JAS-bloggen

10 spelare som överraskade på Innebandyfesten

ANNONS

En vecka sedan Innebandyfesten avgjordes. Efter lite grubblande har jag listat 10 spelare som överraskade positivt på mig under de tre dagarna i Uppsala.

Innan ni nu i rent frustration kommenterar vilka som saknas, så har jag inte listat de tio bästa spelarna på Festen, utan tio spelare som överraskade positivt på mig sett till vilka förväntningar och kunskap jag hade om dem sedan tidigare. 

Alexander Isberg - Att han var bra förstod man ju när han kommit in på RIG. Folk i området kring Nykvarn var nog knappast chockade, men för övriga Sverige var det nog en ögonöppnare. Kan spela både VB och VF och kan emellanåt nästan se lite nonchalant ut, för att sedan blixtra till. Rapp, bra avslut och ganska rak i sitt spel ändå vilket är härligt att se. 

Tuva Lassis - KAIS Mora hade flera duktiga backar, men Lassis var härlig att beskåda. Bra fart på fötterna, bra driv och ett rivjärn i egen zon. Vann mycket boll, intensiv och jobbig att möta och kunde kombinera ett enklare passningsspel med att ibland höja svårighetsgraden i rätt lägen. I ett kollektiv och välslipat KAIS så var hon en av de främsta. 

Wiggo Westlund - Westlund som tidigare varit med i U19 och det med all rätt efter den helgen man fick se. Jag skrev någonstans kring landslagets ”profil”. Duktig en mot en, sätter fart på bollen, bra närkampsspelare vilket är attribut som stämmer på Westlund. Tror folk kan tänka ”för dålig tekniskt” eller ”skjuter ej tillräckligt bra”, men oerhört effektiv i sin spelstil vilket han visade vid flera tillfällen. 

Lotte Engblom - En härlig karaktär, som visade ledaregenskaper flertalet gånger om. Rejäl i spelet med boll, duktig passningsspelare och tog mycket egna initiativ. I en match som mot RIG tex så kan jag uppskatta spelare som ändå försöker bryta mönstret och förändra. Det ska tilläggas att Lindås hade många duktiga spelare som imponerande överlag, men Engblom var en av dem. 

Vilmer Elofsson - Också ett namn som man på förhand visste var duktig, men som visade upp härliga sidor gång på gång. Rapp i steget, bra avslut, bra teknik och ett ständigt offensivt hot. 

Stina Bertals - En spelare på förhand som jag bara hade sett en kort sekvens under SDF-SM. Oerhört stark både med och utan boll, bra driv med bollen och en ganska orädd och oöm spelstil. Stod för ett par assist, men just de andra egenskaperna var det som imponerade mest, en spelare som stack ut lite på det sättet. 

Hugo Persson - Stod för en bra turnering redan under USM-helgen och följde upp det här med att briljera igen trots att svårighetsgraden gick upp ett par hack. Oerhört lugn med boll, lösningsfokuserad och tar oerhört mycket bra beslut med boll. Kanske ingen gigant i försvarszonen, men kliver in rätt i närkamper (handlar ju om att vara smart inte enorm). Har gärna mycket boll och har ledaregenskaper i spelet med boll som är härliga att se. 

Daniella Persson - Imponerande varje gång jag såg henne. Kändes oerhört trygg i sin målvaktsstil, med ett lugn, men en bra rörlighet. Duktig på att sätta igång spelet och värdera lägena. 

Emil Johannesson - Hade en ganska otacksam roll i KFUM bakom Tim Lindberg och Walter Dahlström, men känns klart mer passande i Fagerhult. Lång, bra röckvidd, otroligt avig och sköna handleder. Svår att komma åt på något sätt och i ett duktigt Fagerhult överlag så gillade jag starkt det jag såg av Johannesson. 

Tuva Iström - En av alla duktiga målvakter på plats, en position jag annars är ganska grön på och har svårt att bedöma. Känslan är kring Iström var att hon kändes ganska ”självklar”. Oavsett om det var mitt under match eller straffar så fanns lugnet, stabil och lugn i förflyttningar och jag kan uppskatta att få något svårt, att se så naturligt ut. 

Bubblare: Joel Lindberg, Moa Uppling, Arvid Bergström, Jonna Mattiasson, Simon Tellbom, Malte Wahlin, Stina Gustavsson, Viggo Wallin, Jonna Lindgren, Rebecka Blomgren, Alexander Wallberg. 

Den här artikeln handlar om: