Så har distrikten påverkats av pandemin
Tre distrikt svarar: "Oron är att ett ytterligare tapp skall påverka innebandyns ekonomi ännu mer"
Coronapandemin både har satt spår och fortsätter sätta spår på innebandyn. Rör det sig inte om publikfria matcher eller omgångar så skjuts upp så kommer det dystra siffror och rapporter på spelare som valt att sluta.
Under förra säsongen var det bara Superligan samt Herrallsvenskan som spelades klart, då de allra flesta serierna stängdes ner i förtid. Sedan några veckor tillbaka börjar även den här säsongen att påverkas, då cuper och läger fortsatt avråds från att genomföras.
Innebandymagazinet har varit i kontakt med distrikt runt om i Sverige för att få höra deras bild av pandemin och vilka effekter den har gett:
Gävleborg
Jakob Westerlund:
Att pandemin har fått stora konsekvenser, det kan vi ju definitivt konstatera. Dels för att vi främst fått sett mängder av event, initiativ och aktiviteter i båda liten och stor skala ställas in eller flyttas fram. Något som fått dels för föreningar och intressenter men också individer att tappa kraften och lusten för sina engagemang. Engagemang som kan ta form i både resurser och glöd för sin roll eller koppling till innebandyn.
För Gävleborgs räkning kan vi se att vi har tappat äldre tonåringar och barn i nystartsprocessen, sannolikt ser vi att pandemin har snabbat på ”drop-out” processen och höjt tröskeln till att börja spela. Ofta kan unga spelare och barn vara i större föräldrarstöd och där är processen enklare att ställa in matcher och sammandrag vilket gör att träningarna blir mindre motiverande och strukturen för ditt engagemang minskar. Vi ser också att pandemin i många fall är den utlösande faktorn för att få bägaren att rinna över på äldre spelare att sluta.
Personer från underrepresenterade grupper får givet också svårare att fortsätta eller börja med innebandyn då stora aktiviteter, prova på läger, lov- och evenemang också fått ställas in i hög utsträckning.
Om vi rent av ska svara på frågan så är det svårt att ge ett exakta numerär att vi ex har tappat ”x” spelare.
Vi ser att vi tappat fler domare, fler ledare och har svårare att engagera externa aktörer. Svårare att genomföra ledarutbildningar etc. Det får givet konsekvenser.
Stockholm
Hermine Dahlerus:
Vi i Stockholm har drabbats precis som andra distrikt under dessa pandemiår genom minskning av antalet licenser på alla nivåer. Inför säsongsstart var tappet 16% totalt på licenser. Samt 12% färre anmälda lag mot de som avslutade säsongen mars 2020.
Hallidrotterna är de idrotter som drabbats mest och när vi nu ser att smittspridningen ökar under just vår säsong så ger det en oro inför framtiden och vad det innebär för oss hallidrotter med många uppskjutna matcher, ingen publik osv. Oron är att det är lättare att välja en idrott där nära och kära kan följa med och vara delaktiga på läktaren.
Tappet på lag och spelare har gett ekonomiska konsekvenser i form är lägre intäkter, både för förening och förbund. Oron är att ett ytterligare tapp skall påverka innebandyns ekonomi ännu mer.
Värmland
Camilla Olsson:
Det har naturligtvis varit otroligt svåra år för föreningarna, ur så många olika perspektiv och att vi nu hamnade i ny våg denna vinter, med nya restriktioner som drabbar idrotten, är förstås ett hårt slag. Samtidigt kunde vi i Värmland glädjande nog konstatera under november månad, när vi summerade aktuell licensstatistik, att den värmländska innebandyn dittills återhämtat sig mycket bra, sett till antalet licensierade spelare. Det vittnar om att föreningarna gjort ett fantastiskt arbete under hela pandemin.
Antalet licenser i Värmland i november 2021 var lika många, eller till och med marginellt fler, än i november 2019, det vill säga innan pandemin. Och när vi nu i dagarna återigen såg över licenssiffrorna så ser vi att bilden är densamma; vi går marginellt plus jämfört med samma datum säsongen 2019/20. Detta är givetvis både glädjande och viktigt.
Men den starka återhämtningen till trots så finns det förstås en oro över framtiden, kopplad till att pandemin återigen greppade oss under vintern. Föreningarna har fått kämpa i motvind under en så otroligt lång period och det finns givetvis utmaningar som är både ekonomiska och handlar om att inte tappa utövare, ledare, förtroendevalda etc.
Vilken klubba gör flest mål i SSL Dam?
Faktarutan sponsras av Nordic Floorball.
UNIHOC SUPERSKIN MAX 29
Spelare: Emelie Wibron, Thorengruppen
Antal mål: 50
Emelie avgjorde inte bara VM-finalen för Sverige, hon vann också skytteligan i SSL med 50 mål. Noterbart är att hon på sitt SUPERSKIN MAX 29-skaft har kopplat på bladet Player neongul PE, och grepplindan som hon använder är Top Grip.
Köp Player PE-bladet här (pris: 299 kr)
Köp Top Grip-grepplindan här (pris: 150 kr)