Nyckeln för att utveckla domarna: "Attrahera, behålla och utveckla"

Det är en tuff miljö för domarna på förbundsnivå men många gånger ännu tuffare på distriktsnivå när rapporter berättar att många nya unga domare slutar strax efter att de börjat. Kränkningarna och påhopp under och efter matcher av vuxna på läktarna är en del av vardagen.

43-årige Tony Holmer är coach för SSL-domarna och sedan denna säsong även med i SIBF:s förbundsstyrelse. Han följer domarnas situation både lokalt och nationellt i sina roller och kan se tillbaka på de två senaste säsongerna när toppdomarna i SSL fått mycket beröm för sitt sätt att driva på ett högt tempo i spelet och matcherna.

– Det är kul att upplevelsen är positiva och det är ett perspektiv som vi har jobbat mycket med de senaste åren. Vi har en väldigt stark domartradition inom svensk Innebandy och det har sedan jag klev in som SSL-coach varit ett av de prioriterade område som vi har fokuserat på, nämligen hur bidrar vi till att skapa förutsättningar för lagen att spela med hög fart och en bra närkampsnivå inom ramen för regelboken.

En hemlighet till en stark utveckling bland toppdomarna i SSL är att denna domargrupp har växt samman som en tight grupp inom SSL under flera år.

– Ja, det stämmer vill jag påstå. Det har varit ett tydligt mål som jag hade med mig in i arbetet var att försöka hitta en gemensam bedömningsnivå så att det inte skilde sig för lagen beroende på om vilken domare som dömde matchen. Här vet vi fortfarande att det finns vissa skillnader men jag tycker ändå att det finns en betydligt större jämnhet paren emellan.

Du arbetar som SSL-coach för domarna. Jag tänker många inte har en bild vad ett sådant arbete innebär eller att det ens finns en sådan roll. Kan du enkelt förklara vad det innebär?

– Jag ansvarar för elitdomarna på herrsidans utbildning, coachning under säsong och tillsättning. Vi genomför förbundsdomarkurs och mittsäsongsträff samt har månadsmöte där vi följer upp aktuella situationer och även genomför fortbildning. Detta hade jag naturligtvis inte klarat ut hjälp av många av våra domarcoacher ute i landet samt sportkontoret och de tjänstemän som jobbar där. Förutom mitt uppdrag kring elitdomarna så är vi en grupp som gemensamt tar ansvar för hela domarsidan, då främst alla förbundsdomare, men också hur vi kan säkerställa domarutbildningarnas kvalitet från det att du börjar som ungdomsdomare.

Hur tänker du att svensk innebandy ska fortsätta utveckla domarna över hela Sverige och inte minst på förbundsnivå och uppåt.

– Det finns många olika delar men jag tänker i tre steg; attrahera, behålla och utveckla. Våra distrikt gör ett jättefint arbete med att systematiskt jobba för att vi skall attrahera och rekrytera fler domare. Det blir därför extra smärtsamt att se hur många unga domare som väljer att sluta efter bara någon säsong på grund av att de möter framför allt tränare, ledare och föräldrar som inte visar den respekt som jag tycker att domare förtjänar.

Men blir det inte fel ibland och då kan det komma mycket känslor på en och samma gång om en match exempelvis avgörs på ett sätt som ett lag inte är nöjda med?

– Inom domarorganisationen är vi ödmjuka för att det inte alltid blir rätt och när man är ny och oerfaren som domare så är det inte konstigt att vissa beslut blir fel. Men om vi hade behandlat spelare som gör fel på samma sätt som många av våra domare som gör misstag så hade det inte varit många spelare som fortsatte. Vi har unga personer som väljer att prova rollen domare som möter kränkningar eller påhopp under och efter matcher av vuxna. Skall det vara så? I min mening är det oerhört skevt och det är och kommer att vara en av mina fortsatta hjärtefrågor. Som du förstår så är detta en stor del i hur vi behåller våra domare.

Landets distriktsförbund och Svenska Innebandyförbundet har en avgörande roll för att utveckla domarna på alla nivåer, från nybörjare, de som drar ett tungt lass på breddnivå men även förbundsnivå.

– Vi inom Svenska Innebandyförbundet har en viktig roll i hur vi skapar förutsättningar för hur vi sedan utvecklar våra domare genom utbildning och coachning. Det skall finnas bra utbildningar som är likvärdiga över landet och även en tydlig karriärväg för de som är drivna och vill satsa. Vi vill utveckla samarbetet med distrikten gällande utbildning av domarcoacher som kan följa domarna under matcherna och ge feedback på hur de kan utvecklas.

Du berättade för mig under SM-finalhelgen att du inte gillar att vi gör klickvänliga artiklar om exempelvis olika situationer där domare är inblandade.

– Jag har därför en uppmaning till alla att försöka tänka på hur ni formulerar er när ni uttalar er om domarna och deras insatser i media. Det finns en stor ödmjukhet inom domarorganisationen att diskutera och reflektera över insatser och beslut som sker innanför sargen. Vi kanske inte kommer att bli överens, men vi kommer alltid lyssna. Det finns också kanaler och forum inom organisationen där de kan tas. Men det sitter många ute i Sverige som följer intervjuerna och ni har en viktig roll i hur klimatet blir för den ungdomsdomare som gör sin första match kommande säsong. Här har vi alla ett ansvar.

Har det varit någon omställning för dig i rollen som SSL-coach nu när du även är med i förbundsstyrelsen? 

– Det har varit en stor omställning utifrån att jag både haft rollen som SSL-coach för elitdomarna tillsammans med min nya roll som ledamot i förbundsstyrelsen. Det blir rätt många timmar under veckan som man lägger kopplat till innebandy. Men jag tror många kan känna igen sig i att när man jobbar för något som man brinner för och älskar så finns det egentligen ingen gräns för hur mycket tid man lägger ner. Nu kliver jag av min roll som SSL-coach inför kommande säsong så det skall ändå bli skönt att ha fokus på ett område även om jag naturligtvis kommer sakna det dagliga arbetet med domarna. Sju år bär med sig och det kommer bli känslosamt att släppa gruppen till någon annan.

Varför började du engagera dig för dessa frågor från första början?

– Det hela började med att varje förening inom Skånes IBF var tvungna att ha två domare och på den vägen är det, Jag var 15 år när jag började. Jag har sedan första säsongen som ungdomsdomare känt att detta var något som passade mig och min personlighet. Domarskapet har utvecklat mig enormt mycket och många av de saker jag lärt mig som domare har format mig som person och hur jag även jobbar som ledare i mitt civila yrke.

Du har haft nästan alla roller som finns inom domarperspektivet, eller hur?

– Ja, det får jag nog påstå. Jag har suttit i domarkommittén i distriktet samtidigt som jag jobbade med utbildning, coachning och utveckling. Efter några år som påbörjade jag samma resa inom Svenska Innebandyförbundet och har gjort samma uppgifter där. Drivet för mig har varit att skapa goda förutsättningar för våra domare och under åren så har det skapats en medvetenhet om att allt hänger ihop. Lagen behöver domare och domare behöver lagen. Svenska Innebandyförbundet behöver distrikten och distrikten behöver Svenska Innebandyförbundet. Bredden behöver eliten och eliten behöver bredden och så vidare. Det är därför det är extra roligt att få förtroendet att nu jobba inom förbundsstyrelsen och driva frågan om ”tillsammans” exempelvis.