Opinion

Vi kan arbeta tillsammans!

ANNONS

Till Innebandyns Tävlingskongress som genomförs den 7 december i Göteborg finns flera bra motioner men också ett illa genomtänkt förslag från Svenska Innebandyförbundets styrelse om att införa ett nytt serieförslag...

Till Innebandyns Tävlingskongress som genomförs den 7 december i Göteborg finns flera bra motioner men också ett illa genomtänkt förslag från Svenska Innebandyförbundets styrelse om att införa ett nytt serieförslag för daminnebandyn som bland annat delar upp SSL i två serier.

Vid en serieträff för dam SSL och division ett i våras var motståndet mot det serieförslag som innebär att SSL delas upp i två serier, att antalet lag utökas och att antalet matcher minskas stort. Förutom ett par föreningsföreträdare är förslaget inget som SSL efterfrågat, varken spelare, ledare, styrelser eller föreningars event- och marknadsgrupper. Rönnby har fört dialog med lokala och regionala medier, även där är det tummen ned för en otydlig SSL-serie.

De synpunkter som i våras riktades mot serieförslaget från SSL gick mot förslaget i sig men inläggen handlade även om en brist på dialog mellan förbund och elitföreningarna. Det bakgrundsmaterial som bildar underlag för förslaget hade liten relevans för SSL dam. De bilder som förbundet presenterade handlade om föreningars ekonomi (några föreningar har röda siffror), publiksiffror för SSL samt ålder på spelare i division ett.

Trots motståndet återkommer serieförslaget för beslut på tävlingskongressen, inte som de flesta skulle kunna förvänta sig i en ny omarbetad tappning, utan närmast som en blåkopia av det ursprungliga förslaget. Det är alltjämt samma tunna material som bildar grund för förslag, det är bara att gå in och ta del av handlingarna till tävlingskongressen. (länk).

Som ordförande för en SSL-förening är det oroande att förbundet och den grupp som på förbundsstyrelsens uppdrag snickrat på ett serieförslag inte varit lyssnande. Intresse har inte funnits för att få inblick i hur det verkligen är att driva en SSL-förening som har fullt fokus på att utveckla damidrott. Vet seriemakarna vilka utvecklingsfrågor som är centrala för dam SSL-föreningar? Vad vi är stolta över och vad som fungerar men även det som utmanar? Att dela upp SSL dam i två serier, minska antalet seriematcher samt utöka antalet lag är inte svar på våra framtidsfrågor.

Det verkar som om förbundet har en bild om att det är närområdesmatcher samt färre matcher som kommer att öka SSL-publiken och bidra till utveckling. Rönnby har 20 säsongers erfarenhet av den högsta serien och vi vågar med den bakgrunden påstå att vi vet vad som genererar publik. Formeln är rätt enkel, det är när topplag kommer på besök, föreningar gör extra arrangemang runt matcherna, har en schysst arena samt när lag går in i slutspel.

Av underlagen till tävlingskongressen ges också en bild av åldern på damspelarna inom division ett. Det är bara att instämma att det är bekymmersamt att en del spelare i ettan är unga men den bilden har liten relevans för SSL.

Från Rönnby ser vi inget anmärkningsvärt i medelåldern inom dam SSL. Topplagen har en högre medelålder (23 år) än lagen i tabellens nedre regioner (20-21 år). Våra yngsta SSL-spelare är 20 år vilket innebär att de är födda 1994, de tog studenten för snart två år sedan. Ju längre ned ett lag finns i SSL-tabellen desto yngre spelare kan vi se, det är ett mycket tydligt mönster. Med utökning av antalet lag med ungefär 40 tillkommande SSL-spelare kommer snittåldern att sjunka, det är ingen kvalificerad gissning. En utveckling som går i motsatt riktning mot förbundets utvecklingsmodell.

Serieförslaget för SSL kommer inte att ändra på situationen med att spelarna är unga i division ett, snarare tvärt om, det är helt andra svar och lösningar som behövs. Svaren finns snarare i Storvretas motioner till tävlingskongressen om att juniorer skall möta juniorer även på elitnivå, att juniorer kan fortsätta utvecklas i sin takt bland jämnåriga samt överväganden om att införa en reservliga som en parallell till SSL.

En bild som förbundet även förmedlat är att spelare slutar i förtid och så kan det ju vara. Men det är förmodligen inget anmärkningsvärt att SSL-spelare slutar vid 25 års ålder när vi kan se att en stor grupp vid denna ålder har upp mot 10 säsonger i den högsta serien. Vid 25-års ålder börjar också högskolestuderande spelare bli klara med sina studier, något som förmodligen påverkar valet av att fortsätta att elitidrotta när våra ekonomier inte medger nedsättning i arbetstid förutom möjligen för enstaka spelare.

Rönnbys förslag är att förbundet istället för att försöka klubba igenom ett nytt serieförslag för SSL dam under den kommande kongressen ges uppdrag att bjuda in aktörer utanför innebandyförbundets korridorer för att utforma ett hållbart serieförslag från SSL till distriktsserier. Förbundet kan tillsammans med distrikten, elitföreningar och division ett dam ta fram konstruktiva förslag och idéer som lyfter svensk daminnebandy till nya nivåer.

Vi är många inom daminnebandyn som närmast dagligen arbetar mot negativa samhällsstrukturer. Vi kämpar för att få tillgång till resurser och idrottsanläggningar på jämställda villkor, för att få medietid och sponsorer i skuggan av herridrotten samt andra lagidrotter. Att också ha ett förbund som inte lyssnar in är trist och onödigt.

Vår syn är att vi tillsammans kan arbeta fram något riktigt bra och som har förankring och verklighetsgrund. Vårt budskap till förbundet och kongressombuden är att skapa denna möjlighet den 7 december. Vi är många som sträcker ut handen till förbundet med all vår erfarenhet och kompetens.

Hannu Högberg
Ordförande Rönnby Västerås IBK
Den här artikeln handlar om: