Roger Östergren i en lång intervju efter avskedet med Djurgården: "Inte det roligaste jag varit med om"

Förra fredagen kom beskedet: Djurgårdens huvudtränare Roger Östergren får lämna sin roll efter ett och ett halvt år på posten. Det var Östergren själv som gick ut med beskedet på sin Facebook-sida.

Han skrev då:

”Har spelat och tränat innebandy i nästan 40 år men aldrig fått sparken, men den här gången fick jag inte grabbarna att flyga”, skriver Östergren och fortsätter:

Har varit en ära att få coacha DIF och få vara med om generationsväxlingen som genomförs. Det har inte varit lätt, de här 1,5 åren har varit minst sagt turbulenta ur helt olika perspektiv men absolut inget som jag ångrar.

Hoppas innerligt att de/den som kommer in efter mig får lite bättre förutsättningar än vad jag fick. Grabbarna är värda det! Det krävs två för att dansa tango! Kämpa!”

Djurgården åkte ur SSL med dunder och brak förra säsongen och har inlett årets allsvenska med med en vinst och sex förluster, och med det ligger man näst sist i serien (med en match mindre spelad än många lag).

Under tisdagen gick sedan Djurgården själva ut med nyheten att Östergren fått lämna sitt uppdrag. Bakgrunden till beslutet var att laget behövde ”en ny röst och ny entusiasm för att vända på skutan”, som man själva uttryckte det, och att det behövdes nu.

– Vi vill tacka Roger Östergren för hans insats i föreningen, först under förra årets säsong i SSL och därefter för arbetet inför årets säsong i Allsvenskan Norra där laget i det närmste totalt förnyats och föryngrats. Vi är medvetna om att Roger fått arbeta under besvärliga omständigheter och med en begränsad resursbild på både spelar- och ledarsidan, sa Magnus Berthling, ordförande i Djurgården Innebandy, till klubbens hemsida.

Saknade assisterande tränare på träningarna

Nu talar Roger Östergren ut om beskedet i media för första gången. 

– Det är inte det roligaste jag varit med om, men jag mår bra. Jag känner inte att det faller någon skugga över mig, jag går rakryggad ur det här. Det hade inte behövt hända men så är det, säger Östergren till Innebandymagazinet.

Vad fick du för motivering av ledningen?  

- Motiveringen var väl att de behövde en ny röst och behövde göra en omstrukturering i ledarstaben. Då valde de att byta tränare.

Köper du motiveringen?

– Nej, det gör jag inte riktigt. Det är klart att de behöver en ny röst när det är den enda rösten de fått höra i flera veckors tid. Jag skulle ha en assisterande tränare, vi skulle vara flera som jobbade runt laget. Det behövs, särskilt då många av spelarna inte har mer erfarenhet än att max spela i division 1 eller 2.

Östergren har på träningarna varit ensam i ledarstaben under hela säsongen, men på matcher fick han hjälp i båset. Conny Svensson, förra årets assisterande tränare, fanns inte kvar och enligt Östergren blev han utlovad en ny assisterande tränare till den här säsongen.

– Vi kom överens om en fantastisk lösning inför säsongen, säger han.  

I ditt avskedsbrev på Facebook skriver du: ”Hoppas innerligt att de/den som kommer in efter mig får lite bättre förutsättningar än vad jag fick. Grabbarna är värda det! Det krävs två för att dansa tango! Kämpa!” Vill du utveckla vad du menar med detta?

– Allting skulle behöva bli bättre runtomkring. Hur organisationen överhuvudtaget jobbar för att Djurgårn ska bli ett elitlag. Förra året hade jag spelare som inte ställde upp. I år tappade vi båda lagledarna, materialare, assisterande tränare. Ingen har blivit påfylld.

Det låter som du haft ett tufft ett och ett halvt år som tränare i Djurgården, om man även tar med fjolårets säsong i beaktning?

– Jag har hållit på i 40 år med det här. Jag började jag när jag var 14 och då fanns det inget seriespel eller någonting. Det här har jag inte jag har varit med om tidigare. Det är bara min bångstyrighet som gör att jag har varit kvar.

Hur har dialogen sett ut med ordförande Magnus Berthling och sportchef Richard Delsius?

–Jag har sagt i två månaders tid att jag är för ensam. Inga tunga samtal fram till att jag plötsligt skulle in på ett möte efter en träning jag höll i, säger Östergren och fortsätter: 

– Jag tror att alla har gjort så gott som de kan. Förhoppningsvis lär de sig något av det här.

Du nämnde din bångstyrighet. Var det aldrig aktuellt att kliva av uppdraget själv?

– Nej. Jag hade en diskussion med min familj och skrev på för två år. Jag hade diskussion med familjen i somras och blev mer eller mindre övertalad av sportchefen att vara kvar. Jag var ganska marinerad efter fjolårets säsong. Jag var inte i topp efter den, av förklarliga skäl. Men när jag såg att det kom en trupp…jag har inget emot en utmaning. Det har jag inte.

Det blev en stor spelaromsättning i Djurgården under säsongen. Många av de rutinerade spelarna som tog upp laget i SSL försvann, in kom ett gäng talanger från Stockholmsinnebandyn där många aldrig spelat högre upp än i division 1.  

– Jag visste från början att vi skulle få slåss för vår existens. Kan vi hålla oss kvar i Allsvenskan så har vi gjort det fantastiskt bra! Grabbarna har ju visat att de kan. Vi slog ju Älvsjö och gjorde bra prestationer på försäsongen, med mersmak. Det är så mycket som har gjort att moralen i laget har dalat.

Östergren om framtidsplanerna

När Innebandymagazinet frågar vad Östergren ska göra framöver så skrattar han och svarar ”vila”, innan han tillägger: 

– Återhämta mig. Jag är inte främmande för att ta nya uppdrag men just nu känns det bra att få vara hemma med familjen. Det är något jag har saknat också. Men man saknar det ännu mer när det inte går riktigt som man har tänkt sig.

Utöver Djurgården så har tre andra elitlag från Stockholmsområdet antingen tappat eller gjort sig av med sina tränare under säsongen: Åkersberga och Nacka i SSL dam, Salem i Herrallsvenskan. Huruvida de lagen skulle vara av intresse för Östergren vet han inte i dagsläget.

 – Jag har jättesvårt att svara på det nu. Allting handlar om förutsättningar. Jag har lärt mig otroligt mycket som människa och tränare, vad jag behöver ha för att ta mig an ett uppdrag igen i alla fall.

Till sist – är det något mer du vill ha sagt efter allt som hänt?

– Jag älskar laget. Det är ingen skugga på någonting, jag önskar dem all framgång. Jag hoppas verkligen att Djurgårn förstår vad det stora problemet var och att de inte tror att det var jag som var problemet. Det är en sån större bild än det hela, (jag hoppas) de har lärt sig något av det här. Jag hoppas att Richard Gustafsson (efterträdaren) får det stöd han och laget behöver.