"Blev värvad till IKSU vid kopiatorn"

Idag presenterade Curt Söderström sin första trupp som förbundskapten för damlandslaget. Här berättar "Guld Curt", som inledde ledarkarriären som fotbollstränare, vad som tog honom till innebandyn och vidare till guldsuccén i IKSU. - Jag blev värvad vid kopiatorn, säger Söderström till Innebandymagazinet.se.

Du inledde ledarkarriären som fotbollstränare vid 14-årsålder – vad fick dig att flytta över till innebandyn som 36-åring?
– Varför jag överhuvudtaget kom till innebandyn hade att göra med min dotter som var ointresserad av fotboll. På den tiden umgicks jag med Berndt Boström som också hade en dotter som inte tyckte om fotboll och som var intresserad av innebandy. Han frågade mig om vi skulle starta ett flicklag. Sagt och gjort, vi grundade Holmsund City IBC 1993 och sedan dess har det mesta kretsat kring innebandyn. Det första innebandylaget som jag tränade var ett herrlag med ungdomar från orten, säger Söderström.

Hur gick det till när började träna IKSU hösten 2004?
– Jag jobbade på Korpen och vi delade lokaler med Västerbottens Innebandyförbund, Jonas Ahlehjelm 
jobbade där och på den tiden var han sportchef i IKSU. Man kan säga att han värvade mig vid kopiatorn. Han frågade om jag var intresserad av att träna IKSU, men till en början fanns det inte på min karta. Jag trodde inte att min krävande ledarstil skulle passa i ett damlag så jag tackade nej de två första gångerna. Men när han frågade mig för tredje gången tänkte jag: "Vad är det värsta som kan hända? Ingen kommer dö i alla fall." Det är ett uttryck som följt mig. Jag gillar utmaningar så jag tackade ja. Och det blev ju bra tillslut: SM-guld 2005, 2006 och 2008.

I en intervju med Innebandy.se i samband med utnämningen till förbundskapten sa du: "Vi har startat resan mot totalinnebandy. Vi har kommit en bit på väg men vi har en bit kvar till fulländning." Vad är kvar?
– Totalinnebandy för mig handlar till stor del om positionsbyten. Det har ingen betydelse om du är back, center eller forward. När du har boll anfaller alla fem, alla tar löpningar för varandra. Det spelar ingen roll var man hamnar på plan, man spelar och utnyttjar ytan man har framför sig. Man måste vara flexibel. I fotbollen och hockeyn är det ofta spelare som kommer med fart bakifrån som avgör matcherna. Jag ser samma utveckling i innebandyn.

Du har landslagsspelarna några få gånger per år - hur viktig är kontakten med klubblagstränarna?
– Oerhört viktig, det är en förutsättning för att vi ska kunna få ihop ett bra landslag. Det är i klubbarna som det stora jobbet görs. Mina reflektioner och mina analyser som jag gör i landslagstaben kommer jag att föra vidare till klubblagstränarna. En nära dialog är nyckeln till framgång.

Hur är din syn på lagkaptenens roll – vad ska hon representera?

– En lagkapten ska vara en person som övriga spelare har respekt för. Som föregår med gott exempel och som visar engagemang för individen. Lagkamraterna ska respekterara lagkaptenens kunnande och sättet att leda laget på planen. Utan att ha jobbat nära med Karolina Widar kan jag säga att hon är ett föredöme som lagkapten.

Vilka är dina största utmaningar det kommande året?
– Det är att få spelarna att våga utveckla spelet på små ytor. Och att hitta nya spelare som har de rätta kvalitéerna för att spela i landslaget. Spelare som har stark fysik och utvecklad speluppfattning. Jag tror inte att alla 20 som spelade VM i St. Gallen kommer att spela nästa VM. Det är bara att titta på Jan-Erik Vaaras arbete, han förändrade truppen kraftigt från VM till VM.

Läs mer
KLART: Han blir dam-förbundskapten
"Kanske snäpper upp fyskraven"
Förbundskaptener genom tiderna