Här spelar Tiitu 15/16: "Varmast i hjärtat"

Tero Tiitu har äntligen hittat en ny klubb. Den finske legendaren har skrivit på ett kontrakt på 1+1 år med Viikingit (tidigare SSV). För Innebandymagazinet berättar Tero nu om beslutet och karusellen som varit för honom i sommar.

Varför valde du Viikingit?
- Det var som vanligt helheten som avgjorde, egentligen på grund av två anledningar. För det första så får jag en fin sportslig utmaning i klubben som ligger mig varmast om hjärtat. Efter några år utan FM-guld så vill Viikingit vinna igen och var i behov av en rightare som kan spela både forward och back. För det andra så får jag mer tid att vistas i Helsingfors, vilket är viktigt för mig just nu för att gå vidare med mina andra livsprojekt utanför innebandyn. Jag har bland annat en sista bit av studierna kvar, ett litet tv-jobb, lite föreläsningar att hålla samt folk som jag vill samarbeta med. Dessutom så är ju Helsingfors en fantastisk stad att bo i. I 2012 bestämde jag mig att flytta till Sverige för tre år och den tiden har nu gått.

Vilka andra lag fanns med i bilden för din del?
- Det var ungefär hälften av SSL-lagen som hörde av sig under sommaren och några lag från Finland och Schweiz. Inom SSL blev det ett riktigt snack med två lag och jag är mycket tacksam för helhetslösningarna som dom hade att erbjuda. Men denna gång valde jag Helsingfors och Viikingit som är det enda laget som gäller för mig i Finland.

Är det helt uteslutet med en comeback i SSL i framtiden?
- Nej, det är det faktiskt inte. Det är möjligt att jag kommer tillbaka, förutsatt att kroppen mår minst lika bra som nu och kärleken till sporten är minst lika stor som nu. Vi får se, jag hade ju rätt skadedrabbade tre år i SSL där jag kunde vara på topp bara under min andra säsong så jag har någonting kvar att visa. Det spelar faktiskt ingen roll att man blir äldre så länge som man brinner för innebandyn och tar hand om sin kropp på riktigt. Kolla Juha Kivilehto till exempel, han är ju ett år äldre än mig och i sitt livs form just nu. Man ska ta ett år i taget, men jag älskar Sverige. Förra gången när jag lyfte från Arlanda mot Helsingfors kände jag nästan att jag var på väg hemifrån, inte hem.


Vad kan du berätta om Viikingit för den svenska publiken som kanske inte har stenkoll på klubben?
- Viikingit är ett av storlagen inom finsk innebandy. Före flytten till Sverige spelade jag länge för dom, vilket var mycket nyttigt för mig både som människa och spelare. Viikingit har länge speglats av en bra träningskultur och hård konkurrens om platserna, vilket gäller även i år. Vi har kvar några gamla trotjänare, bland annat Mikael Järvi och Harri Forsten, som jag har oerhört mycket respekt för och det blir otroligt kul att få lira med dom minst en säsong till. Samtidigt så har vi ett spännande gäng framtida landslagsspelare som forwarden Miko Kailiala, backen Lauri Stenfors och målisen Santtu Strandberg. Jag hoppas att även jag kan hjälpa dom vidare på sina karriärer.

Du är den andra finska storspelaren på kort tid (Mika Kohonen) som väljer att lämna SSL för att flytta hem. Är det en slump, eller ökar attraktionskraften på Salibandyliiga?
- Det är säkert lite både och skulle jag säga. Även om Salibandyliiga kanske inte har exakt samma bredd som SSL så är det nuförtiden mycket jämnt i toppen. Många lag har en daglig verksamhet av rätt hög klass och jag tror att åtminstone dom 5-6 första lagen är lika bra som respektive lagen i SSL. Jag har redan hunnit märka en massa positiv snurr inom sporten i Finland, även hos förbundet, samtidigt som media är med ganska bra och många matcher sänds på finska TV2. Och det stora utropstecknet i år är givetvis FM-finalen som kommer för första gången att avgöras i en match på Hartwall Arena. Jag har många bra minnen från den arenan och får rysningar bara när jag tänker på chansen att få spela där och vinna FM-guld med Viikingit.

Vilket blir ditt bästa minne som du tar med dig från din tid i SSL?
- Det är så klart många bra minnen både från Warberg och Falun. Men det bästa är nog resan som jag fick uppleva med Falun efter min knäoperation i mars förra året. Det är ingen lek med en korsbandsskada och det är alltid en lång väg tillbaka. Men jag gick all in med rehaben och kom in i världens bästa klubblag där jag var med i startuppställningen i säsongens alla matcher, fick lira PP, lägga lite straffar och slutligen vann SM-guld i Globen med det där sköna gänget. Dessutom kom jag in i Finlands VM-trupp och kunde hjälpa laget i VM-finalen precis nio månader efter operationen. Okej, jag hann naturligtvis inte komma i min absoluta toppform och även hade en tung period i höstas när vartannat steg gjorde mycket ont, men nu i efterhand ser jag på hela processen faktiskt som det största som jag hittills gjort som innebandyspelare.

Till slut, hur ser du på kritiken du fick av Johan Astbrant, att allt du såg vad dollartecken som han sa?
- Haha, tycker han så på riktigt så har han en totalt fel bild av mig. Men citatet var förmodligen taget ur sin mening och det är inga hard feelings. Som en elitspelare måste man kunna ta emot lite skit ibland, även om det som sägs inte stämmer alls. Det är ju så att man aldrig är lika bra spelare och perfekt människa som ibland skrivs eller lika kass spelare och usel människa som emellanåt påstås. Hade jag tänkt bara på pengar så hade lagt av med innebandyn för länge sen och börjat med något jobb som motsvarar min utbildning. Men jag lever fortfarande min innebandydröm och det är jag stolt över. Det är bara positivt att SSL har unga entusiastiska tränare och färgstarka personligheter, och Astbrant kommer säkert bli ännu klokare med sina kommentarer när han blir äldre.