Comeback av ”Minne” och svåra skador

Krönika av GIttan Ahonen Gunnarzon. Djurgården har verkligen haft uppförsbacke på många sätt den här hösten, inte minst med den katastrofala ekonomin. Mer om det nedan. Som om det inte skulle vara nog, fick landslagscentern Sandra Mattsson linka av planen i slutet av den första perioden i seriefinalen mot Kais Mora i fredags.

Sandra vred knät och ska magnetröntgas i veckan. Man befarar att korsbandet har gått av. Så trist med tanke på Sandras fina höst och belöningen i form av en landslagsplats.

Som tur är finns det lite ljus i mörkret för Djurgården. Hermine ”Minne” Dahlerus gjorde nämligen en succécomeback mot IKSU! Hon har tränat med laget en längre tid och det har enligt rapporter sett bra ut på träningarna vilket hon även visade under dagens match. Det är ännu inte bestämt om comebacken är tillfällig eller för resten av säsongen. Som jag känner Minne, kan jag inte tänka mig att hon inte fullföljer säsongen – ett spännande slutspel är ju i antågande!

Djurgårdens ekonomi har stått i fokus mer än en gång under denna höst. Nu gör den det igen. Jag lider med tjejerna i laget, men är också imponerad av de runt omkring som sliter ideellt för att lösa problemen. De kämpar verkligen i motvind på flera sätt. Givetvis är det DIF själva som har försatt sig i denna sits – den tidigare styrelsen – men för att ta sig ur den bör de få så mycket stöttning som de bara går. Vad vinner förbunden på att stjälpa föreningen med ett damelitlag och alla ungdomslag?

För att blicka tillbaka så hade en hjälp varit att godkänna Djurgårdens sammangående med föreningen Offensiv Lidingö, men där blev det avslag hos Svenska Innebandyförbundet. Med den insyn jag har haft, anser jag att det var på väldigt vaga grunder. Ibland blir man less när det blir för mycket paragrafrytteri. Det hade verkligen kunnat vara den långsiktiga lösning som DIF behöver.

När det gäller de 59 000 kr i serieavgifter som DIF är skyldiga Stockholms Innebandyförbund har föreningen varit det sedan i juni då avgifterna skulle ha varit betalda. StIBF har ändå haft tålamod i ett halvår och jag köper att man någonstans måste dra en gräns. Dessutom är DIF skyldig ungefär lika mycket till i andra skulder. StIBF:s kanslichef har kommunicerat med ansvariga inom DIF en längre tid så detta kommer inte direkt plötsligt för DIF. Allt enligt styrelsemedlemmen Eric Huijsers.

Det som jag tycker är ytterst beklagligt, är att de pengar medlemmarna har betalat in i avgift, inte har gått till serieavgifterna för respektive lag. Jag förstår naturligtvis att det finns andra hål att stoppa pengarna i, antagligen mer akuta sådana. Prioriteringarna vet jag ingenting om, men det viktigaste måste väl ändå vara att hålla ungdomslagen i seriespel? Nu kan det bli så absurt att elitlaget blir kvar, medan ungdomsverksamheten försvinner.

Just nu gäller det att rädda pågående säsong, men för att inte hamna i samma sits nästa säsong, gäller det att se långsiktigt också. Vilket kan vara nog så jobbigt i den rådande situationen. I värsta fall blir det spelarflykt och då tar säkert lokalkonkurrenterna Huddinge och Täby tacksamt emot de meriterade stjärnorna. Men jag hoppas verkligen att det inte går så långt. Djurgården behövs i SSL!

Jag fick höra att Svenska Innebandyförbundets serieavgifter är nästan dubbelt så höga som hos andra idrotter. Varför är det så? Kanske har inte föreningarna möjlighet att bistå ekonomiskt för ett kansli med uppåt 25 anställda? Eller kanske krävs en åtstramning av representation och konsulttjänster? Möjligen hjälp till internationell utveckling? Eftersom de flesta klubbar på elitnivå har stora ekonomiska bekymmer – borde det vara en prioriterad fråga hos SIBF. Det kanske det redan är? I sådana här lägen är information jätteviktigt. Möjligen läge att till exempel Innebandymagazinet skriver granskande, utredande artiklar i ämnet? Det tror jag skulle vara väldigt intressant för både inblandade och utomstående. Jag saknar den typen av innebandymedia, lite mer grävande, för jag har bara skrapat på ytan.

Endre-Pixbo 1 (1)
För Pixbo var det osäkert om Camilla Jordansson, Theres Lendt och Sara Helin skulle komma till spel, men det gjorde de två först nämnda. En match som Endre hade ledningen i från början till slutet och som var helt jämn i två perioder. Inför match funderade jag på om Anna Jakobsson skulle vara fortsatt het och vilka andra skulle kliva fram. Jodå, Anna Jakobsson var tillsammans med Tanja Stella inblandad i de bägge första målen för Endre. Även Malin Andréason och Isabelle Ruthström klev fram när det behövdes. Pixbo hängde med målmässigt, men i slutperioden drog Endre ifrån med tre snabba mål och ordnade tre välbehövliga poäng.

Karlstad-IKSU 1 (2)
Säga vad man vill om Karlstad, men de har verkligen presterat bra i den första halvan av säsongen. Jag var väldigt säker på en tvåa i denna match, men tji fick jag. Karlstad spelar oerhört fysiskt vilket har kritiserats från sina håll. I denna match tillät domarna hårda tag och det fick IKSU problem med. Karlstad krigade och störde IKSU som inte fick igång sitt sedvanliga spel. Vinst i sudden för Karlstad efter att IKSU:s Josefina Eiremo kvitterat 27 sekunder innan tredje periodens slut. Bäst i Karlstad var målvakten Holt och i IKSU Wibron och Eiremo.

Djurgården-Kais Mora 2 (1)
De senaste dagarnas turbulens och mediaskriverier om Djurgårdens tuffa ekonomiska tillvaro borde möjligen ha satt spår i truppen. Men spelarna har haft vetskap om de ekonomiska problemen hela säsongen så jag tror knappast att de påverkar spelarna väl på planen. Ändå är det oerhört starkt att leda serien med tanke på turbulensen.

DIF kom till spel utan sjuka Malin ”Lillis” Eriksson och långtidsskadade Michelle Rydin och Katta Ekstam. Kais Moras Silvana Nötzli dras med ryggproblem och spelade inte hela matchen. Matchen blev en halvtimme försenad då Kais fastnade i köer på grund av snöoväder. Dessutom blev en av de tilltänkta domarna magsjuk.

När väl matchen kom igång, gjorde den det med besked. Full fart från båda lagen och chanserna avlöste varandra. En jämn inledning men 16.50 i den första perioden skadades Djurgårdens landslagscenter Sandra Mattsson. Det var egentligen ingen närkamp, utan det såg ut som om Sandra skulle vända sig om när hon fastnade i golvet och vred till knät. Hon hade riktigt ont och det kan röra sig om en korsbandsskada.

Efter skadan tvingades DIF:s tränare Tony Forsberg formera om laget och gå ner från tre kedjor + två backpar till två femmor. Kais Mora startade på tre femmor. I mittperioden spelade Kais Mora ut och gled ifrån i målprotokollet. Det var framför allt den beryktade landslagskedjan med Therése Karlsson, Anna Wijk och Amanda Larsson som spelade med fin rörelse och fart. Det märks att de hittar varandra utan och innan. Då hängde inte DIF-försvaret med alls. Seriefinalen som kom av sig. Kändes det som, för i tredje fick DIF jaga reducering vilket de gjorde bra. Men bollen ville inte in och Sandra Fredriksson storspelade. Målvaktsmatchen gick till Sandra Fredriksson som gjorde ett stabilare intryck än Linnea Lexe som dock spelade upp sig och bland annat stod i vägen för Silvana Nötzlis illa lagda straff. Spelet var överlag aningen slarvigt, det gick lite för fort ibland, men samtidigt var det en öppen match med många klara målchanser. Den relativt stora publiken verkade trivas.

Kais Mora vann välförtjänt och förutom första kedjan var Elin Reinestrand, Amanda Wall och Sandra Fredriksson bra. I DIF stack Ranja Varli, Helga Karlsson och Therese Andersson ut. Emelie Lindström försökte och försökte, hennes framspelningar är formidabla, men ”Limpan” fick gå poänglös av planen.

Jag pratade med Kais Moras tränare Roger Jonsson efter matchen och han var givetvis nöjd med segern och speciellt med spelet i den andra perioden. Han tyckte även att det var bra att hans lag blev högt pressade av DIF i slutperioden. Nyttigt inför framtiden.

Rönnby-Täby 1 (1)
En väntad Rönnbyvinst och Täby har nu två poäng upp till Karlstad på tionde plats. Täbys slutspelsdröm lever, men riskerar att bli just bara en dröm om man inte börjar ta poäng snart. Femman med Karro Widar, Madde Backlund, Helena Lundqvist Cabrera, Sanna Scheer och Julia Johansson firade stora triumfer och pressade Täby försvaret rejält. Firma Backlund/Cabrera stod för tre mål tillsammans. Ändå var Täby målmässigt med till i början av tredje perioden, men då kom Rönnbys segerryck. Bra i Täby var målvakten Sara Hansén.

Dalen-Falun 1 (2)
”Det här är Falun i år. Vi blandar och ger.” Ett uttalande av Faluns tränare Joachim Paulsen till DT efter 10-5 förlusten mot Dalen. Det kan man lugnt säga och det är därför laget är så svårtippade. Efter tvåsiffrigt mot Sala i den förra omgången och med tanke på alla olika målskyttar, ja då tyckte jag ett tips om Faluvinst var en god idé. Men icke. Paulsen talar om en kollektiv kollaps eftersom Dalen gick ifrån till 7-1 efter knappt två perioder spelade. Det har hela tiden talats om Dalens täta defensiv, men nu har de även utvecklat offensiven. Dalens Sandra Larsson gjorde fem poäng och i Falun fick Frida Eriksson beröm efter matchen. Starkt av Dalen att vinna med så stor marginal.

Sala Silverstaden-Jönköping 2 (2)
Jag fick rätt i att matchen blev jämn och att JIK vann. En av JIK:s bästa spelare var Caroline Hadelund som också gjorde två viktiga mål. Hon säger till JNytt: ” Det som är kul är att vi vågar att spela ut. Även om det var lite stressigt i den tredje perioden så såg det bra ut. Det är skillnad på JIK:s damer idag jämfört med med en månad tillbaka. Vi har vuxit och fått igång framförallt anfallsspelet.” I Sala var Michelle Linhart och Caroline Rengren utmärkande. En superviktig match där JIK:s seger innebar utökat avstånd till Sala som befinner sig på kvalplats i dags läget.

Jönköping-Dalen 2 (2)
Matchen slutade 3-5 och åter igen var Sandra Larsson en av huvudpersonerna. Hon stod för tre mål och har haft en magisk helg när det gäller poänggörandet. Även Amandorna Öhman och Dahlin fick måla. I Jönköping gjorde Hannah Aronsson två poäng. Dalen har blivit ett stabilt slutspelslag och har hunnit samla på sig rutin även om truppen inte innehåller de mest namnkunnigaste spelarna. Givetvis blir det slutspel för Dalen, medan Jönköping får kriga för att hålla sig ifrån nedflyttningsstrecket.

Täby-Sala Silverstaden 1 (1)
Visst var Täby revanschsugna och ordnade tre poäng mot Sala. En viktig match eftersom Täby nu drog ifrån Sala ytterligare och det skiljer sju poäng mellan lagen i tabellen. Täby fick igång sitt målskytte ordentligt och nio mål är ett klart fall framåt. I Täby höjde sig Erica Palmeby och Clara Waller över mängden och i Sala gjorde Heléne Johansson två mål.

IKSU-Djurgården 2 (1)
Att besegra IKSU på deras hemmaplan när både föreningen och laget drabbas av motgångar – är oerhört imponerande av Djurgården. I denna match gjorde alltså Hermine ”Minne” Dahlerus comeback och det var precis vad DIF behövde. En ledargestalt som kan visa vägen, en injektion som verkligen blev en ”Minne-effekt”. Hon presenterade sig i och med DIF:s kvitteringsmål till 1-1 där Minne assisterade Matilda Rotevall. Den i fredags sjuka landslagsbacken Malin Eriksson var tillbaka i spel och gjorde 2-1 på sina tidigare lagkamrater. Emelie Lindström var tillbaka i poängform och stod för två poäng. Minne fick även assistera just ”Limpan” till segermålet 4-3. I IKSU var Therese ”Mini” Andersson en av de främsta i en match där IKSU hade mycket boll, men där man inte lyckades överlista duktiga Emelie Frisk i DIF-målet fler än tre gånger. Djurgården får glädjas åt en prestigeseger och fortsatt serieledning.

Kais Mora-Rönnby 2 (1)
”Vi gör säsongens bästa match hittills” säger Rönnbys tränare Stefan Lindgren till VLT. Det lär de ha gjort med tanke på hur Kais Mora spelade i fredags eller så lyckades inte Kais komma upp i samma nivå. Jag tippade Kais Mora men skrev också ”även om det egentligen kan gå hur som helst”. Helgarderade lite där men jag är förvånad att Rönnby vann. De har fått ihop en giftig kedja i Widar, Lundqvist Cabrera och Backlund som avgjorde till sitt lags fördel ännu en gång. Målvakten Mirja Viklund fick i ett par säsonger stå i skuggan av forna landslagsmålvakten Hanna Petterson, men denna säsong har hon fått speltid och mot Kais briljerade Mirja och tog upp Rönnby på samma poäng som Falun och Endre.

Endre-Huddinge 1 (1)
Jag citerade Huddinges tränare Per Tjusberg inför matchen, om att han innan seriestarten dömde ut Endre och påstod att de skulle floppa. Som att ge motståndarna taggtråd och tändvätska, vilket verkade ha gjort nytta. Matchen rivstartade och efter en period hade hela sju mål gjorts, Endre-ledning med 4-3. Samarbetet mellan Tanja Stella och Anna Jakobsson föll väl ut igen och duon stod bakom ett par mål. Anna Jakobssons formkurva är stabilt hög och hon gjorde totalt fyra mål. Värst var DIF-förvärvet Malin Andréason som verkar ha fått upp ångan ordentligt. Sex poäng från hennes klubba och Endre ökade på avståndet till Huddinge nedanför slutspelsstrecket. Huddinge hade fem olika målskyttar vilket man får ta med sig från denna match, för några poäng blev det inte. Tyvärr skadades två spelare i Endre och en spelare svårt i Huddinge. Vi får hoppas att de snart är tillbaka på planen igen.

Pixbo-Karlstad 1 (1)
Pixbo vann en ganska fysisk match mot Karlstad med 5-2. Det var målmässigt jämnt in i det sista men med knappt fem minuter kvar av den tredje perioden gav Isabell Krantz sitt Pixbo ledningen med 4-2 och som också sedan utökades till 5-2 genom matchens lirare Theres Lendt. Karlstad mäktade inte med bedriften att ta poäng mot ännu ett förmodat slutspelslag och det blev tre poäng till Pixbo.

Falun-Linköping 1 (1)
När Falun är på spelhumör, ja då blir det mål. Många mål. Dagens match slutade med seger 15-5 trots en hyfsat jämn skottstatistik. Linköping har helt klart problem i försvarsspelet och har använt sig av hela fyra målvakter i seriespelet. ”Klasskillnad” sa tränare Roland Andersson till Corren efter matchen. Något annat finns nog inte att säga efter 15 mål i baken och åtta insläppta mål på 10 minuter. Johanna Holmbom gjorde fem poäng i den första perioden! Totalt 6 poäng i matchen. Det är svårt att ta ut några enskilda spelare som höjde sig över mängden i Falun – jag berömmer kollektivet efter en sådan här urladdning. Citerar på nytt tränare Joachim Paulsen: ”Det här är Falun i år. Vi blandar och ger.” Jag blir inte riktigt klok på Falun denna säsong. Men roligt är det.

Det blev många långa rader om de två senaste omgångarna. Min tanke var att även summera säsongen hittills, men det får jag göra nästa gång. Det dröjer ett tag, närmare bestämt till senare hälften av januari. För nu ska jag och min familj njuta av tre veckor i sol och värme. Tack för alla hejarop – de uppskattas. God jul och gott nytt år!


Följ mig på Twitter: @gittang och mejla gärna synpunkter och information: gittan.ahonen.gunnarzon@gmail.com