Senaste nytt
Matcher idag
Hur fungerar egentligen nya straffregeln? Här är svaren!
FÖLJ INNEBANDYMAGAZINET:
![Facebook]()
![Instagram]()
![Twitter]()
ANNONS
Mattias Linell har varit med och tagit fram innebandyns nya regelbok. Här förklarar han vad som numera gäller vid straffslag.
Mattias Linell är Sveriges representant i IFF:s (Internationella Innebandyförbundets) regelgrupp som tar fram regelförändringar och hur dessa ska tillämpas. Här ger han en bakgrund till nya straffregeln som diskuteras mycket, och besvarar vanligt förekommande frågor. Nya regelboken har börjat gälla från 1 juli 2018 i hela världen.Regeln säger: ”Spelaren som utför straffslaget får spela bollen obegränsat antal gånger och ska röra sig kontinuerligt mot målburen. Med kontinuerligt avses att spelaren eller bollen inte får stanna eller byta riktning bort från målburen samtidigt.”
Man får alltså dra bollen bakåt, så länge spelaren fortsätter framåt. Men tanken är att domarna inte längre ska vara petiga med marginalerna.
- Vi vill komma bort från millimeterbedömningarna. Det fungerade inte att lägga på domarna att de skulle bedöma millimetrar, straffar dömdes bort som borde ha godkänts och tvärtom. Vi har bollat många olika förslag under lång tid, om man skulle gå utifrån kroppen eller fokusera på bollen, och har tex tittat på hur man hanterat det i hockeyn där NHL har samma regel som vi tidigare hade - att pucken måste röra sig framåt.
- Där har man hamnat i sin bedömning att regeln inte tillämpas på millimetrar. Så länge det är en vettig straff där spelaren inte stannar upp så är det godkänt, även om pucken går lite bakåt. I SHL måste spelaren vara på väg framåt hela tiden, men det är samma där, man dömer inte på millimeter om överkroppen går lite bakåt. Det är där vi vill hamna.
- Straffregeln är nästan den enda inom innebandyn som har varit svart eller vit. Man kan titta på video i efterhand och recensera till 100 procent om bollen gick bakåt eller inte. Men vid utvisning för trängning, till exempel, är det fortfarande en bedömning där man inte kan säga exakt om det var si eller så. Vår förhoppning är att man på sikt ska hamna i att man etablerat en praxis på hur en straff ska se ut.
- Det har funnits alla sorters kreativa förslag, till exempel om man ska ta bort regeln helt och få gå framåt och bakåt som man vill. Men då kan man springa till en stolpe och sedan tillbaka till den andra och fortsätta så tills målvakten har tröttnat.
Vanliga frågor och svar
Det står att man ska ”röra sig kontinuerligt mot målburen”, innebär det att man inte får gå snett ut mot sargen, även om man rör sig framåt? Dvs, måste man gå rakt mot målburen?
- Så länge man går framåt i banan så kommer man att komma närmare målburen, i alla fall i inledningen av en straff högt upp i banan, då spelare brukar vika ut en bit från mitten. Det är så man bedömer det. Så länge man inte går rakt ut till sargen i 90 graders vinkel, kommer man alltid komma närmare buren.
Hur bedömer man om kroppen har stannat eller inte? Tittar man på fötterna, överkroppen eller hur ska domaren titta?
- Här är direktivet att det ska vara flyt framåt i straffen. Det är vad domarna ska ta med sig, att bedöma helheten. Jag förstår att det vid första anblick verkar mycket svårare att titta på boll och kropp samtidigt, det är det ju också, men det handlar inte om att göra millimeterbedömningar.
Innebär inte det här att utespelaren får väldigt mycket lättare att göra mål på straff, varför ska det bli svårare för målvakterna?
- Det kompenseras till viss del med att man inte längre kan få powerplay om man missar en straff. Men sannolikt kommer det här leda till fler straffmål. En duktig Zorrospelare kommer såklart ha en stor fördel. Samtidigt har man ju fått straffen för att det föregått ett regelbrott där en målchans har förhindrats.
Det står att man ska ”röra sig kontinuerligt mot målburen”, innebär det att man inte får gå snett ut mot sargen, även om man rör sig framåt? Dvs, måste man gå rakt mot målburen?
- Så länge man går framåt i banan så kommer man att komma närmare målburen, i alla fall i inledningen av en straff högt upp i banan, då spelare brukar vika ut en bit från mitten. Det är så man bedömer det. Så länge man inte går rakt ut till sargen i 90 graders vinkel, kommer man alltid komma närmare buren.
Hur bedömer man om kroppen har stannat eller inte? Tittar man på fötterna, överkroppen eller hur ska domaren titta?
- Här är direktivet att det ska vara flyt framåt i straffen. Det är vad domarna ska ta med sig, att bedöma helheten. Jag förstår att det vid första anblick verkar mycket svårare att titta på boll och kropp samtidigt, det är det ju också, men det handlar inte om att göra millimeterbedömningar.
Innebär inte det här att utespelaren får väldigt mycket lättare att göra mål på straff, varför ska det bli svårare för målvakterna?
- Det kompenseras till viss del med att man inte längre kan få powerplay om man missar en straff. Men sannolikt kommer det här leda till fler straffmål. En duktig Zorrospelare kommer såklart ha en stor fördel. Samtidigt har man ju fått straffen för att det föregått ett regelbrott där en målchans har förhindrats.
