VM 2010 - det nyktraste VM:et på länge

Innebandy-VM 2010 har, som tidigare VM, hånats och bespottats. Resultat som hemma i Sverige ses som pinsamma och ovärdiga ett världsmästerskap debatteras flitigt när innebandyn får sina minuter under lupp....

Innebandy-VM 2010 har, som tidigare VM, hånats och bespottats. Resultat som hemma i Sverige ses som pinsamma och ovärdiga ett världsmästerskap debatteras flitigt när innebandyn får sina minuter under lupp.

Jag är först i kön att hålla med belackarna. Att sitta och försvara innebandyn, som här hemma aldrig verkar bli riktigt accepterad som den stora idrott det är, när vi vinner VM-matcher med 30 mål är inte lätt utan att skratta lite uppgivet.

Eller som Pepe Eng i TV4 sporten så elegant ironiskt sa i TV under VM i december; Sverige slog nytt VM-rekord. Vilket VM!

Han representerar ändå den kanalen som strävar efter att nå höga tittarsiffror genom innebandymatcher och har rättigheterna att TV-sända innebandyn fram till 2012.

Men stopp nu!
Trots att avståndet till årets innebandy-VM nåddes med en Finlandsfärja måste vi se nyktert och med perspektiv på ett detta.

Ett VM med 16 lag, där bara två har en realistisk chans till guld, kommer alltid att ses med skeptiska ögon i Sverige. Men det finns en tanke med det från IFF:s sida som inte går ut på förnedra vår idrott så offentligt de bara kan.
Mervärdet för de länder som under VM exponerar innebandyn är stort. Varenda nyvunnet fan och pionjär innebandyn kan fånga upp genom ett VM är av en enorm betydelse för vår globala utveckling.

Glöm inte att bort att vår idrott inte vandrar några andra vägar än exempelvis fotbollen gjorde en gång i tiden. Vi har bara turen att vi har internet och oturen att konkurrensen är tuffare nu än den var då.

För även om vi tar oss igenom VM-matcher lättare än vi värmer upp inför matcherna och de som ständigt ifrågasätter vår idrott samlar lätta poänger, kommer vi aldrig nå dit vi vill om vi inte erövrar resten av världen.

Vi vill bli erkända som en ”riktig” idrott, få bättre exponeringsmöjligheter, erövra nya marker och bli en etablerad OS-idrott. I stort sett alla hoppades att något annat land skulle ta ett VM-guld för sex år sedan. Bra för innebandyn hette det. Nu slåss vi för att åter bli världsledande. Lägg en del av fokusen på det istället för att gråta över lätta VM-matcher.

Innebandyns globalisering måste komma i första hand. Lägg den största fokusen på framtiden.

Indien, Kanada, Japan, Singapore, Australien och Tyskland – där har vi en del av vår framtid.

Verkligheten ter sig olik. I Sverige är vi störst men blir hånade och en del tar sig inte ens själva på allvar. I Australien har en sportbutik aldrig hört talas om floorball-equipment . I Singapore får innebandy samma respekt som fotboll och växer lavinartat. Jag ser charmen och möjligheterna.

Innebandy-VM är våra femton minuter i rampljuset. Får vi 30 sekunder i Indisk eller Japansk TV är det fan så mycket bättre än om vi slår Singapore med 33-1 eller om vi ”bara” slår Tjeckien med 3-1.

Det är inte tragiskt att bidra till utveckling genom att göra mycket mål och vinna matcher. Så helt enkelt, stå upp för innebandyn, ta fighten på hemmaplan genom att tänka i ett större perspektiv genom att se helheten.

Mot VM 2012 i Schweiz!