Vi tävlar om SM-guld, tabellplaceringar och poäng i enskilda matcher, och det är såklart fint och roligt och sådant som förtjänar uppmärksamhet. Men svensk innebandyns allra största värde omgärdas av alldeles för små bokstäver – speciellt som det nu faktiskt finns svart på vitt vad Sveriges största inomhusidrott ger tillbaka till samhället i ekonomiskt värde.
Nyligen presenterades rapporten ”Vilket värde skapar Svensk Innebandy till samhället?” som rådgivnings- och revisionsföretaget EY gjort på uppdrag av Svenska Innebandyförbundet. Rapporten utgår från hållbarhetsprogrammet Agenda 2030 och fyra av FN:s globala mål för hållbar utveckling – god hälsa och välbefinnande, god utbildning för alla, jämställdhet samt minskad ojämlikhet.
En rapport som har passerat tämligen obemärkt förbi i det mediala bruset. Jag konsumerar en massa medier på bredden och på djupet, men har sett få som plockat upp denna pressrelease. Tyvärr, för rapporten har många viktiga saker att säga.
Exempelvis att innebandyn skapar samhällsvärde genom ideellt arbete som uppskattas till 2,9 miljarder kronor. Nästan tre miljarder kronor, låt det sjunka in. Svindlande siffror som beskriver den totala volymen av värdefulla ideella insatser i det lilla, där den ekonomiska belastningen annars hade fallit på den offentliga sektorn eller Svenska Innebandyförbundets betalande medlemmar.
EY gjorde motsvarande rapport även ifjol. Samhällsvärdet plussas på med 1,3 miljarder kronor till i år, vilket tillskrivs en väsentlig ökning av antalet volontärer, samt en effekt av en förändring av svenska kronans värde. Coronapandemin slog hårdast mot inomhusidrotter, och allra värst mot innebandyn, men innebandyn kan nu visa på en gynnsam återhämtning efter pandemiåren och en positiv utveckling med fler volontärtimmar kopplat till fler aktiviteter.
Rapporten pekar på ytterligare värden. Genom motionen som innebandyn genererar uppgår en hälsorelaterad kostnadsminskning inom sjukvården till 43 miljoner kronor i och med minskad risk för människor att insjukna i folkhälsosjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och demens. Fysisk aktivitet skapar även psykiskt välmående och besparingen för minskade kostnader för sjukvård och läkemedel inom fältet psykisk ohälsa beräknas till 65 miljoner kronor.
I hur pengarna snurrar runt sporten är innebandyn fortfarande en liten spelare jämfört med andra, betydligt mer kommersiella idrotter. Sammantaget visar dock EY:s rapport att innebandyn faktiskt är en ekonomisk gigant sett till de enorma samhällsvärden som sporten skapar.
Nu väntar vi bara på att näringslivet i avsevärt högre utsträckning ska förstå innebandyns storhet och börja stötta sporten på helt andra monetära nivåer jämfört med idag.
Ett första steg på den vägen framåt och uppåt för innebandyn, är att prata om den här krönikans innehåll och snarare synliggöra vinsterna utanför planen än på planen.
Jonas Fahlman har varit verksam inom innebandyn sedan 1987 i en mängd olika roller på alla nivåer. Idag är Jonas aktiv som general manager för Skellefteå Floorball Cup, distriktsdomare och utbildare av tränare. Säsongen 2023/24 gör Jonas comeback som krönikör i Innebandymagazinet med utgångspunkt från norr.