https://static-cdn.esmg.se/4/images/Tekning division I.jpg
Antalet licenserade seniorspelare sjunker. 1997 fanns det drygt 49 000 spelare med A-licens, 2005 bara 30 392.
Landet runt

…och seniorlicenserna öka igen

ANNONS

Seniorlicenserna minskar drastiskt i Sverige. En allvarlig utveckling som kandidaterna vill stoppa upp. - Det där är fel. Vi har ändrat system och nu finns det ett stort mörkertal, säger Per Jansson. - Vi i Västerbotten gör allt för att göra det enkelt så att spelare och ledare kan ha fokus på det roliga, säger Lars-Gunnar Tjärnquist.

Tjärnquist är ordförande i Västerbotten och där bokar förbundet tider i alla hallar och tillsätter domare så det är klart för lagen sen.

- Allt för att göra det enkelt så att spelare och ledare kan ha fokus på det roliga. Det ska vara enkelt på breddnivå annars tappar man där. Spelar man i hyfsat höga divisioner och reser hundratals mil till bortamatcherna är det knepigt med ekonomin och då kanske man väljer att spela i andra former.

Mellan 1999 och 2005 har innebandyn tappat var fjärde spelare men Per Jansson, den sittande SIBF-ordföranden, menar att det inte handlar om något ras.

- Det där är fel. Vi har nu ändrat system. Varje licens i IDA är nu hundraprocentig men det finns ett stort mörkertal där det är många lag som inte har lagt in sina licenser i systemet. Men i Riksidrottsförbundets verksamhetsberättelse har vi ökat, säger han.

Där räknas alla tillfällen då det spelats innebandy i organiserad form under året.

- Vi har ökat med tre procent där till fem miljoner. Det tror inte jag beror på att 13- och 14-åringarna tränar mer utan att de aktiva ökar. Det är bara fotbollen som slår oss i den statistiken.

Lars-Gunnar Tjärnquist har sin strategi för hur licenserna ska öka igen.
- På breddnivå måste vi erbjuda en enkel och billig produkt. Därför gäller det att hitta rätt former för att ha kvar folk i rörelsen och det måste bli lättare att starta nya föreningar.
Den här artikeln handlar om: