lite mer spännande än vad det hade behövt bli. Målen vi släpper in är i boxplay och på dåliga byten. Längesedan jag var så nervös som jag var sista fem i denna match men jag tycker det är starkt av oss att hålla kylan i slutet.

I finalen så blev det Finland igen, som i sin tur hade besegrat Tjeckien och det var upplagt för en ny match som förväntades bli tuffare, men där Sverige såklart var favoriter. - Även om Finland hade hemmapubliken och en vinst mot Tjeckien i ryggen så gick vi in med starkt självförtroende i matchen. Matchen mot dem i gruppen var en överkörare och om jag var Finland hade jag nog varit lite smått rädd för oss. Så ja, jag kände i alla fall att vi hade ett litet övertag.

Sverige gick upp till en 4-0 ledning och även om Finland reducerade två gånger om under matchens sista minuter så var känslan att Sverige hade bra kontroll. - Finaler är alltid speciella. Dessutom mäktigt att få spela just VM-final mot Finland i Finland inför fullsatta läktare. Det var en sjuk stämning i arenan och till och från hördes till och med våran klack mer än Finlands. Innan finalen var jag ganska nervös ska jag erkänna. Men jag var också väldigt taggad. Det fanns inga krafter kvar att spara, bara att ge allt!

Om du ser till turneringen överlag. Vilka nycklar vill du lyfta fram?

- En nyckel jag vill nämna är den taktiska. Eloge till ledarstaben som suttit och klurat ut allt. Men även alla spelare som tog till sig och såg till att taktiken inte bara var något som stod på taktiktavlan utan faktiskt gjordes på plan. En annan nyckel är lagsammanhållningen som verkligen bara blev bättre och bättre ju fler dagar vi fick med varandra. Vi har riktigt kul på plan men även utanför. Dessutom tog varenda en i laget sin roll oavsett om det innebar att vara peppande på bänken, punkta en spelare eller öppna ytor för andra. Alla kämpade verkligen för varandra vilket jag tror är den största nyckeln av de alla.

Någon speciell spelare du vill lyfta fram efter turneringen?

- Jag hade kunnat lyfta varenda spelare i det här laget! Alla är fantastiska spelare men även otroliga personer utanför plan. Som många nämnt är vi ett så starkt lag just för att vår bredd och spets är oslagbar. Alla i laget kan avgöra. Det är lätt att mycket fokus hamnar på dem som gör målen. Det är såklart otroligt viktigt, men vi ska inte glömma dem som gör jobbet hemåt. Tycker vår backsida är riktigt stabil. Man känner sig trygg vilka backar det än är som är inne på plan. En spelare jag väljer att lyfta är cap Linnea Hedman. Tycker alla, om ni inte redan gjort det, borde kolla på matcherna mot Finland och kolla på hur hårt Linnea sliter och hur bra hon tar bort Finlands stjärna Miisa Turunen. Inte bara är Linnea en sjukt bra innebandyspelare utan hon är en otrolig kapten som visade vägen för oss alla både med sin pepp och med sitt rejäla sätt att spela!

//Rasmus