Per Wiklund.
JAS-bloggen

Egna produkter bakom framgångssagan: "Kvitto på en bra plats att utvecklas på"

ANNONS

Någon mil nordväst om Jönköping, vid Vätterns kant, så hittar vi samhället Habo. Ett mindre samhälle med drygt 9000 invånare i tätort och strax över 13 000 boende i kommunen. Erik Edman, som tidigare representerat det svenska landslaget i fotboll, är född i Habo där man numera främst är känd för sin innebandy i form av föreningen Fagerhult Habo.

I JSM-slutspelet som spelades för snart två helger sedan, där spelare födda 2005 och yngre gjorde upp om titeln som Sveriges bästa juniorlag så kunde just Fagerhults juniorer sluta på en imponerande fjärdeplacering. Tidigare under säsongen har det figurerat sammanställningar och diskussioner kring hur juniorlag runtom i Sverige värvar ihop sina lag och bristen på egna produkter. I Fagerhults lag var det tvärtom, hela 19 av 20 spelare i truppen har Fagerhult som moderklubb. - Jag skulle väl säga att det betyder väldigt mycket. Nästan alla lag där har värvat och fått in spelare från andra klubbar. Att vi slutar på en fjärdeplats med så många som har Fagerhult som moderklubb är något väldigt speciellt och ett kvitto på att Fagerhult är en bra plats för unga att utvecklas på. I och med att inprincip alla har samma moderklubb så har vi känt och spelat med varandra länge, vilket gjorde att vi verkligen kom ihop som grupp och hade en svårslagen lagsammanhållning, vilket gav resultat, säger Philip Snäll till bloggen. 

I just den åldern i som spelarna är i, är det vanligt att spelare slutar eller byter klubb och att lagen splittras, vilket också är en anledning att föreningar kan behöva värva. Så är alltså inte fallet här. - Som du säger så brukas många lag splittras och många byter lag. Anledningen till att många i vårt lag inte har bytt tror jag har att göra med lagsammanhållningen som vi har haft genom alla år. Dessutom har vi som en förening det som behövs med bra tränare och folk runtom klubben som gör att folk inte vill byta lag. 

Snäll är född 2006 likt många andra i truppen. En ålderskull som spelat tillsammans under många år nu. - Vi 06or har sedan vi var fyra eller fem år alltid spelat med varandra. Det började med en träning i veckan. Lördag klockan 08:00 hade vi tid i en liten hall utanför själva Habo som alla småbarn tränade i. Efter detta har många hängt i hela vägen och vi är en del i truppen idag som har spelat med varandra sen vi var 4 eller 5 år, vilket bara har positiva effekter. 

Det är en ständig balansgång för ledare och föreningen om hur gruppen sedan ska drivas framåt. När ska man egentligen börja satsa och när inser laget själva att man är duktiga och har potential till att gå långt. - Det var ju som sagt väldigt mycket ”lek och skoj” från början, men vi har alltid varit ett duktigt lag som vill mycket. Att spela med varandra från tidig ålder har sina positiva effekter, som vi såg i helgen på innebandyfesten bland annat. Sen är det svårt att säga exakt när vi insåg att det skulle satsas, utan vi har alltid velat bli så bra som möjligt och tävla mot dem bästa. 

Att kunna behålla en sån stor stomme och samtidigt få en utveckling är som sagt en utmaning, där ledarna har gjort ett stort jobb för att lyckas med att planera träningarna. - Träningarna har väl alltid handlat om att ha kul och bli bättre på samma gång. Redan i tidig ålder lärde vi oss grunderna när det kommer till teknik med klubba och boll, och fokuset låg mycket där, vilket man ser var väldigt nyttigt med facit i hand. Dessutom har vi alltid varit mer än bara träningskamrater i truppen. Alla är kompisar och umgås med alla utanför planen. 

Trots det, så har laget inte åkt land och rike under ungdomsåren och plockat hem titel efter titel. - Det första som kommer till hjärnan är väl fair play guldet 2019. Annars har vi inte vunnit så mycket cuper och annat, utan det mesta har väl varit seriesegrar i yngre ålder. 

Det ”klassiska” är ju annars att många duktiga ungdomslag åker land och rike runt och tar hem diverse cuper och turneringar i tidig ålder, men att det kan finnas en negativ baksida i slutändan. - Som du är inne på så spelade vi inte så överdrivet mycket cuper, men när vi väl var med gick vi ofta hyfsat långt. Det är klart man hade velat vinna mer nu i efterhand, men jag skulle inte påstå att det har stört oss. Det har väl mer gett oss motivationen till att spela bättre på senare år. 

Senaste åren har ju gruppen gått från juniorverksamhet till att även involveras i klubbens seniorlag. Där har man utöver klubbens A-lag, även ett lag i division 2 som tagit sig uppåt under senaste åren. Spelarna har därmed hamnat i olika miljöer under vissa perioder. - Jag skulle väl inte säga att vi splittras på det sättet, utan vi är en bred trupp med många duktiga spelare, så det märks inte så mycket om någon inte skulle träna. Dessutom så kombinerar många JAS och div 2/ A-lag träning där man kör båda på samma dag. 

Inför årets JAS-säsong så hamnade man i en tuff grupp, där man bland annat skulle möta KFUM Jönköping, Hovslätt, Jönköping, Växjö och CL98. - Vi satte väl inte upp något konkret mål, utan vi tog match för match och tog det därifrån. Vi gillar att inte vara favoriter och bevisa för dem som inte tror på oss att dem har fel. 

När började ni själva känna att det kunde gå bra? - Vi har alltid haft en stark tro inom gruppen på att vi är ett duktigt innebandylag som kan stå upp mot duktiga lag, men att det skulle leda så långt, var nog ingen som trodde. 

Man tog sig vidare till playoff, där man var tvungen att gå igenom två rundor för att ta sig till Festen. Där kunde man först besegra KFUM för att sedan slå Hovslätt på straffar i en dramatisk match. - Det var ju två oerhört tuffa uppgifter redan på förhand, men vi gillar som sagt när motståndarna har favoritskapet på sin sida. Vi får bra träff i man-man spelet och har bra energi framåt i båda matcherna, vilket var en avgörande orsak till att vi gick vidare. 

Efter ett imponerade playoff så väntade alltså Innebandyfesten. En överkomlig grupp lottades man in i och skrälläget fanns redan där. - Förväntningarna inför var väl att vi skulle försöka ta en plats i slutspelet. Vi hamnade i en väldigt tuff grupp där två lag kom till semi tillslut, så slutspelsplats var väl målet. 

Fagerhult gick till och med och vann gruppen och hade därmed en på pappret enklare lottningen i kvartsfinalen även om motståndet var tufft. - Vi räknade väl inte direkt med gruppseger, så det kom lite som en chock. Men i och med gruppsegern så gick vi in i slutspelet med en go känsla och energi. Vi visste att RA19 var ett duktigt lag och tippade att komma långt, så vi var inställda på en tuff batalj redan innan.

Även om man vann kvartsfinalen, så blev semifinalen mot Pixbo för tuff och sedan blev det även förlust mot Nykvarn i match om tredjepris. - Det kändes såklart tråkigt att avsluta säsongen med 2 förluster. Men vi har gjort en väldigt fin säsong överlag och åkte ut mot Sveriges bästa lag. Så vi är ändå nöjda, även om vi ville mer.

Inför nästkommande säsong så har Fagerhult ett fortsatt starkt lag, även om ett par 05:or tackar för sig. - Det blir ju några tunga tapp när våra 05or nu lämnar tyvärr. Men vi har även många duktiga underifrån som kommer in, så det ser ändå ganska ljust ut inför nästa säsong skulle jag säga.

//Rasmus

Den här artikeln handlar om: