Så här ödsliga var läktarna under World Challenge i februari. Nu måste en förändring till för att göra arrangemangen mer attraktiva.
Landet runt

”Får inte gå på samma mina igen”

ANNONS

Det har varit svårt att få ihop stora landslagsarrangemang i Sverige rent ekonomiskt. - Vi måste göra ett bättre jobb runt omkring och sedan samla erfarenheter för hur vi ska göra så vi inte går på samma mina om och om igen, menar Lars-Gunnar Tjärnquist.

Det var vid World Challenge i februari som Ulf Widell hos Göteborgs Innebandyförbund uttryckte svårigheterna att få ihop en landslagsturnering rent ekonomiskt. Och det är inte första gången ekonomin har ställt till det för svenska arrangörer. Nu riskerar vi att inte få några intresserade förbund om ingen förändring sker.

- Det handlar om att nå ut i media och stärka vårt varumärke och därmed marknadsvärdet. Vi måste göra ett bättre jobb runt omkring och sedan samla erfarenheter för hur vi ska göra så vi inte går på samma mina om och om igen. Vi kan bjuda på bra och fantastiska arrangemang men det gäller att samla erfarenheter också, säger Lars-Gunnar Tjärnquist som är ordförande i Västerbottens Innebandyförbund som arrangerade Finnkampen i december förra året.

- Av Finnkampen lärde vi oss att vi behöver förbättra samarbetet mellan förbundet och de lokala medarrangörerna. Det blir lätt otydligt vem som gör vad.

Per Janssons lösning på de ekonomiska problemen är att stärka innebandyns varumärke.

- En enskild landskamp gör varken till eller från, utan vi måste upp som varumärke för det är då vi får ekonomi dit. Och det är elitserien är loket i mycket för innebandyn. Det är det som ska synas i media, säger den nu sittande förbundsordföranden.


Det har varit stora neddragningar inom SIBF. Hur ska det bli plussiffror igen?

Per Jansson:
- Det var ett stort jobb efter förra säsongen. VM blev för dyrt och därför fick landslagen, förutom damerna, spara denna säsong men i övrigt har vi inte gjort några neddragningar. Det blir neddragningar efter VM-år men jag tycker ändå inte det är för ofta att arrangera VM i Sverige var tionde år. Vi får ändå tillbaka det i genomslag. I år omsatte vi 50 miljoner kronor och tio av dem var kopplade till VM. Vi omsätter 40 till 42 miljoner normalt och det gäller att anpassa VM-resurserna till det framöver, men det är svårt.

Lars-Gunnar Tjärnquist:
- Jag har ingen inblick i det nu utan det får man titta på sen i så fall, men jag tror SIBF visade plus i år. Beträffande våra historiska minus har jag en känsla av att det bland annat var VM som försatte oss i en knepig ekonomisk situation. Vi drunknade mellan ett framgångsrikt hockey-VM och uppstarten av ett fotbolls-VM. Stora arrangemang i andra sporter genererar ofta överskott så att man kan fylla lador. För oss blev det att vi tömde lador.
Den här artikeln handlar om: