Hela intervjun med Per Jansson

De senaste fem dagarna har vi presenterat delar av intervjuerna med de två kandidaterna till ordförandeposten. Här kan du läsa hela intervjun med sittande ordföranden Per Jansson.

Fakta Per Jansson
Ålder: 43.
Bor: Kumla.
Familj: Sambo, två döttrar.
Arbete: Egen konsultfirma, jobbar 40-50 procent.

Innebandybakgrund:
1976-1992 – aktiv som spelare.
1983 - startade Åsbro Innebandy.
1984 – bildade Örebro Läns Innebandyförbund.
1984-1992 – förbundsdomare.
1986-1992 – distriktsordförande i Örebro Läns IBF.
1992-1999 – vice ordförande i SIBF.
1999-pågående – ordförande i SIBF.


Allmänna frågor:
1. Vad gör dig till en bra ordförande?
- Jag har den erfarenhet och kunskap som krävs. Jag har en bred kunskap om innebandy vilket krävs med den styrelsen vi har då omsättningen varit stor. Man måste veta hur förbundet är uppbyggt organisatoriskt och ha nätverket i innebandyrörelsen med sponsorer, elitföreningar och distriktsförbund. Att starta från noll är svårt, det hade varit annorlunda med mer erfarenhet i styrelsen.

2. Vad är negativt med ditt ledarskap?
- Jag är inte den ledare som ställer mig längst fram utan jag jobbar med andra. Det är kollektivet och idrotten som ska styra. Många tycker att jag borde vara mer egocentrisk och att det ska vara mer fokus på min person men det har aldrig varit min ledarstil och är inte det nu heller.

3. Beskriv dig själv som ledare med tre ord.
- Samarbetsorienterad, analytisk och beslutsam.

4. Vad blir din viktigaste uppgift som ordförande det närmaste året?
- Viktigast det närmaste halvåret är att försöka sluta leden. Hela rörelsen måste vara fokuserad på den målsättningen. Nu har vi fått en delning där många känner sig osäkra inför ordförandevalet och det är inte bra. Det gäller att få ihop en enad rörelse där alla sluter upp bakom styrelsen och dess vision.

- Den viktigaste frågan annars är hur vi ska få innebandyn att slå medialt. Enligt Sponsor Insight är innebandyn bara 26:e sporten i Sverige just nu. Mätningen handlar om hur starkt varumärket är och vilket genomslag annonskampanjer inom sporten får. Det här är en service till företag och marknadsavdelningar som våra partners använder.

- Hur ska vi bli topp tio här? Det är inte ett stort steg men vi har en rad idrotter att kämpa med. Vi måste öka vårt marknadsvärde. Det är en förutsättning för sportens fortsatta utveckling. Man kan ha synpunkter på att tränare borde vara heltidsanställda och att spelarna ska vara bättre betalda. Men ekonomin är beroende av vårt varumärke och där är det avgörande för hur mycket vi syns och hörs.

- Vi tar hand om innebandyrörelsen inåt, men vi ger ingen service utåt. SVT24 är väldigt litet i mediabruset.

- Att stärka varumärket och hamna topp tio handlar om hårt arbete mot TV för att öka den mediala biten. Vi har långt gångna diskussioner med SVT och med en kommerssiell intressent. Det gäller att vi inte känner oss nöjda, att vi hela tiden säkerställer en ökning.

- Med det kommer också ökade krav. Produkten måste förbättras. Vi måste höja lägstanivån på produkten och bland annat ha krav på TV-golv i våra sändningar framöver. Det tar bara en nanosekund för att se att det är fotboll eller hockey på TV. Dit måste vi också och det kan göras bra med bland annat TV-golvet. Vi måste få en egen identitet som är ännu vassare.

- En fråga som är lika viktig är hur vi förbättrar möjligheterna för bredd- och motionsidrottarna. I dag har division VI i Göteborg samma regelverk som elitserien. Det behövs ett motionsalternativ – alla har inte ambitionen att spela SM-final i Globen – och då kan man lätta upp och förenkla vissa delar.

- I de stora städerna behöver vi också få fler utrymmen för innebandy. Det måste vi stimulera, få igång. Det kanske inte måste vara lokaler i samband med skolor utan kanske kan det vara lagerlokaler man spelar innebandy i.

5. Det här är inte bra inom svensk innebandy. Så här vill jag förändra det!
- Vi behöver se över organisationen totalt sett. Det har inte gjorts sen förbundet startade för 25 år sen. Det här är inte en optimal organisation för den stora idrott vi är i dag. Vad ska göras centralt, regionalt och lokalt? Nu har vi 22 kanslier och det tycker jag är att överadministrera. Styrelser bör vi ha lokalt men kanske inte administration överallt.

- Vi ska inte behöva ha 22 likvärdiga distriktskontor. Att ha tävlingsadministration på 22 platser kan inte vara optimalt, speciellt inte när vi har IDA. Det ger ju möjlighet till att göra det på färre händer. De regionala och lokala resurserna kan istället läggas på utveckling.

6. Hur länge bör en ordförande i SIBF sitta? När behövs en förändring?
- Så länge han eller hon har stöd och är motiverad och engagerad. Det finns ingen maxgräns.

7. Hur mycket tid är du beredd att lägga ner som ordförande? Är du lika motiverad som tidigare?
- Ja, det är jag. De senast åtta åren har jag lagt ner allt mellan 20 och 100 procent på det här. Jag har satt innebandyn högt för mig personligen. Jag har en egen konsultfirma som jag inte kunnat jobba heltid med. Det har blivit 40-50 procent, det vill säga två, tre dagar i veckan.

8. Hur många år kan du tänka dig att vara ordförande framöver?
- Det beror helt på diskussionen om ledarskap som förs nu. Jag vill gärna delta i den process om vilken organisation SIBF behöver i framtiden och det lär även gälla ordförandefrågan. Vill vi ändra i ledarskapet? Vad vill vi ha? Jag kan tänka mig att sitta ett år i en sån process och tycker de att namnet är det rätta kan jag tänka mig två, tre år till.

9. Hur mycket innebandy ser och kan du?
- Jag ser relativt mycket innebandy. Under säsongen blir det i stort sett varje helg. Jag försöker följa ÖSK (Örebro SK) i division I. Kumla dam och Lillån ser jag också och så äldsta dottern som spelar i ett F92-lag. Jag tycker faktiskt att jag är en riktig innebandynörd. Det är få internationella matcher som Sverige spelar som jag har missat. Jag har också varit närvarande vid samtliga VM.

Ämnesrelaterade frågor:
10. Vad tycker du om det nuvarande TV-avtalet? Behövs en förändring?
- Utifrån de förutsättningar vi haft har vi haft bra avtal. Vi fick inför denna säsong (2006/07) ett erbjudande från SVT om ett tvåårsavtal men vi skrev bara på för ett år. Avtalet var tillräckligt bra för det, men inte för två år. Bandyn, handbollen med flera har flerårsavtal. Vår situation är bättre för varje år så det vore korkat att skriva på längre avtal.

- Förändringen vi vill åt är att det ska kosta innebandyfamiljen mindre och att det ska produceras mer. Vi är nu i ett skeende där innebandyn är så stark att det finns en konkurrenssituation och det är ju det man vill ha.

11. Hur ska vi nå ut med innebandyn i de dagliga sportsändningarna? I de rikstäckande tidningarna?
- Är vi inte på mer än 26:e plats med 18 TV-tillfällen på ett år – ja, då är vi inte intressant för de stora drakarna. Då är vi bara 26:a i deras prioriteringslista. Det kommer att ta lång tid tills vi får helsidor i Sportbladet och Sport-Expressen. Vi är ingen faktor att följa förutom SM-finalerna. Vi är inget bevakningsobjekt även fast vi själva tror det. Det är lite av vår svaghet, att vi tror att vi är starkare än vi är. Vi måste veta var vi är just nu.

12. Hur ska du få innebandyn att fortsätta utvecklas i Sverige? Det känns som vi slagit oss lite till ro och tror att det ska gå med automatik.
- Jag upplever det inte som att utvecklingen gått i stå. Förra säsongen (2005/06) var golden season och det satsades mycket i uppbyggnaden av herr-VM. Det tog mycket kraft men det var verkligen golden season också. Vi nådde en helt ny nivå vad gäller publik i elitserien och det var genombrottet för TV. Nu är det ingen som längre ifrågasätter om innebandy är en TV-idrott. I år har vi slickat såren och satt kilar för att etablera den nivån. Nu tar vi fart igen.

Vi måste börja stimulera de andra länderna. Annars hamnar vi där bandyn är där allt är i Sverige. Om innebandyvärlden fortsätter att bara bestå av Finland och Sverige blir det tråkigt efter ett tag. Den internationella konkurrensen måste bli starkare annars hämmas den svenska utvecklingen. Det kommer inte att finnas något intresse om Sverige alltid vinner.

- Jag har insett att vi måste kämpa hårdare för det nu. Det har blivit tydligt att vi måste ta ansvar för den internationella utvecklingen. Annars kommer det att vara ett jätteproblem inom fem år.

- Det handlar om tekniskt och taktiskt bistånd. Att stimulera genom närvaro från svenska coacher och spelare i andra länder och att hålla i utbildningar för utländska coacher, vilket vi varit dåliga på. De tre senaste åren har vi inte haft ekonomi för det så vi har strukit de punkterna.

13. Antalet seniorlicenser minskar i Sverige. Varför? Hur ändrar vi den trenden?
- Det där är fel. Vi har nu ändrat system. Varje licens i IDA är nu hundraprocentig men det finns ett stort mörkertal där det är många lag som inte har lagt in sina licenser i IDA.

- I Riksidrottsförbundets verksamhetsberättelse har vi ökat. Där räknar de alla tillfällen då det spelas innebandy i organiserad form. Vi har ökat med tre procent till fem miljoner. Det tror jag inte beror på att 13- och 14-åringarna tränar mer utan att de aktiva ökar. Det är bara fotbollen som slår oss i den statistiken och ingen annan idrott är i närheten.

14. Det har varit stora neddragningar inom SIBF. Hur ska det bli plussiffror igen?
- Det var ett stort jobb efter förra säsongen. VM blev för dyrt och därför fick landslagen, förutom damerna, spara denna säsong men i övrigt har vi inte gjort några neddragningar. Det blir alltid neddragningar efter VM-år men jag tycker ändå inte det är för ofta att arrangera VM i Sverige var tionde år. Vi får ändå tillbaka det i det vi får i genomslag.

- I år omsatte vi 50 miljoner kronor och tio av dem var kopplade till VM. Vi omsätter 40 till 42 miljoner normalt och det gäller att anpassa VM-resurserna till det framöver, men det är svårt.

15. Så bör landslagets organisation se ut!
- Vi har en bra och sund landslagsorganisation men vi har kört så här sedan 1995 då jag var med och la grunden till hur det ser ut. Nu var det landslaget själva som kände att de ville ha en förändring. Jag har varit med och sagt vad jag tycker men jag påverkar ingenting i övrigt. Landslaget tyckte det var värt att prova förbundskapten och matchcoach och när det gått så bra för dem är det dumt att inte göra det.

16. Hur ska landslagsevenemangen bli inkomstbringande?
- Här handlar det återigen om att stärka varumärket. En enskild landskamp gör varken till eller från, utan vi måste upp som varumärke för det är då vi får ekonomi dit. Och elitserien är loket i mycket för innebandyn. Det är det som ska synas i media.

Personliga frågor:
17. Hur ser du på din tid som ordförande? Något du kunde gjort annorlunda?
- Jag är stolt över vad vi åstadkommit för svensk innebandy. Det har varit en fantastisk utveckling där vi hittat en helt annan position i svensk idrott.

18. Valberedningen vill ha en förändring och är kritisk mot dig som ordförande. Hur känns det?
- Det känns såklart inget roligt. Vad jag har efterfrågat är en motivering för jag har inte fått någon konkret förklaring. Den är väldigt vag. Jag kan inte se att det är mer än en ledarfråga. Det har inte varit någon debatt om vad som åstadkommits. De vill inte fokusera på resultaten som uppnåtts för då skulle inte en andra kandidat synas.

19. Intäkterna för SIBF när det handlar om sponsorer är inte imponerande. Varför har du misslyckats så pass mycket att dra in sponsorer? Kontrakten har bara förlängts med redan befintliga sponsorer.
- Jämför man med konkurrerande idrotter står vi oss väl i konkurrensen. Vi har mer förbundssponsorer än handbollen och framför allt mer än basketen. Vi har jobbat med sponsorerna men när vi är 26:a är det svårare än vi tror. Vi har dock ett väl uppbyggt kontaktnät och vi för en dialog med sponsorer som är försiktigt intresserade. Min bedömning är att vi inte hade kunnat nå större framgångar än vi gjort.

20. Hur ser du på att SIBF tappat tre personer på marknadssidan på väldigt kort tid? Vissa har också angett dig som orsaken till att de slutat.
- Det är olyckligt om de hänvisar till mig men jag har inte fått höra personligen i så fall. Vi drog igång marknadssidan ordentligt 2000 och har visat bra resultat just där. Vi har haft höga ambitioner och få resurser så det har blivit en ansträngd situation.

- Nu har vi anställt en marknadschef för första gången. Tidigare har vi bara tagit in marknadsassistenter eller koordinatorer och då får man också det. Nu blir jag av med lite av mitt ansvar. Istället för att behöva vara med på fyra möten med en sponsor kan jag kanske närvara vid ett.

21. IDA har snart kostat svensk innebandy tio miljoner kronor. Hur är det möjligt att SIBF har misslyckats så pass mycket med sin IT-satsning ännu en gång?
- Det har varit värt alla pengar. Alla andra alternativ än IDA är dystrare. Men med facit i hand skulle vi ha väntat ytterligare ett år innan vi hade kört igång det. Det var inkörningsproblem första året, men det är mer regel än undantag för datasystem. Vi trodde nog att systemet skulle vara mer färdigt, men vi känner ändå att det första året inte var bortkastat för vi fick ett bättre system på kortare sikt på det här sättet.

- I dag har vi det modernaste verktyg av alla och det är förhållandevis lite strul. Det finns många andra idéer vi kan utveckla i systemet men det skulle inte vara igång från ruta ett. Under en söndag i slutspelet kunde vi ha uppåt 45 000 unika besökare och nu måste vi börja jobba för att ge möjligheten till 100 000 besökare som sitter och bara uppdaterar.

22. För ett par år sedan ringde du runt till klubbledare på elitnivå för att förmå de att ta avstånd till Rune Engströms åsikter om ny förbundskapten som du varit med och bestämt om. Varför gjorde du så?
- Vad jag kan minnas har jag inte ringt runt och inte har jag bett någon annan göra det heller. Däremot hade jag ett samtal med Rune där jag ställde frågan om det var hans eller hela klubbens åsikt? Jag tycker det var bra att han gick ut och sa vad han tyckte. Kritiken fick då ett ansikte och det hoppas jag folk ska våga göra fler gånger.

23. Vad vet du om Lars-Gunnar Tjärnquist?
- Jag har inte så bra koll på honom och jag har inte sett honom som en utmanare tidigare. Jag har bara haft kontakt med honom genom valberedningen och vid våra ordförandekonferenser då han är tillbakalutad och inte särskilt drivande. Som ordförande kan jag inte bedöma honom.