Plötslig död för Finland
ANNONS
En banderoll i Globen förkunnade: ”LORDI VS. CAROLA 6–0”. Men resultattavlan talade sanning med helt andra siffror: Finland–Sverige 6–7. Jag var inte ensam om att inför denna drömfinal tro på...
En banderoll i Globen förkunnade:”LORDI VS. CAROLA 6–0”.
Men resultattavlan talade sanning med helt andra siffror:
Finland–Sverige 6–7.
Jag var inte ensam om att inför denna drömfinal tro på ett historiskt maktskifte i världsinnebandyn.
Finland har känts som det bästa och hetaste laget hela turneringen igenom.
Men när det nu för första gången i VM-sammanhang blev ett finalavgörande i sudden death var Sverige kyligast.
Finland plötsliga död kom ändå en smula överraskande – traditionen till trots.
Inte minst med tanke på att Finland fick en tidig 3–0-ledning att gå på i första perioden.
Sverige var i det läget chockat – men arbetade sig tillbaka in i matchen och visade att man inte var knockat.
Och någon har ju också uttryckt att det svåraste som finns är att leda med just 3–0…
Publikt har inte innebandy-VM blivit någon succÈ, och vi blev dessvärre inte fler än 12 535 på plats i Globen denna söndagsafton.
Men vi som var där – och ni som följde dramat framför tv:n – bjöds på en makalöst spännande och högklassig final med två offensivt satsande lag som verkligen hjälpte till att sprida innebandyns evangelium.
Det var tvära kast mellan hopp och förtvivlan, det var snygga spelmål, läckra straffmål, turmål, bortdömda mål som borde ha blivit godkända, godkända mål som borde ha blivit bortdömda, och så vidare i en härlig blandning.
Snacket före och under finalen handlade mycket om svenska namn som Jihde, Olofsson och Hellgård.
Men efter finalen hade alla ett helt annat namn på läpparna – eftersom det blev en helt vanlig Svensson som klev fram och avgjorde.
När Finlands Peik Salminen tog en korkad utvisning drygt halvvägs in i tiominutersförlängningen, med att rycka Henrik Quist i håret (!) vid det svenska målet, så tackade Sverige och tog emot i det efterföljande powerplay-spelet.
Ett inspel till Magnus Svensson, i favoritposition i slottet, och ett rappt avslut senare var Sverige världsmästare för sjätte gången på lika många chanser.
Världsordningen är bevarad – Finland får fortsätta att jaga och Sverige får fortsätta att vara jagat.
Men när de blåvita inte kunde hinna förbi de blågula denna gång, är det nu svårt för mig att se när det någonsin kommer att ske.
Den plötsliga finska döden känns som att den kan sitta i länge.