Ta ansvar för de unga spelarna!

Numera kommer det fram många unga spelare i superligan. Men föreningarna tycks glömma bort att ta ansvar för dem. Livet i omklädningsrummet har nämligen en väldigt speciell och manhaftig jargong...

Numera kommer det fram många unga spelare i superligan. Men föreningarna tycks glömma bort att ta ansvar för dem. Livet i omklädningsrummet har nämligen en väldigt speciell och manhaftig jargong där det är mycket ”störst, bäst och vackrast som gäller”.

Tar föreningarna det ansvar man borde göra kring de sociala aspekterna för så unga killar? Det kan handla om 16-åringar. Att prata om vad som gäller när man är en elitidrottare, hur man beter sig samt etik och moral är inte något jag hört speciellt mycket om under mina år som spelare.

Oftast har föreningarna fullt sjå med att få allt att rulla på och tränarna tar hand det som sker på planen. Det gör att spelarna i laget mer eller mindre får ta hand om sig själva. De äldre uppfostrar de yngre, men ändå inte, för hur uppfostras de egentligen?

Att föreningarna, via tränarna, tar hand om ungdomarnas utveckling på planen är på något sätt självklart. Men det sker ju så mycket mer i ett lag under en säsong. Jag har hört att Järfällas unga spelare den här säsongen fått hjälp att pratat om etik och moral och vad som är rätt och fel. Fler borde ta efter!

När man som jag kommit upp lite i åren och är inne i snacket så är det inget speciellt. Det är inget konstigt att det sägs saker som i det normala samhället skulle klassas som olämpligt. Det kan kännas skönt att vara i någon typ av ”frizon”. Men då kanske man inte tänker på att det framför en sitter en person som inte ens är myndig. Och han suger i sig vad alla andra gör och säger.

Innebandyn och kulturen i omklädningsrummet är på sätt och viss det som uppfostrar oss. Om en ung kille sitter bredvid en äldre spelare som snusar så är det enkelt att bara rulla in i det. Eller säger din bänkgranne en massa svordomar, då är du lätt där själv efter ett tag.

När man är ung, hur mycket påverkar inte motgångar hur man mår? I hur många andra idrotter har det inte dykt upp hur dåligt talangerna mår som ungdomsproffs? All press som finns, den hårda jargongen i laget – det påverkar!

Jag tycker vi ska kräva att föreningarna tar sitt ansvar för inte bara spelarnas fysiska hälsa utan även den psykiska. Det är givet att ha en medicinsk ansvarig kring ett lag. Men någon att prata med likt en psykolog, en föreläsning om rätt och fel i samhället eller om alkoholens biverkningar känns långsökt. Visst ligger ansvaret hos alla lagkamrater också men när man gör saker i grupp så ebbas ansvaret ut på något sätt. I vissa lag funkar det utan problem – i andra finns det problem!

Man pratar ofta om att det är så skönt att vara sig själv i ett lag. Men det är ingen tvekan om att du ofta iklär dig olika roller beroende på om du är med din flickvän, är på jobbet, träffar polarna eller sitter i omklädningsrummet.

I omklädningsrummet är det högt i tak. Allt är grabbigt och individen utvecklas i andan som råder. På gott och ont!

Det passar säkert många men man får sällan höra om den där talangen som bara försvann. I ett omklädningsrum kan någon utan problem vräka ur sig ”din feta jävla tjockis” till någon annan. Detta i någon form av skämtsamt översitteri. Det hade du inte sagt till kollegan på kontoret utan att riskera att få sparken. Men i lagidrott ska man tåla trakasserier och skitsnack som en del av verksamheten. Eller?

Inte i mina ögon!

Jag tror det finns spelare som kan må psykiskt dåligt av det här och jag tycker det är viktigt att vi pratar om det och tar ansvar. En grupp arbetar och utvecklar sina egna normer och formar sin egen omklädningsrumsanda, det är rätt uppenbart. Föreningen borde därför agera som en slags motpol som pratar om etik och värderingar.

Ta ansvar för individen! Det ska inte vara okej att säga vad som helst till varandra.
Efter en tekning på en träning ska man inte få springa fram och sänka en lagkamrat och skrika ”du kan dra åt helvete”. Varför skulle det accepteras? I verkliga livet skulle det kunna ge fängelse.