Behöver vi spela mer om det? Är Falun för bra? Det frågar sig Innebandymagazinets Henrik Jansson efter kvällens uppvisning.

För två år sedan tilldelades Falun SM-guldet utan att behöva spela slutspel. Efter kvällens första kvartsfinalmatch mot Mullsjö börjar jag fundera på om vi ska ge dalalaget guldet i förtid igen, känslan är att alla ändå vet hur detta kommer sluta.

Det pratas ofta om huruvida man är ”påkopplad” eller inte, och om någon undrar vad det innebär så skulle man kunna använda Faluns första 14 minuter ikväll som instruktionsfilm. Intensitet var bara första bokstaven på förnamnet. När Mullsjö fick låna bollen ett fåtal gånger så handlade det endast om att hämta andan, det såg inte ut att finnas någon som helst ork eller chans till anfallsspel. Den kompakta muren av rosa spelare omringade snabbt sina offer och återerövrade bollen retfullt enkelt.

I den tuffa starten för Mullsjö med tvåmålsunderläge redan innan tre minuter var spelade blev kaptenen Kasper Hedlund en av syndabockarna vid båda målen med två olyckliga ingripanden. Hedlund som idag aviserade att detta blir hans sista säsong. ”Början på slutet” blev alltså inte lyckligt för den rutinerade 29-åringen men egentligen behöver man inte peka på enstaka individuella misstag i denna match. Falun var genomgående bättre på precis allt. Mullsjö lyckades lyfta spelet något ju längre tiden gick men det var naturligt när Falun planenligt hade skaffat sig en klar ledning.

Emil Ruuds drömmål. Emil Lundmarks drömpassning (som hade varit värd två assists istället för noll). Omar Aldeebs dröm-genombrytning som fixade första straffen. Drömanfall på drömanfall. De rosa supportrarna har mycket att drömma sött om inatt. Och jag har ingen aning om hur Mullsjö ska lyckas vinna en match i Guide Arena om dalagänget håller uppe denna nivå.

***

För Storvreta blev det ett trendbrott. Detta var första vinsten under ordinarie speltid i Linköpings Sporthall sedan 2013. Anmärkningsvärt, även om de tagit flera suddenvinster. Ikväll tog man kommandot ordentligt och var det bättre laget, även i detta fall skaffade man sig en ledning med flera mål att sedan tryggt kunna bevaka.

Med framtunga Linköping och baktunga Storvreta såg jag fram emot duellerna djupt ner i Storvretas försvarszon där östgötarna ofta brukar vara urstarka, och som är nyckeln till att de ska etablera längre anfall. Men Storvreta gick inte att mala ner, Linköping hade svårt att få fäste längst fram i banan.

De som man kunde räkna med skulle steppa upp i Storvreta när det är slutspel gjorde det ordentligt, med flera nyckelprestationer. Tobias Gustafsson med sitt volleymål, Robin Nilsberth med sin resoluta brytning innan han serverade tremålsskytten Albin Sjögren som hade ställt in siktet rätt Denna trio är vansinnigt viktig för Uppsalalaget tillsammans med super-formstarka Filip Eriksson och så länge de spelar på det här sättet behövs det inte så mycket mer för att bryta ner Linköping. Även om ett högst oväntat skott i krysset från Fredrik Lindholm - mannen som bara gör viktiga mål - också hjälpte till.

***

En till synes behaglig seger för Växjö igår mot Pixbo Wallenstam, men herregud vad rörigt det blev runt målburen hos Mölnlyckelaget i första perioden. Man kan givetvis inte bara prata om otur, Växjö gjorde det bra som jobbade fram de situationerna, men på första målet såg det exempelvis ut som målvakten Jon Hedlund skulle få kontroll på bollen. Ändå smet den iväg på något underligt sätt till en fristående Manuel Maurer som aldrig missar ett sådant läge. Vid 2-0-målet gick Gustav Fritzells klubba av och Växjö var snabba att utnyttja det numerära överläget som bjöds. Och då var ändå 3-0-målet det allra märkligaste, ska inte ens försöka ge mig på att beskriva vad som hände där. Den uppförsbacken blev tuff för Pixbo men jag tror att de har mer att ge i den här matchserien. De är bättre än så här.

***

857 åskådare i Fortnox Arena, och från KIFAB Arena har det inte ens rapporterats en officiell publiksiffra men där uttrycktes det till och med tydligt missnöje från både spelare och ledare nere på planen om att det var för många tomma stolar. I gårdagens slutspelsstart blev det som tydligast att åtminstone vissa klubbar fortfarande har en resa att göra när det gäller att locka tillbaka publiken. Ikväll blev det dock bättring, särskilt i Falun med fina 2 168 åskådare. I Linköping var det aningen glest på vissa sektioner men 1 132 nådde man upp i.

***

Kevin Haglund-dans, Kevin Haglund-utvisningar, Kevin Haglund-bråk. Kalmarsunds superprofil hann med det mesta till slut i en segstartad första kvartsfinal mot Helsingborg. Det om något bör åtminstone få den publik som var på plats att återvända. Man måste också älska hur Kristoffer Fält skiner upp i ett slutspel när han får chansen att reta upp samma motståndare i sitt sarghörn under en längre tid. Kim Nilsson fick han på fall fysiskt och kanske även mentalt. Men ska Helsingborg ha en chans i den här serien så måste de offensiva stjärnorna leverera bättre, jag kan tänka mig att Jonathan Nilsson grämer sig extra över sina missade chanser.

***

Slutspelet är igång och snart även på damsidan, imorgon har vi en ny superlördag att se fram emot där även kvalspelen inleds. Nu mår man helt okej som innebandyälskare!

Första kvartsfinalresultaten (bäst av 7)

Linköping-Storvreta 4-8 (0-1 i matcher)

Falun-Mullsjö 7-3 (1-0 i matcher)

Växjö-Pixbo Wallenstam 7-2 (1-0 i matcher)

Kalmarsund-Helsingborg 4-3 (1-0 i matcher)