Foto: Per Wiklund/Svensk Innebandy
Utveckling

Ny studie visar - smålagsspel främjar den tekniska utvecklingen

ANNONS

Innebandystudien tilldelades stipendium - resultatet talar sitt tydliga språk för teknisk utveckling.

Tidigare i veckan blev det offentliggjort att Innebandyns kompetenscentrum delar ut dubbla stipendier för två studier rörande innebandy. En av dessa studier har gjorts av Mårten Storm och Mattias Lind och är en kvantitativ studie i icke-linjär pedagogik som rör spelvolym i innebandyns smålagsspel.

Den handlar om hur teknisk utveckling påverkas av olika träningsmetoder och där man har studerat smålagsspel, fyra mot fyra, tre mot tre och två mot två och sen jämfört dessa med vanlig traditionell fem mot fem. Och resultaten talar sitt tydliga språk - smålagsspel främjar antal bollkontakter och borde således vara ett viktig verktyg för en spelares utveckling.

- Vi har då mätt spelvolym i olika typer av smålagsspel och det handlar egentligen om antal bollkontakter per spelare per minut skulle man kunna säga. Möjligheten till antal tekniska aktioner per spelare per minut i olika spelformer då och syftet är då att ta reda på mer om de här olika speltyperna med bakgrund dels om man tittar på träningsmetodik och det pedagogiska där vi har Svenska Innebandyförbundets utvecklingsmodell som förespråkar att vi ska utgå från spelet när vi designar träningar och med den utgångspunkten ville vi veta vilka spelformer som tränar vad, säger Mårten Storm till Innebandymagazinet.

Storm fortsätter och berättar att man ville titta på och jämföra flera olika typer av smålagsspel.

- I yngre år där man spelar tre mot tre och fyra mot fyra istället för fem mot fem, då ville vi ta fram siffror på vad som händer när vi spelar tre mot tre istället för fem mot fem och fyra mot fyra och vad vi kan räkna för skillnader.

I studien kom man också fram till att antal bollkontakter var mycket högre i smålagsspel jämfört med vanligt fem mot fem-spel.

- Vi såg signifikant skillnad mot alla smålagsspel jämfört med fem mot fem med bollkontakter. Alla bollkontakter var signifikant högre. Sen utöver det så var det också signifikant skillnad där två mot två hade större andelen bollkontakter följt av tre mot tre följt av fyra mot fyra. Mönstret är ju att ju mindre spelform desto mindre spelare på planen och desto mer bollkontakter.

- Sen utöver det tittade vi också på avslut och vilka spel som ger flest avslut och avslut på mål, och där såg vi ingen signifikant skillnad. Alla smålagsspel ger mer avslut än fem mot fem men där hittade vi ingen skillnad smålagsspelen emellan utan det verkar inte spela någon roll vilket smålagsspel det är när det gäller avslut.

På vilket sätt hoppas ni att eran studie kan hjälpa innebandyns utveckling?

- Dels hoppas vi att det här kan vara en liten vägvisare när de tar beslut mot tävlingsformer på förbundsnivå om vad ska barnen spela, och sen hoppas jag framförallt att det här ska vara ett hopp i träningsmetodiken och träningsplaneringen att vi visar att i de här spelen kan vi erbjuda många bollkontakter av hög kvalité. Att de får öva tekniska förmågor i ett matchscenario samtidigt som de ska ta beslut mot med- och motspelare.

- Men framförallt också ur en effektivitetssynpunkt. Om man nu ska använda sig av två mot två-spelet och då använder sig av våra proportioner så kan man ha fyra såna spel igång på en fullstor plan vilket skulle betyda att många fler spelare blir aktiva och de spelarna får utföra många tekniska aktioner av hög kvalité.

Finns det för lite forskning generellt på innebandyn anser du?

- Ja absolut, och det här med våran studie är bara en början. Vi har bara krafsat på ytan. Dels behöver man undersöka det vi gjort mer för att verkligen fastställa att det är så och sen finns det ju hur mycket som helst att bygga vidare på. Vi har bara tittat på antal aktioner generellt så nästa steg är att titta på specifika aktioner, vilket spel är bäst för korta passningar, vilket spel är bäst för handledsskott.

Storm nämner också att det saknas fysiologisk forskning på till exempel fyra mot fyra och vad spelarna då gör fysiologiskt för att till exempel kunna använda det som konditionsträning.

- Såna saker är jätteintressant och det finns väldigt-väldigt mycket där. Vi har knappt börjat ta reda på det och där ligger fotbollen långt före oss i många studier och vet precis vad som behövs, där behövs det jobbas vidare.

Studien finns att läsa i sin helhet här.

Den här artikeln handlar om: