Hela intervjun med L-G Tjärnquist

Innebandymagazinet.se intervjuade bägge ordförandekandidaterna inför årsmötet. Här kan du läsa hela intervjun med den nya ordföranden Lars-Gunnar Tjärnquist.

Fakta Lars-Gunnar Tjärnquist
Ålder: 58.
Bor: Skelleftehamn.
Familj: Fru, två döttrar.
Arbete: Eget företag som arbetar med företagsutveckling.

Innebandybakgrund:
1995-2000 – ordförande i Rönnskärs IF, sedan Boliden/Rönnskär IBK.
2000-pågående – ordförande i Västerbottens Innebandyförbund.
2007 – nominerad till förbundsordförande och avgick då ur valberedningen.


Allmänna frågor:
1. Vad gör dig till en bra ordförande?
- Jag har en förmåga att lyssna och att se saker ur olika perspektiv. Jag är fysiskt enögd men mentalt stereoseende. Jag inser att det finns flera sidor av ett problem och lyssnar till omgivningens åsikter. Den stora utmaningen med innebandyn är att få enkelheten att fungera med seriositeten och då krävs det att man kan se båda sidorna.

- Att leda innebär att vara delaktig. Jag tror inte på det här med att vara den ensamme och starke ledaren. Det finns sånt stort innebandykunnande runt om i landet och det gäller att få det att funka tillsammans.

2. Vad är negativt med ditt ledarskap?
- Genom att jag ser allt från flera sidor gäller det för mig att inse att ”nu har jag sett nog och nu måste vi välja linje”.

3. Beskriv dig själv som ledare med tre ord.
- Försvar, uppspel och avslut.

- Försvar innebär att jag ska stå upp för innebandyn och vad den står för – vårt varumärke. Jag kommer att stå upp till hundra procent för styrelsen och de anställda. Det skulle aldrig falla mig in att inte vara 110 procent lojal utåt.

- Uppspel handlar bland annat om att initiera samtal/debatt och utspel. Hur ska vi göra saker och få igång en diskussion inför framtida vägval? Men också ge öppningar för andra att gå på avslut.

- Avslut betyder att vi är fortsatt offensiva och utmanande. Att vi står för något nytt och genomför det.

4. Vad blir din viktigaste uppgift som ordförande det närmaste året?
- Att vi med den starka utveckling som vi har klarar av att behålla enkelheten. Att vi säkrar bakåt när vi springer iväg in i stora hallar och syns mer och mer i media. Det är viktigt att distrikten och klubbarna hänger med. Det finns många väldigt seriösa föreningar med vettig ekonomi men i många föreningar finns det några få personer som sliter hårt.

- Det måste finnas en enkelhet att utföra uppgifterna så att vi inte kör slut på folk. Det gäller att titta på formerna när vi tar beslut och hur distrikten genomför saker. Hur ska vi utöka samarbetet? Vi är dåliga på att sprida bra exempel.

5. Det här är inte bra inom svensk innebandy. Så här vill jag förändra det!
- Vi har fattat beslut utan att göra en konsekvensanalys. Man behöver alltid resonera kring vilka konsekvenser ett beslut får. Vi var till exempel tveksamma till att ha en enda damelitserie. Det var rimligt att ha den utvecklingen men fanns de ekonomiska förutsättningarna att göra det nu. Man ska kunna få utrymme för att ha roligt men tvingas man ta semesterdagar är det inte roligt längre.

- Man pratar om att det här vill vi göra, men man måste ha rätt tajming också. Det är som det här mantra innebandyn har ”Hänger du inte med, är du inte snabb nog”. Det finns en baksida med det också. Anfall är inte alltid rätt. Anfall istället vid rätt läge.

- Sedan tycker jag att vi kan ta en större plats. Vi är ju Sveriges största inomhusidrott men vi syns inte i den omfattningen om man ser till exempel i idrottspolitiska sammanhang.

6. Hur länge bör en ordförande i SIBF sitta? När behövs en förändring?
- Det har jag ingen uppfattning om. Det är individuellt. Det hänger också ihop med de förändringar som finns i verksamheten.

7. Hur mycket tid är du beredd att lägga ner som ordförande? Beredd att lägga hela din själ?
- Själen måste jag ju lägga men sedan har jag ett annat jobb så tiden är begränsad. Men utifrån de premisser som SIBF har är jag beredd att ge allt.

8. Hur många år kan du tänka dig att vara ordförande framöver?
- Det har jag inte funderat på men jag faller väl för åldersstrecket snart, haha. Naturligtvis är jag beredd att sitta mer än ett år i alla fall.

9. Hur mycket innebandy ser och kan du?
- Jag är ingen innebandynörd som kan alla tävlingsbestämmelserna utantill. Hur mycket jag tittar det varierar. Det är inte varenda helg men jag ser alla nivåer här i Skellefteå. Sedan försöker jag se varje match som går på TV.

Ämnesrelaterade frågor:
10. Vad tycker du om det nuvarande TV-avtalet? Behövs en förändring?
- Jag är inte insatt i avtalet men det jag kan tycka är att vi måste synas mer. Vi har ett behov av att synas i de stora kanalerna som ettan, tvåan och fyran och i Sportnytt. Många som är intresserade missar lätt matcherna i SVT24. Vi har ju också en bättre produkt än många andra.

11. Hur ska vi nå ut med innebandyn i de dagliga sportsändningarna? I de rikstäckande tidningarna?
- Tiden talar för sig och vi har en bra produkt. Det handlar om idogt malande för de som sitter på kanalerna. Vi ska lägga krut på TV för riksmedia som Aftonbladet och Expressen vekrar ofta i en symbios med TV. Når vi genomslag i TV är det lättare att öka intresset i rikspress också.

12. Hur ska du få innebandyn att fortsätta utvecklas i Sverige? Det känns som vi slagit oss lite till ro och tror att det ska gå med automatik.
- Att behålla enkelheten håller kvar och ger nya utövare inom innebandyrörelsen. Om det blir krångligare att utöva innebandyn tappar vi i kvantitet. Sedan gäller det att sporten är utmanade och flexibel och inte fastnar i någon form. Spelet får inte bli förutsigbart. Det måste finnas plats för det oväntade och lirarna.

- Vi måste behålla fräschheten och där gäller det att vara lyhörd för vad som är fräscht. Vi får ju också ett snabbt facit; minskar antalet i publiken och i träningslokalerna får man ta sig en funderare.

13. Antalet seniorlicenser minskar i Sverige. Hur ändrar vi den trenden?
- Om vi tänker oss spelare på breddnivå – här måste vi erbjuda en enkel och billig produkt. Därför gäller det att hitta rätt former för att ha kvar folk i rörelsen. Ska vi ha samma regler överallt? Det måste bli lättare att starta nya föreningar också. Jag vet i mitt distrikt nu så har vi en stark bredd på ungdomssidan. Men hur hittar jag lag när jag kommer upp på seniornivå? Det finns inte alltid representationslag.

- Vi i Västerbotten vi bokar tider i alla hallar i Umeå och tillsätter domare så att det finns klart för lagen sen. På ungdomsnivå ingår domaravgifter i anmälan. Allt för att göra det enkelt så att spelare och ledare kan ha fokus på det roliga. Det ska vara enkelt på breddnivå annars tappar man där.

- Spelar man i högre divisioner och reser hundratals mil till bortamatcherna är det knepigt med ekonomin och då kanske man väljer att spela i andra former. Däri ligger problematiken och vi måste hjälpa till med vettiga serieupplägg som möjliggör samåkning med mera.

14. Det har varit stora neddragningar inom SIBF. Hur ska det bli plussiffror igen?
- Jag har ingen inblick i det nu utan det får man titta på sen i så fall, men jag tror SIBF visade plus i år. Beträffande våra historiska minus har jag en känsla av att det bland annat var VM som försatte oss i en knepig ekonomisk situation. Vi drunknade mellan ett framgångsrikt hockey-VM och uppstarten av ett fotbolls-VM. Stora arrangemang i andra sporter genererar ofta överskott så att man kan fylla lador. För oss blev det att vi tömde lador.

15. Så bör landslagets organisation se ut!
- Det har jag inga tankar om. Att tycka till om något jag bara sett från sidan vore galet.

16. Hur ska landslagsevenemangen bli inkomstbringande?
- Det handlar om att nå ut i media och stärka vårt varumärke och därmed marknadsvärdet. Vi måste göra ett bättre jobb runt omkring och sedan samla erfarenheter för hur vi ska göra så vi inte går på samma mina om och om igen. Vi kan bjuda på bra och fantastiska arrangemang men det gäller att samla erfarenheter också.

- Av Finnkampen lärde vi oss att vi behöver förbättra samarbetet mellan förbundet och de lokala medarrangörerna. Det blir lätt otydligt vem som gör vad.

Personliga frågor:
17. Att vara valberedningens favorit - hur känns det?
- Hedrande, entusiasmerande och kul.

18. Du är ordförande för ett aktivt förbund, men vad är din förtjänst? Vad konkret hjälpte du egentligen till med vid Finnkampen förra året? Det mesta arbetet utfördes ändå av Harry Mukka, Patrik Eklund och till viss del Niklas Nyström!
- Jag hoppas ha skapat förutsättningar och utgjort ett bollplank för de som jobbat praktiskt med arrangemanget. Jag tillsammans med styrelsen hjälpte till att lägga grunden för under vilka villkor vi ville driva Finnkampen. Gör vi det för ekonomisk vinning eller vill vi skapa en innebandyfest? Sedan får man inte glömma att jag hjälpte till att tvätta lim från mattan tidigt på morgonen men å andra sidan var det många som i stort sett varit där hela natten.

- Hur stor del som var min förtjänst är omöjligt att mäta. Det är ett lagspel men framgången beror framför allt på det arbete som Harry (Muuka) gjorde. Men jag tar det som en personlig skymf om någon påstår att jag tar åt mig äran för någon annans jobb.

19. Du säger dig vara en bra lyssnare men vid Finnkampen fick inte Dalen vara med och hjälpa till trots att de ville. Är det att lyssna?
- De fick vara med och var det lite grann också. Vi hade två stora arrangemang i Umeå under hösten – Norrlandsslutspelet med en massa ungdomslag och så Finnkampen. Vi hade ett gemensamt resonemang allihopa om att Norrlandsslutspelet var det jobbigaste arrangemanget med många matcher. Där behövde vi förlita oss på duktigt folk som kunde ta ett brett ansvar och det arrangerades av bland annat Dalen.

- Finnkampen är bara fyra matcher så där kunde vi använda oss av våra samarbetspartners men några av Dalens lag var faktiskt med och la in golv. När vi talar om VM 2009 nu är dock alla – Västerbottens förbund, IKSU och Dalen och hela Umeå – med och diskuterar.

20. 58 år gammal tycker många är för gammalt. Det går inte hand i hand med innebandyns ungdomliga stil! Är det inte ett svaghetstecken av innebandyn att ta en äldre ordförande? Hur blir det att jobba med många unga människor?
- Jag har aldrig funderat över åldern så jag förstår inte frågan. Man kan vara en gubbe vid 25 års ålder också. Jag är van vid att jobba med unga människor, jag lever bland annat nära mina barn. Men det är klart att det finns x år i skillnad och att vi inte har samma språkbruk och att vissa värderingar skiljer sig. Att det ska vara ett problem har jag svårt att tänka mig.

- När jag jobbat hos IT- och tjänsteföretag har jag varit i kontakt med människor i olika åldrar, framför allt yngre, och generellt sett gillar de inte despotiska ledare som står längst fram. De kanske inte heller gillar en gammal som står längst bak. Det får de garanterat inte i mig.

21. Du bor i Skellefteå, vilket innebär en hel del långa resor då mycket utspelar sig på orter långt därifrån såsom Stockholm, hur tacklar du dem? Det blir väl också en stor kulturskillnad?
- Resandet har jag aldrig sett som ett problem. Det hade varit mer problem om jag varit väsentligt yngre med barn i den åldern som kräver att man är hemma mer. Det är för övrigt viktigt att vi på alla nivåer och engagemang bedriver en verksamhet där det finns tid och plats för familj och barn. Hur roligt innebandy än är finns det ett liv utanför hallarna att vara delaktig i och ta ansvar för.

- Självklart är jag medveten om att förutsättningarna, klimatet och samspelet är annorlunda i storstäderna. I Umeå och Skellefteå är det alltid nära till allting bland annat media och offentliga företrädare. Samtidigt är det inte jag som ska utveckla innebandyn i Stockholm.

22. - Valberedningen tycker att Per Jansson jobbat fel strategiskt. Hur van är du vid strategi och organisation? Vad ska du göra annorlunda?
- Jag har erfarenhet från det tidigare i näringslivet. Jag har haft VD-jobb i IT-branschen och jobbar nu med företagsutveckling. Jag har tidigare på våra ordförandemöten märkt avsaknaden av en strategisk diskussion. Det har mest handlat om hur vi ska arbeta praktiskt.

- Jag hoppas att arbetet ska bli annorlunda nu och att vi ska börja föra de strategiska samtalen. Det gäller att vi försöker hitta formerna och jag har sett den sittande styrelsen ta rätt steg den senaste tiden.

- Som det varit nu har personerna i styrelsen varit kommittéordföranden som jobbat med sin tårtbit. Det har blivit mycket operativt arbete. Att förutom att sitta i styrelsen ha hand om en kommitté, som bara i sig är ett heltidsjobb, kanske inte är lyckad kombination.

- Det är klart man ska ha ansvar men det gäller att hitta rätt rollfördelning och omfattning. Vi har ju kompetenta anställda både på SIBFs kansli och ute i landet och mycket ska kunna göras under arbetstid. Samspelet mellan kansliet och kommittér kan utvecklas så man vet vem som ska göra vad.

23. Vad finns det för baksidor av dina goda egenskaper? Behöver SIBF verkligen en ledare som släpper mycket fritt och låter andra göra mycket. Är det rätt sätt att leda förbundet?
- Det får ju inte vara för lössläppt ledarskap. Vi måste ha samma värdegrund och målbild men jag kan inte detaljreglera allt som sker. I en sån roll ska man i vissa sammanhang inte synas medan man ska ta plats i andra. Kring till exempel landslaget finns det andra som ska stå i rampljuset men när det handlar om andra områden såsom idrottspolitiska frågor som breddidrott och jämställdhet har jag inga problem att sticka ut hakan.

24. Vad vet du om Per Jansson och det arbete han gjort som SIBF-ordförande?
- Per har haft den yttersta positionen inom innebandyn i många år och det är helt klart att han varit och är delaktig i alla framgångar. Men vad jag tycker om hans arbete uttalar jag mig inte om.