Vaara: "Dubblering är inte aktuellt"

Under VM-turneringen i Schweiz var Ulf Hallstensson förbundskapten Jan-Erik Vaaras högra hand. Nu har han tjänstledigt från landslagsledningen för att leda den sladdande superliga-jätten AIK säsongen ut, vilket rört upp starka känslor i innebandy-Sverige. – För oss ledare kan det vara nyttigt att göra annat en stund, säger Jan-Erik Vaara till Innebandymagazinet.se.

I din roll som förbundskapten, vad har du att säga om att Ulf Hallstensson tar tjänstledigt från landslagsledningen för att ta över AIK säsongen ut?
– Det är förbundet som har arbetsgivarrollen, de fattar de slutgiltiga besluten. Om de som arbetsgivare värdesätter att anställda ska få förkovra sig med annat, då är det något som är noga genomtänkt. Ända sedan jag våren 2005 började jobba inom landslagsverksamheten har jag tyckt att det är viktigt att man håller sig uppdaterad med elitverksamheten, speciellt eftersom det är så få matcher och turneringar. Situationen som nu uppstått är på intet sätt unik. Under min tid som förbundskapten för damerna var Martin Olofsson med i landslagsledningen, samtidigt som han hade hand om Ö-viks damer. Likaså Andreas Wahman, när han tränade Endre och det förekom dubbleringar även under Kent Göranssons tid som förbundskapten.

Vad är din helt ärliga åsikt om att man dubblerar?
– Det är inte aktuellt med dubblering. Det är viktigt att hålla isär begreppen, Ulf är tjänstledig från landslagsverksamheten under en kortare period. Erfarenheten är att det är svårt att dubblera, eftersom det innebär en extrem belastning för personen i fråga. Det är nog så tufft att vara elittränare, ska man då addera tiden som går åt att hantera landslaget i form av strategisk planering, upplägg av träningar och matchobservationer så blir det en övermäktig uppgift. Det finns helt enkelt ingen tid för återhämtning och reflektion. Samtidigt säger erfarenheten mig att man måste ha kontakt med verkligheten mellan mästerskapen och matcherna med landslaget. Därför kan det till och med vara bra att man är igång med en aktivitet på den allra högsta nivån.

Är det i din mening rätt att en person i landslagsledningen ska gynna ett av superligalagen?
– När du ställer frågan så så är svaret nej. Men vi måste ju också ta hänsyn till att vi ledare också styrs av olika behov och känslor och för oss kan det vara nyttigt att göra annat en stund.

Det här beslutet, kommer det att öka eller minska förtroendet för landslagsledningen bland de övriga superliga-tränarna?
– Jag vet inte, men i slutändan vill vi i landslagsledningen alla väl. Meningen och målet med landslagsverksamheten är att vi ska närma oss klubblagsverksamheten och vi måste skapa förutsättningar för att landslag och klubbar ska mötas och jobba mer tillsammans. Den frågan har inte varit så prioriterad under 2012 av olika anledningar, men avsikten är att vi inför 2014 har etablerat en sådan kommunikation och dialog så att de flesta tränare och klubbar ska vara mer nöjda. Vi ska driva en verksamhet som gör att spelare mår bra av att vara med i landslaget, de ska vara fräscha och pigga efter att ha representerat Sverige. Förhoppningen är att den positiva energin är något som de ska ta med sig tillbaka till sina klubblag.

Du ställer skyhöga krav på spelarna, men tycks inte ha samma kravbild på landsledningen. Hur går det ihop?
– Den som tror något sådant har nog inte koll. I mina ögon har jag väldigt höga krav även på ledarstaben. Jag vill ha den bästa och lämpligaste kompetensen i landslagsverksamheten. Den måste fungera på alla plan och målet är att utveckla staben kring landslaget. Vi måste vara motiverade och kunna lägga ner den tid och energi som krävs för att vi ska lyckas. Kraven har funnits där och jag tror inte någon spelare kan klaga speciellt mycket på den service de får under samlingarna. Jag vågar påstå att det till stor del avspeglat sig på spelarnas prestationer men även resultaten också.

Varför spelar vi Finnkampen överhuvudtaget när inte ens den rätta landslagsledningen är på plats?
– Den rätta finns där, en gubbe är ledig, vad är problemet? Finnkampen har ett stort värde. Vi ska spela den och i det här läget som vi befinner oss nu så tappar vi varken fart eller inriktning. Jag förstår att det finns åsikter och även om vi i princip var hundraprocentiga så kommer man hitta fel om man verkligen letar tillräckligt länge. Det är en verklighet vi får leva i, men jag kan inte låta bli att tycka att det är lite synd att man lägger ner så mycket energi på att hitta felen.