Målvaktstränaren: "Zorro är ett djävulskap för målvakter"

Stefan Flöjt berättar om snacket bakom genombrottet för att rädda zorrostraffar.

Djurgårdens målvaktsveteran Andreas Beckius var 100-procentig när de blårandiga besegrade Gävle med 3-0 i Allsvenskan Norra på söndagen. 30-åringen sattes på prov många gånger och särskilt när gästerna tilldömdes ett straffslag. Anton Arvidsson har gjort många straffmål genom sina zorrofinter, men den här gången fick han se sig överlistad av målvakten när Beckius hade en halvt stående position och hängde med i svängarna. Se straffen i klippet ovan.

– Zorro överlag är ju ett djävulskap för målvakter. Att rädda en zorrostraff är som att vinna Nobelpriset. Jag ska inte säga att det är omöjligt, men näst intill. Speciellt efter att man ändrade reglerna där skytten får fördel. Det är väldigt svårt, säger Djurgårdens målvaktstränare Stefan Flöjt till Innebandymagazinet och fortsätter: 

– ”Adde” har en speciell stil som han ibland nyttjar på uppvärmningarna där han halvstår litegrann. Dels kanske för att vila och inte ta ut sig helt och hållet. Vi har pratat om vad man kan göra när man möter Zorro överlag med olika utgångspunkter. Ska man gå ut ur målet, backa in, stå upp som på uppvärmningen och så vidare. Sedan hade vi scoutat dem också och visste att det skulle komma, de här zorrokillarna är ju inte okända, så det är inget som överraskar att han ska göra en Zorro. Vi var väl medvetna om det. Och så fick de ju straff, de jäklarna. 

– Vi hade förberett oss med en diskussion innan och kanske är det nya att man ska ha en lite mer stående position. Men det är väldigt svårt ändå. Jag tror på någon typ av överraskningsmoment från målvakten samtidigt som man måste ha en gnutta tur också. Det är knepigt men den här gången lyckades det.

Tror du vi kommer se fler stående målvakter på straffar nu när skytten tar fram zorron?

– Jag tror det är en väg att gå. Jag hade en diskussion i dagarna innan med en polsk målvakt om zorrostraffar och han undrade ”vad sjutton ska jag göra”. Jag rekommenderade att göra något typ av språng, en förflyttning där man halvreser sig och tar sikte åt ett håll och försöker läsa av skytten. Den killen råkade ut för en sådan straff i helgen och släppte in mål men han sa att han var närmare än han någonsin varit. 

– Man täcker mer av nätet när man är stående och det är poängen. Sedan är det alltid så att skyttarna lär sig hur man ska göra. Jag vet att jag på något målvaktsläger pratade om att man skulle läsa av bladet och steginsättningen. Skottet kommer när rätt fot är fram. Men då hade de i Falun på NIU börjat med att skjuta med ”fel” fot. Så man lär sig, spelet utvecklas. Men det här kanske i alla fall ger lite hopp till målvakterna.