Låt slutspelet börja!

Ända in i sista minuten av grundserien var det ovist vilka de åtta slutspelslagen skulle bli. Med en minut kvar av matchen mellan Pixbo och IKSU har Pixbo slutspelsplatsen, 42...

Ända in i sista minuten av grundserien var det ovist vilka de åtta slutspelslagen skulle bli. Med en minut kvar av matchen mellan Pixbo och IKSU har Pixbo slutspelsplatsen, 42 sekunder senare är den åter Örnsköldsviks. Men innan vi går in mer på det tänkte jag blicka tillbaka på säsongen 2009/10.

Serien blev precis så jämn som jag hoppats, och som jag tidigare skrivit så blev det i år topp sex istället för topp fyra. Serien har delvis blivit jämnare på grund av att Rönnby och Balrog hade svackor i inledningen respektive mitten av säsongen på grund av skador och sjukdomar, men efter jul har båda lagen växlat upp och de kommer att bli livsfarliga i slutspelet. IKSU är det lag som varit jämnast i år och de har faktiskt inte haft några direkta svackor, med andra ord en välförtjänt och stabil seriesegrare.

I en krönika i början på februari skrev jag följande: ”Personligen tror jag att Endre kommer att lyckas hålla sig kvar bland topp fyra, men att Mora åker ner på bekostnad av att Rönnby har hittat formen och att Balrog börjar känna lukten av slutspel.”

Mora ska absolut inte vara allt för missnöjda med det, de har gjort en fantastisk säsong och är helt klart det lag som gjort den största utvecklingen denna säsong. Täby däremot, är ett lag som under säsongen blandat både bra och dåliga prestationer, de är helt klart det lag som jag är mest besviken på. Förra säsongen spelade de en både rolig och effektiv innebandy, i år vet jag inte riktigt var de står och vad som har hänt med deras spel!?

Falun hade en rejäl svacka under februari och förlorade mot alla topp fyra lagen. Det må väl vara hänt, men sättet de förlorade på förbryllade mig. I TV-matchen mot Rönnby släppte de till flertalet mål mitt i slottet, samma sak på bortaplan mot IKSU. Det som tidigare säsonger varit Faluns styrka, att vara starka och rejäla framför kassen var som bortblåst. Jag vet inte om de fått svullhuvuden (som Niklas Wikegård brukar säga), ”Oj vad bra vi är, oj vad bra jag är … vi behöver inte göra det så kallade skitjobbet”. Det är möjligt att de hittat tillbaka till sitt tajta försvar i och med segrarna mot Mora (7-2) och Täby (11-5), de behöver det om de tänkt upprepa fjolårets framgångsrika resa.

När det gäller Ö-vik vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Inför säsongen skrev jag följande om laget:
”De senaste tre säsongerna har Ö-vik startat starkt för att sedan dala i tabellen och sluta under slutspelssträcket. Jag ser ingen större förändring på det sätt Övik ska spela i år och tror således på samma visa.”
Nu tar sig Ö-vik till slutspel, men spelar man på samma sätt år efter år och inte gör någon förändring så blir förmodligen resultatet detsamma. I år hade de turen att Pixbo slarvar bort sin plats under första halvan av säsongen (med bortresta spelare), och att IKSU tar sig i kragen i sista perioden mot Pixbo.

I de nedre regionerna har Lockerud gjort det bästa av sitt spelarmaterial. Inför säsongen skrev jag att Lockeruds viktigaste ”spelare” kommer tränare Åsa Karlsson med sin rutin att vara. Hon har varit med förr och kunde när det var som störst uppförsbacke locka fram det bästa ur sina orutinerade spelare och klara ett nytt kontrakt med marginal. Riktigt starkt gjort.

Redan på fredag börjar slutspelet. Nu spelar tidigare resultat ingen roll. Vilket lag är starkast? Vilket lag har prickat formen? Låt slutspelet börja!