”Nytt TV-avtal innan årsskiftet”

Innebandymagazinets intervjuserie "Säsongsstart" inleds med förbundsordföranden Lars-Gunnar Tjärnquist - som under hösten kommer lägga stort fokus på att dra upp riktlinjerna för hur det nya TV-avtalet ska se ut. - Målsättningen är att vi i höst ska ha en strategi klar för hur avtalet ska vara utformat och sedan signera det före årsskiftet, säger Tjärnquist till Innebandymagazinet.se.

Vilka är de viktigaste frågorna för förbundet 2011/12?
- Det är som alltid ett viktigt år för förbundet och sporten. Vi kommer att jobba med att flytta fram innebandyns positioner i samhället och det ska vi göra på olika sätt. Till exempel så kommer det femåriga TV-avtalet med TV4 ta slut nästa sommar och vi vill ha klart med ett nytt avtal så tidigt som möjligt. Hela medieupplägget för framtiden är en central fråga.

- Vi har fortsatt målsättningen att utöka antalet utövare och för detta krävs att vi utvecklar vår organisation. Sen har vi ett VM år för damerna och med koppling till det så måste vi komma igång med planeringsarbetet till herr-VM i Göteborg 2014, så att det arrangemanget blir så bra som möjligt. Vi jobbar med begreppet ”new level” – vårt mål är att kunna genomföra ett innebandy-VM som sätter prägel på en hel stad, ett samarbete med proffsiga Göteborg ger oss goda förutsättningar att lyckas.

Är du nöjd med förbundets arbete ifjol?
- Nöjd? Det är alltid svårt att vara nöjd när man har höga ambitioner! Jag tycker dock det var ett bra år, de saker som vi tog för oss lyckades vi med. Och då glömmer vi förlusten i herr-VM. Å andra sidan lade den förlusten grunden till ett målmedvetet förändringsarbete för att ta tillbaka den ledande positionen. Bland spännande utmaningar vi antog under året kan nämnas att vi tillsammans med SEI tog ett gemensamt och tufft beslut att testa Malmö som SM-finalstad och med facit i hand blev det ett väldigt lyckat arrangemang.

- En annat initiativ som vi kommer att minnas 2010/2011 för är lanseringen av Svensk Innebandyns Utvecklingsmodell (SIU) och inledningen på etableringen av ett landsomfattande nät av kvalificerade innebandygymnasier (NIU). Båda dessa initiativ kommer att lägga grunden för en kvalitativ utveckling av svensk innebandy.

Vad har hänt i sommar?
- Inte mycket – en tid att ladda batterierna. Somrarna är alltid speciella, det är hektiskt fram till i början av juli men efter det blir det en lugnare period. I slutet av augusti har vi en kickoff med förbundsstyrelsen, det är egentligen först då som vi tar ansatsen för den kommande säsongen.

Hur har förbundsstyrelsen arbetssätt förändrats under de senaste åren?
- Från att tidigare till stor del ha varit operativt delaktigt i det dagliga arbetet har förbundsstyrelsen utvecklats till ett strategiskt arbetande organ under de senaste åren. Arbetsuppgifterna har förändrats, idag är det väldigt viktigt att styrelsen har ett stort kontaktnät med näringslivet och kommuner/landsting.

Och ni har ett stort kontaktnät?
- Ja, det tycker jag. Vi har en bra variation i styrelsen gällande kontakter, vilket är centralt för ett fungerande innebandynätverk. Men sedan är det ju så att människor som vi (och klubbarna) vill engagera behöver inte nödvändigtvis sitta i styrelsen, det blir allt vanligare att knyta till sig personer på kortare eller längre projektåtaganden. Det är ett bra arbetssätt.

Vad blir ditt viktigaste uppdrag i år?
- Rent generellt blir det att bygga vidare på arbetet från tidigare år, att omsätta vår verksamhetsinriktning och sätta upp engagerande mål för detta. Personligen har jag åtagit mig ett nytt uppdrag som styrelsemedlem i IFF, jag har blivit tilldelad två spännande områden: lika behandling-frågor, hur man internationellt sett utvecklar innebandyn så att fler tjejer börjar spela. Jag kommer även att ansvara för parafloorball-frågor som innefattar innebandy för funktionshindrade.

Hinner du med att sitta i styrelsen i både SIBF och IFF?
- Absolut. Jag har tänkt igenom upplägget noga och frågorna som jag kommer att jobba med i IFF är även aktuella i Sverige. Bland annat så har Storvreta engagerat sig i ett mycket spännande integrationsprojekt ”Innebandyn som verktyg för att bryta utanförskap i samhället.”

Hur länge vill du sitta som ordförande?
- Det har jag inte tänkt på, för tillfället har jag åtagit mig en ny tvåårsperiod. Så länge som jag har roligt och känner att mitt arbete är utvecklande och spännande kommer jag att vilja fortsätta - och så länge som innebandyrörelsen vill ha mig kvar. Innebandy är en idrott i kontinuerlig utveckling – hur blir vi fler? Hur tar vi hand om motionsinnebandyn? Hur utvecklar vi mediekopplingen? Hur flyttar vi fram positionerna för svensk innebandy nationellt och internationellt? Det är frågor som är väldigt inspirerande att jobba med.

Har du svar på de där frågorna?
- För att ta nya positioner för vår elitverksamhet måste vi få ordning och reda på formaliteterna, föreningsstrukturen och även den ekonomiska stabiliteten behöver förbättras. Lyckas klubbarna med det får man lugn och ro i sitt arbete. Vi måste även tydliggöra produkten, så att vi visar upp oss på ett bra sätt – och det hänger ihop med att ha en bra mediestrategi.

Hur går dina tankar angående SM-finalen i Malmö 2012?
- Jag jättenöjd med arrangemanget ifjol. Men det går alltid att utveckla konceptet. Vi borde kunna nyttja den fantastiska arenan än mer – men det är jag övertygad om att SEI och dess samarbetspartners i Skåne jobbar med inför nästa final. Dessutom vore det spännande att nyttja SM-finalen och närheten till övriga Europa som ett bidrag till internationell utveckling. Och för kommande innebandyfester kan man bara önska att alla elitföreningar har en bra och stabil supporterskara. I dagsläget är vi något beroende av vilka lag som går till finalerna.

Var spelas SM-finalen 2013?
- Det är en fråga som vi jobbar med. Vi har skrivit ett letter of intent (avsiktsförklaring) angående att återvända till Stockholm. Den nya Stockholmsarenan är ett alternativ. Dels ska vi utvärdera SM-finalerna i Malmö, samt undersöka de faktiska möjligheterna och villkoren att flytta tillbaka till huvudstaden. Det skulle vara en jätteutmaning att bjuda på innebandyfest och publikrekord i Stockholmsarenan. Men i dagsläget är den frågan öppen.

Hur viktigt är det att Sverige vinner dam-VM i december?
- Oerhört viktigt. Vi vill vara den ledande innebandynationen på damsidan – då är det väldigt viktigt att vinna, men det handlar inte bara om att vinna utan även att bidra till att utveckla innebandyn till en attraktiv idrottsupplevelse. Ett VM-guld är ett kvitto på att vi gör rätt saker. Jag tycker att vi så här långt har lyckats bra med att utveckla daminnebandyn. Kommande utmaningar är att även återta initiativet på herrsidan.

Vad har ni fått för respons på upplägget med två allsvenskor på herrsidan?
- Det har varit både och - vissa nöjda, andra inte - det har funnits en hel del olika tankegångar. Jag är inte helt uppdaterad på om eller hur utvärderingsarbete har genomförts. Det är breda aspekter som vi bör ta hänsyn till. Bidrar serieuppdelningen till utvecklingen? Är det en bra uppkörning till superligan? Skapar det bra förutsättningar för lagen?

Borde det vara fler streck dragna i tabellerna än vad det är?
- Det är öppet för innebandy-Sverige att fundera över. Vi vill inte ha transportsträckor i våra serier. Sporten i sig är stolt över att en match aldrig är slut förrän slutsignalen går - allt kan hända i innebandy. Om det finns några som upplever att serierna tenderar att bli statiska får vi gemensamt ta en funderare angående upplägget. Vi i förbundet är öppna att prova på en mängd olika lösningar för att göra innebandyn så intressant som möjligt.

Hur ser du på den ständigt aktuella hallfrågan?
- Vi har tagit i den genom att vi kör 40-20-projektet, som resulterat i ett antal konkreta hallar. Vi har byggt upp bra relationer till kommuner/landsting och kommersiella aktörer runt om i landet. Vi har visat att vi har kompetens i frågan och att det finns ett stort behov av fler hallar, samt att vi är beredda att ta ansvar gällande hallbyggandena. Det har skapats fina anläggningar i bland annat Umeå, Växjö, Karlstad och Falun.

Men i Stockholm går det inte lika bra…
- Nej, storstadsregionerna och Stockholm i synnerhet är inte bra. Vi har inlett diskussioner med Stockholms innebandyförbund och vi har kommit fram till att vi behöver hjälpas åt för att hitta lösningar på problemet. Innebandyn måste stärkas och ges rättmätiga förutsättningar i storstadsregionerna, det är avgörande för utvecklingen. Bland annat behöver innebandyn en bra evenemangsarena i Stockholm. Helsingfors har exempelvis ett par stora mulitianläggningar för innebandyn. Det är ställen där folk vet att det spelas innebandy, från elit- till juniorverksamhet.

Hur går dialogen med de bestämmande politikerna i Stockholm?
- Jag är inte helt uppdaterad på Stockholm men kan konstatera att politikerna har i många kommuner fått upp ögonen för innebandyn, de lyssnar på oss. Men en förutsättning är att vi är beredda att ta ett brett ansvar. Vi måste visa att vi bland annat klarar av att ta hand om ungdomsutveckling, att vi engagerar oss för funktionshindrade, samt främjar mångfald.

- Innebandy är en stor sport och vi förväntas ha upplägg på ett bredare sätt. Men i Stockholm gäller inte bara dessa faktorer, det är en stor konkurrens med andra ekonomiska intressen i storstäderna. Det är inte lätt att skapa förutsättningar att bygga nytt och finansiera hallarna.

Vad gör SIBF för att få mer medial exponering?
- Vi försöker att engagera på bred front, då gäller det att hitta ett bra medialt upplägg. Vi måste skapa bra evenemang och visa upp dem i TV. Med bra evenemang menar jag attraktivt spel, mycket publik och fina hallar. Vi har också behov av att få fram fler profiler som skapar intresse både på och vid sidan av plan - som Niklas Jihde exempelvis.

- Det är extremt viktigt att vi får en ökad uppmärksamhet för innebandyn i Stockholm, det är nyckeln till riksmedia. På regionalnivå är innebandyn medialt starkt, i exempelvis Warberg och Umeå dominerar vi. Men i riksmedia är vi alldeles för svaga.

Hur ser du på TV-avtalet med TV4?
- Det har gett oss kontinuerliga sändningar i stort sett från varje spelomgång, men i vissa avseenden har vi inte lyckats med det marknadsmässiga genomslaget. Vi skulle önska att vi fick mer tid i storfyran. Där har vi automatiskt tappat många potentiella tittare. Att SM-finalerna flyttades från storfyran till TV4 Sport var riktigt bedrövligt.

- Samtidigt har vi lärt oss hur vi själva behöver förbättra vårt arbete. Vi måste bli bättre på att locka publik och då får man inte bara stirra sig blind på TV:n. Vi måste bredda vårt mediala koncept och bli mer interaktiva, det finns stor utvecklingspotential i exempelvis webbsändningar och mobila erbjudanden.

Ni är inne på det sista året på femårsavtalet med TV4. När har ni klart med ett nytt TV-avtal?
- Målsättningen är att vi tillsammans med SEI i höst ska ha en strategi klar för hur avtalet ska vara utformat och sedan signera det före årsskiftet. Vi vill ha det klart så tidigt som möjligt så att vi i god tid kan planera nästkommande säsong.

Ni marknadsförde innebandy på Almedalsveckan. Vad fick ni för respons?
- Att vi var på plats i Almedalen var en del i beslutet, som vi tog för två år sen, att möta det offentliga Sverige och samarbeta med Riksidrottsförbundet. Vi hade en del jippon och spelade matcher med politiker.Vi har lärt oss mycket och ska sätta oss ner för att utvärdera arrangemanget. Vi är nöjda med vad vi har åstadkommit i kontaktväg. Utvärderingen får utvisa om och hur vi skall medverka i framtiden.

Hur motiverar ni att ni budgeterade 170 000 kronor för en halvdag på Almedalsveckan?
- Engagemanget på Almedalsveckan skall ses i ett större sammanhang och kan inte begränsas till ett heldagsevenemang i Visby. Dels finns förberedelser och samspel med RF och övrig idrottsrörelse, dels finns vi på plats under två, tre dagar och deltar i andra arrangemang. Arrangemanget i sig skapar en medvetenhet om innebandy. Vi har fått värdefulla erfarenheter och även egna insikter om hur och vad vi behöver utveckla för att flytta fram positionerna. Till detta tillkommer alla intressanta kontakter som knutits.

Hur många licensierade innebandyspelare tror du kan man nå och hur når man dit?
- Allt beror på hur vi utvecklar erbjudandet, det finns fyra till sexhundratusen svenskar som har en relation till innebandy. Just nu har vi 120 000 licensierade spelare, vi kan säkert öka antalet spelare med nuvarande erbjudande. Bland annat finns många kommuner i landet där vi ännu inte lycktas slå igenom och det finns regioner som fortfarande inte lyckats med att engagera tjejer i tillräcklig omfattning.

- Men för att nå nya utmanande nivåer för licensierade spelare tror jag att vi måste utveckla och finna nya former där man tangerar gränsen till vad som är motionsinnebandy. Om vi blir fler blir vi intressantare ur ett marknadsperspektiv, då ökar även vårt inflytande. Vi har diskuterat den här frågan, men har ännu inte hittat formen för hur ökningen ska gå till.

Intervjuserien Säsongsstart
Sjögren: "Bajen ska bli bättre än AIK"
Vaara: "VM-truppen börjar ta form"
Dahlerus: "Lägger av efter säsongen"
Tvillingarna Lindgren: "Kul att vara tillbaka i elitserien"
Holmgren: "Mitt lag ska älska att svettas"
Landgren-Carestam: ”Jag vill ge tillbaka”
Carlson: "Försöker göra innebandyn till en snackis i riksdagen"
Eriksson: "OS 2024 är aktuellt"