"Mitt svar till dem är att de kan ta det lugnt, inga förändringar kommer att ske före möjliga beslut tas i december 2022."
Foto: Robert Edlund
Internationellt

”OS är långt borta - det är inte den styrande faktorn”

ANNONS

Till nästa säsong föreslås förändringar att testas inom innebandyn. Det handlar om mindre speltid (3x15 minuter) och mindre trupper (22 personer, 17 spelare + 5 ledare). John Liljelund, Internationella Innebandyförbundets generalsekreterare, berättar i en lång intervju om varför - och när det eventuellt kommer kunna påverka din innebandy.


Berätta om bakgrunden. Varför tittar ni på att ändra speltiden till 3x15 minuter och att göra trupperna mindre, och vad hoppas ni uppnå med de här förändringarna?
- Hela idén om att titta på upplägget för speltiden och en mindre trupp, kom upp via de kommentarer vi fick från landslagsspelarna, coacherna, lagledningen och annat folk som såg matcherna under The World Games i Wroclaw, Polen. Baserat på denna feedback förde IFF upp frågan på Associations Meeting in Bratislava i december, där ett 40-tal medlemsländer deltog. Under diskussionerna var det bara Ukraina som då var emot att göra ändringarna. IFF:s styrelse fick uppgiften i Bratislava av medlemsnationerna att påbörja arbetet för att bygga ett förslag till nytt spel system för IFF:s event. IFF:s styrelse har sedan diskuterat och RACC har genomfört en förfrågan hos medlemmarna. Det kom lite olika åsikter, men närmast ett par av de större länderna hade starkare åsikter. Baserat på detta hade ett originalförslag utarbetats, säger IFF:s generalsekreterare John Liljelund till Innebandymagazinet och fortsätter:

- Sedan började det för två veckor sedan komma mycket stark kritik till förslaget, vilket gjorde att IFF:s styrelse sedan beslöt att editera förslaget och istället genomföra en längre testprocess, för att kunna utvärdera alla möjliga aspekter på att ändra på antalet spelare, speltid och så vidare vid IFF:s General Assembly i december 2022.

- Målet med ändringarna är att göra vår sport mer lätttillgänglig i hela världen, följa de globala trenderna i förbrukningen av idrott där det talas om kortare tillställningar och att göra sporten bättre lämpad till multisport-events. Eftersom OS för oss är så långt borta, är det verkligen inte den styrande faktorn i denna process.

Vilka inom innebandyn (förbund, lag, spelare, publik, media, sponsorer, annat) är det som gynnas av de här förändringarna och på vilket sätt?
- IFF har nu beslutat att föreslå ett genomförande av ett brett test under säsongerna 2019-2020 och 2020-2021 för att testa vilken effekt ett mindre antal spelare (17 st) och färre ledare (5 st) och en kortare speltid (3x15 minuter) skulle ha, om det skulle genomföras i vår sport. Det är nu meningen att tester skall göras på IFF-events och nationerna har möjlighet att testa andra aspekter, som till exempel färre spelare men med normal speltid. På detta sätt får vi information om vad som gagnar sporten mest.

- Eftersom nu ingen förändring genomförs ännu, utan bara testas, är det svårt att säga vem som gynnas bäst. Grundtanken var väl att skapa en aktivare och intressantare innebandy, som skulle ha gynnat alla intressenter. Målet har varit att utveckla vår sport, utan att sälja vår själ. Men nu återstår det att se vad testerna kommer att visa.

Den stora massan inom innebandyn finns i klubbarna på nationell nivå och de undrar just nu om det här även kommer påverka dem, och i så fall när, eller om det bara gäller internationella evenemang. Vad är ditt svar till dem?
- Det stämmer att den stora massan finns i klubbarna och idén har varit att först införa denna reform på det internationella planet. Med dagens förslag införs ju ingenting på de följande fyra åren och beroende på vad resultatet blir, så kommer man sedan att måsta överväga vad som skall göras.

- En helt klar grej är att man måste undersöka vilken effekt en möjlig förändring skulle ha på främst de nationella ligorna och sedan på de stora massorna, där de flesta ju redan nu inte spelar med 3x20 minuter effektiv tid.

- Så mitt svar till dem är att de kan ta det lugnt, inga förändringar kommer att ske före möjliga beslut tas i december 2022.

Huvudargumentet verkar vara sportens strävan mot Olympiska spelen. Hur ser du på att hela den här processen inte har vuxit fram genom egna behov inom innebandyn, utan på grund av externa faktorer, dvs krav från multisportevent? Varför ska det styra hela innebandyns utveckling sportsligt, ekonomiskt och publikt?
- Det är kanske inte helt så entydigt att det ursprungliga förslaget skulle ha växt fram på basis av utomstående faktorer. IFF har en strategisk vision att nå OS, det står i vår vision för 2020. Det kommer vi inte att göra, vilket beror på att många faktorer har förändrats inom IOC (Internationella olympiska kommittén). Eftersom det är ganska klart att innebandyn inte kommer att nå OS för 2024 eller 2028, är det inte fråga om att ändra på allting på grund av OS eller multisport-eventen.

- Ett helt annan fråga som vi måste befatta oss med är att det i många delar av världen inte finns några 20x40 hallar utan snarare 17x35 som passar volleyboll och basket varför vi oavsett vad vi tycker måste anpassa oss där. Det finns i Sydamerika och Afrika och Asien få hallar med så stora mått som vi behöver.

Processen har varit relativt snabb och förändringarna kan implementeras redan 2022. Varför så bråttom?
- Som jag tidigare berättade så har processen inte varit så hemskt kort, utan faktiskt pågått i närmare ett och ett halvt år.

- Det har säkert sedan varit en summa av många faktorer att den allmänna diskussionen inte har tagit fart tidigare, vilket sedan ledde till en stark reaktion. IFF har följt beslutet av Association meeting. Det vi klart inte har lyckats med är att delge förslaget tillräckligt tydligt till medlemsländerna, vilket IFF:s styrelse diskuterade förra helgen i Prag. Här kanske också medlemsländerna kunde ha reagerat lite tidigare, så skulle diskussionen kommit igång tidigare.

- Eftersom genomförande av alla reformer tar tid, var tanken att starta den redan nu. Men nu är ju situationen en annan och nu kommer ju hela innebandyfamiljen att kunna delta i den evaluering som genomförs efter att testerna är genomförda 2021 för att sedan fatta ett beslut om vilken riktning vi skall utveckla sporten på IFF General Assembly 2022 i december.

Ett scenario som inte går att räkna bort är att innebandyn inte kommer att få en plats i OS, trots att vi skulle genomföra de här förändringarna. Vore det inte bättre att vänta tills vi skulle få den möjligheten, och därefter eventuellt anpassa sporten - om det är nödvändigt?
- Detta är en bra fråga. Problemet är att för att kunna komma med på OS eller andra multisport-event, så måste man kunna visa att det format som man skall spela med faktiskt fungerar och är en del av sporten. Detta är lite utav ett dilemma, om vi vill nå fler internationella plan behöver vi vara färdiga att pröva olika format.

- Ett argument mot innebandy av externa kritiker utanför själva sporten, är att topp 4-länderna eller till och med kanske topp 2-länderna är alldeles för dominanta, och att minska antalet spelare och speltid gör att gapet samtidigt troligen minskar. Detta skulle öka våra chanser att komma in på för våra medlemmar viktiga events som Pan American Games, Euro Games och Asian och All African Games. Detta vill våra medlemmar för att kunna växa.

Grunden till de här idéerna kommer ifrån World Games 2017 och ni skriver att ”många” ansåg att det var den mest intressanta och spännande innebandyn som någonsin spelats på internationell nivå. Hur har ni kommit fram till den slutsatsen, och att det är ”många”?
- Jag hänvisar till den feedback vi fått av spelare, coacher, lagledare, representanter från nationerna, media och åskådare. Det var faktiskt mycket få som hade något negativt att säga efter World Games. Detta förstärktes av Associations Meetings-deltagarnas kommentarer. Jag tycker det klart kan definieras som många.

Om vi utgår ifrån att det var den bästa innebandyn som spelades i World Games 2017. Är det tillräckligt för att anta att samma format skulle bli lika underhållande i exempelvis VM? Kan det vara så att spelarna tar VM på större allvar än World Games och att spelet därmed inte blir lika svängigt och öppet?
- En av analyserna som hade gjorts under World Games är att en mindre trupp skulle göra tävlingen mer jämn och på detta sätt spännande. Om detta stämmer återstår att se och det kan nu analyseras under World Games 2021 i Birmingham, USA då vi har 8 lag med.

- Det är svårt att säga, jag tror nog att spelarna och coacherna alltid vill spela om en mästerskapstitel, det är säkert därför man nu föreslagit införande av ett europeiskt mästerskap.

Mindre speltid borde innebära färre mål och jämnare resultat. Varje mål blir viktigare, och varje individuellt misstag kostsammare. Leder inte det snarare till ett mindre underhållande spel, där man inte vågar spela på små marginaler och göra misstag?
- Denna diskussion kommer att vara en av de viktigaste under evalueringsprocessen efter testerna, eftersom det lagts fram att om man måste spela för fullt hela tiden kommer man att göra mycket mål. Det är här man framfört hård kritik och detta skall ju nu analyseras.

Med 3x15 minuter blir det också lättare att försvara en ledning. Är det inte en risk att det blir en mer stillastående innebandy när lagen lär sig att taktiskt försvara ledning och fördriva tid?
- Om man väljer en destruktiv taktik, så är det också idag en möjlighet att bygga en buss framför sitt eget mål och bara försvara och sedan kontra. Det finns säkert en risk för detta, men det måste nu undersökas. Om risken anses bli för stor måste man titta på det fram till 2020.

RACC (Rules and Competition Committee på IFF) genomförde en undersökning med medlemsländerna som varit viktig i processen. Första frågan löd ”Med 18 personer på bänken, hur skulle du använda dem?”. Var det inte för ”ledande” frågor i undersökningen, istället för att ta reda på hur förbunden allmänt ser på förändringarna?
- Jag tycker nog att RACC:s undersökning gav länderna en möjlighet att ge sina synpunkter på de då föreslagna förändringarna.

Fick medlemsländerna något underlag innan de skulle svara på undersökningen, om vad det här kommer få för konsekvenser ur alla aspekter?
- Som sagt förut, undersökningen var ett resultat av det som skett i Bratislava. Det fanns en hel del information om förändringarna i enkäten. Men det är klart att med den information vi har idag, kunde man ha haft mera information.

Hur motiverar man att publiken ska ta sig till en arena med en match på 3x15 minuter? Är matchen tillräckligt lång för att man ska tycka att det är värt resan, i jämförelse med andra event-idrotter som fotboll och hockey?
- Jag skulle utgå från att vår sport är tillräckligt intressant för att komma och titta på den oberoende den räcker 1 timme och 30 minuter eller 1 timme och 55 minuter. Nu är det ju inte säkert att vi kommer att spela med 3x15 minuter efter 2022.

Ändras den fysiska kravbilden med 3x15 minuter? Behöver man vara lika vältränad? Om inte, går det fortfarande att kalla det för elitidrott?
- Jag skulle våga säga att med en mindre trupp så behöver man vara ännu bättre tränad än idag. Oberoende om det kommer att ske några förändringar så kommer våra elitidrottare att bli mer tränade.

Hur kommer regelboken påverkas av de här förändringarna? Tittar ni något på regeländringar som exempelvis gynnar ett ”jagande” lag i underläge, eller motverkar lag att försvara en ledning?
- Orsaken till att vi initialt föreslog att ändra nu är att det krävs mycket tid att först evaluera alla regel- och tävlingsbestämmelser som skall ändras. Detta arbete skall utföras av RACC och vår regelgrupp, som består av regelexperter från de fyra största länderna. Detta skulle ha skett efter att beslutet fattats. Därav var idén att testa först 2021 och slutligen fastställa allt 2022.

- Nu kommer ett test att göras först, vilket ger oss en möjlighet att klargöra alla regelfrågor tidigare. En möjlig introducering kan komma att ta lite längre tid, men det är något man måste leva med.

Mindre matchtid gör det lättare att få plats i linjär TV, hur stor betydelse har det i det här? Digitala webbsändningar påverkas kanske inte lika mycket eftersom de inte ska pusslas in i en tablå. Är det inte snarare digital TV som är framtiden?
- Det är sant att framtiden ligger i digital TV, men det är ännu en ganska lång väg dit. Vad vi behöver är att höja marknadsvärdet för vår sport, få fler som följer den och mera pengar till sporten. Jag tror alla parter är överens om detta. Men sedan är det lika klart, vilket har visat sig de senaste veckorna, att innebandyn inte är villig att sälja sig till vilket pris som helst.

Stora förändringar kommer krävas på många områden om det här införs på nationell nivå i seriesystemet. Hur mycket har ni tagit hänsyn till hur klubblagen kommer påverkas? Vad händer exempelvis med träningarna när lagen har färre spelare?
- Vår utgångspunkt var att ändringarna först och främst skulle gälla det internationella planet, men de nationella förbunden har framfört att det nog skulle påverka den nationella serieverksamheten. Här måste jag nog medge att man inte helt hade evaluerat alla aspekter.

I samband med VM i Prag samlas medlemsländerna i IFF för konferens. Vilka beslut är det som ska fattas?
- Efter alla diskussioner, inlägg i de sociala medierna och olika skrivelser de senaste veckorna har IFF:s styrelse lagt fram ett slutligt förslag där man föreslår att starta ett test för att testa en mindre spelartrupp och kortare speltid under åren 2019-2020 och 2020-2021, som sedan skall analyseras och utvärderas tillsammans med medlemsländerna för att sedan kunna fatta ett beslut om några förändringar skall genomföras. Samtidigt kan de andra medlemsländerna testa alla koncept. Så 2022 skall ett beslut sedan fattas.

Läs även
Landslagskaptenen Johan Samuelsson om mindre speltid
Tjeckien: ”Nödvändigt att koppla till nya regelboken”
Schweiz: ”Nuvarande spelsätt är det mest attraktiva”
Finland säger nej till 3x15 minuter i egna ligor
3x15 minuter i Svenska Superligan om fyra år?
SIBF: ”En mer grundlig analys behöver genomföras”
3x15 minuter kan testas redan nästa säsong
Den här artikeln handlar om: