“Hey Canada…Hey What?“

Som debutanter i 2007 års dam-VM kom Team Kanada till Fredrikshamn utan att helt veta vad vi kunde förvänta oss. Oavsett vad som väntade oss, var alla förväntningsfulla och glada...

Som debutanter i 2007 års dam-VM kom Team Kanada till Fredrikshamn utan att helt veta vad vi kunde förvänta oss. Oavsett vad som väntade oss, var alla förväntningsfulla och glada över att ha fått möjligheten att vara delaktiga i detta historiska lag!

Majoriteten av spelarna hade chansen att spela tillsammans för första gången i Canada Cup i Toronto under påskhelgen. Men många träffades för första gången för åtta dagar i Lund i Sverige där vi spelade vår första landskamp som Team Kanada, mot IBK Finn, ett svenskt lag i division III.

Hur som helst var det först när nationalsången spelades vid vår första VM-match mot Tyskland som det verkligen sjönk in att vi representerade det kanadensiska Innebandylandslaget.

Min lagkamrat Mariko Kusano som är forward sa att det kändes overkligt att vara med om en internationell turnering. Först när vi såg kanadensiska flaggor i taket slog det oss att vi representerade Kanada för första gången i ett dam-VM i innebandy.

Vi var imponerade över hur officiell och välorganiserad VM-turneringen är. En annan i laget, Alison Quinn, tyckte vi blev väldigt bra mottagna av organisationskommitéen och folk verkade förväntansfulla över hur Team Kanada skulle göra i från sig i sitt första världsmästerskap. Det är en ära att så många följde vår resa under VM.

Allt eftersom VM-dagarna har gått har vi blivit ett sammansvetsat gäng och har skapat en laganda som handlar om att aldrig ge upp och ge allt. Denna laganda fick oss att hämta upp underlägen i matcherna mot Spanien och Australien, som slutade 7-7 och 6-6.

Team Kanada fick också lära sig några ”innebandyläxor”, eftersom vi drabbades av åtta eller nio utvisningar i vår första match. Trots utvisningar samlade vi på oss bra erfarenheter under tiden här och jobbade med att förbättra vårt spel som ett kollektiv och vi älskade och njöt av varje minut av turneringen.

Kati Suomela, Team Kanadas huvudcoach, har inte bara jobbat med att utveckla vårt lagspel under en kort tid utan har också inspirerat laget till framgång även om laget är med i VM för första gången.

Detta är Kanadas första VM, men definitivt inte det sista. Team Kanada lämnar turneringen med ett leende på läpparna och är motiverade och fulla av energi för att utvecklas till VM i Sverige 2009. Som laget skulle ha sagt:
“Hey Canada…Hey What? Hey Canada….Hey What? Show us how to get down…No Way! Show us how to get down….OK! Gooooooo Canada!!!”