Det råder VM-feber i Tyskland

I landet som nog mest är känt för sin öl och sina många bilmärken råder det just nu en landsomfattande VM-feber, fast tyvär så handlar det inte om innebandy utan...

I landet som nog mest är känt för sin öl och sina många bilmärken råder det just nu en landsomfattande VM-feber, fast tyvär så handlar det inte om innebandy utan om fotbolls-VM. I ett land med 80 miljoner invånare och endast 3 500 innebandyspelare så är innebandy-VM inte direkt prioritet nummer ett, eller två heller för den delen. Innebandy-VM är inte ens iskallt, det är helt okänt i Tyskland.

Sporten är ungefär lika stort i Tyskland som cricket är i Sverige. Detta är någonting vi bittert får erfara i det tyska landslaget. I Sverige är det en självklarhet att man vet vad innebandy är, gammal som ung. Alla verkar känna någon som spelar och de flesta har spelat det i skolan.

Tänk dig då att när du ska söka efter sponsorer i ett land där 99 procent av de du kontaktar inte vet att det finns en sport som kallas innebandy och än mindre att Tyskland faktiskt har ett landslag i denna märkliga sport. Ja, då har du en uppgift som endast riktiga eldsjälar, eller riktiga idioter vill ta sig an. Men jag väljer nog att se oss som eldsjälar, och framför allt pionjärer.

Jag kommer ihåg när jag som 18-åring upplevde mitt första innebandy VM, 2004 i Zürich. Utan några större kunskaper i tyska åkte jag ner och mina föräldrar fick betala resan samt boendet för att jag skulle kunna delta. Jag vill inte ens tänka på vad mitt landslagsspel har kostat mina föräldrar…bara den gången jag åkte till Zürich kostade det 7 eller 8 000 kronor.

Men tack vare hårt arbete av ett par tappra “eldsjälar” (ni vet vilka ni är) så blir VM i Sverige inte alls lika dyrt. Vi har fått sponsring med kläder, klubbor, bensin, båtresor, mat, sportdryck med mera. Allt detta var saker vi fick klara oss utan eller betala själva i Zürich. Notan för VM i Sverige ska nog stanna strax över 2 000 kronor. Vilket känns ganska milt med tanke på vad det kostade i Zürich.

Jag tror inte att Tyskland är unika i det här avseendet och jag tror inte riktigt att alla är medvetna om det arbete och den summa pengar som spelare och ledare i de “mindre” innebandyländerna lägger ut för att få uppleva VM-festen, för att inte tala om tiden.

Många frågar mig om det verkligen är kul. Vad är det som får er att år efter år ställa upp när ni vet att ni förlorar? Jag vill tro att det är för att vi har så otroligt roligt tillsammans. Kalla oss gärna “galna” eller “idioter”, men på något sätt handlar det inte alltid om att vinna eller förlora. Det handlar istället om att få vara där. Att se ett VM är fantastiskt roligt, men att spela i ett kan inte beskrivas. Det måste upplevas.

“De har ingen taktik och dålig teknik.”
Niklas Jihde till Aftonbladet efter 25-0 mot Tyskland, VM 2004

Nu när Innebandy-VM går av stapeln här i Sverige så är det nog många som undrar om vi ska bli gruppens slagpåse igen. Jag tror att vi kommer att få det tufft, men några 0–25-matcher ska vi försöka att undvika samt även den typen av utalanden som Jihde gav till Aftonbladet efter matchen mot Sverige i senaste VM.

Vi ska visa att vi kan bättre än så. Vi har nämligen, som jag anser det, ett bättre lag nu än under förra VM, i Schweiz, och en bättre organisation runt omkring laget. Så vi bör kunna hålla de sifrorna nere.

Jag anser att vi i det hela är bättre förbereda och laget består numera både av rutinerade spelare och unga talanger. Vårat mål är återigen att vi ska hänga kvar i A-VM och för det krävs antagligen en seger mot Danmark för att undvika nedflyttningsmatch. Ett Danmark som för ett par år sedan räknades som en av de stora i innebandyvärlden men som på senare år dalat allt längre ner i rankingen och fått se sig omsprungna av bland annat Tjeckien och Lettland.

Matchen mot Danmark är vår första i turneringen och kanske den viktigaste. Den har också en speciell betydelse för mig personligen eftersom jag själv numera spelar i Hafnia FC, ett lag i den danska elitserien och har vänner i det danska landslaget. Med andra ord skulle det inte finnas något värre än en förlust mot Danmark och samtidigt inget bättre än en seger. Men jag hoppas och tror att båda lagen kan stanna i A-gruppen.

Till sist vill jag bara sända en tanke till alla de människor som lägger ner sitt hjärta och sin själ i innebandyn. Det var de som skapade Sveriges störrsta inomhussport. Det är de som nu sprider sporten i Pakistan, Mongoliet och Indien och det är de som kommer att göra innebandyn till en världssport.

Med det tackar jag för mig och hoppas vi ses på VM.