Förbundskaptenen talar ut: Tankarna inför finalen

Andreas Lundmark om taktiken, förstafemman, vemodet, hoten i Finland, straffskyttar och överraskningar.

Hur går tankarna timmarna innan finalen?
— Nu är man koncentrerad på matchen och har fokus på det vi ska göra. Sedan är det lite bubblande känslor också, det är ändå VM-finaldag, och det är härligt. Samtidigt vemodigt för min del personligen då det är min sista match. Men mest koncentrerad.

Vad gör ni nu på förmiddagen?
— Det är genomgång med video och att sätta de sista detaljerna. Individuella samtal med några som vi vill få igång lite mer. Så det blir några möten under dagen.

Du pratade igår om att ta ett snack med förstafemman som inte gick så bra i semifinalen, har du gjort det?
— Det blev inget igår. Det blev lite mat och att gå och lägga oss. Det är nu idag vi ska prata med några av de tjejerna och hjälpas åt att få igång dem till den här matchen. Sedan har ändå alla förberedelser varit inför matchen mot Finland, Tjeckien var inte laget som vår stora prestation skulle komma mot. Jag tror det är idag det händer. Då kanske det sker automatiskt för den femman.

Har ni bestämt hur femmorna ska se ut?
— Ja, det har vi gjort. Spelarna har fått reda på det också alldeles nyss.

Hur mycket har du sett av Finland?
— Vi har tittat på allt Finland har gjort, men det är inget nytt som de har gjort i de här matcherna. Det är lite små detaljer, som hur de slår frislag och sådana saker. Men vi vet att de inte visar allting innan finalen. Det har inte vi heller gjort, långt ifrån.

Så hur lägger ni upp taktiken idag?
— Vi har lite olika idéer. Finland har tre olika spelsystem som vi är förberedda på. Så det blir lite beroende på vad de gör och hur vi kontrar på det, det är ett sådant schackspel det handlar om. Både hur de ställer upp med formationer och hur de spelar, avgör hur vi gör.

När Finland ändrade taktik i Euro Floorball Tour fick ni lite problem, har ni tränat på hur ni ska lösa det?
— Jag vet inte om vi fick problem men det har inte hänt tidigare att de bytt så ofta som de gjorde då. De spelade tre olika spelsystem och tjejerna är beredda på att de kan växla under match. Det är klart att vi har tränat extra på det och det är egentligen ganska små saker vi justerar varje gång de gör någonting. Jag tror de behöver vara mer fokuserade på oss än vad vi behöver vara det på dem, egentligen.

Vilka av dina spelare tycker du har imponerat?
— Det är svårt att frångå Emelie Wibron, Sofia Joelsson och även Alice Granstedt. Hela den femman har varit magiskt bra. Isabell Krantz och Ida Sundberg bakom är otroligt bolltrygga och starka i närkamperna. Alice är likadan och vinner mycket boll. Sedan är Wibron och Joelsson kliniska i sitt anfallsspel, de har imponerat mest måste jag säga.

Några finska spelare ni tittar extra på?
—Jag tycker inte att någon har stuckit ut speciellt under VM. Men vi vet vad deras spetsspelare kan göra. Det brukar vara så med Finland också, de gör en bättre prestation när de möter oss i finalen.

Har ni tränat på straffar och har ni straffskyttarna klara?
— Vi har tränat straffar på varje träning sedan EFT i Malmö. Vi har ett antal spelare som tränat extra på det också. Vi är förberedda men ett straffavgörande ska det inte bli igen. Men straffar kommer ibland under match också så det är en viktig detalj i spelet.

Vill du avslöja något chockerande som vi kommer få se i matchen?
— Nu blir jag ju sugen… Men det kan förstöra matchplanen. Jag kan säga att det kan komma en del överraskningar, på frislag och liknande moment i spelet, om vi lyckas få till de tillfällena. Vi har förberett några spännande och roliga saker.

Hur känns det att det blir din sista match med damlandslaget?
— Just nu är jag som sagt mest koncentrerad. Men när nationalsången går önskar man nästan att ingen kamera filmar mig just då, man kommer nog vara ganska rörd där. Det har varit fyra år som betytt mycket för mig personligen och det har varit härliga individer att jobba med, både spelarna och i staben. Det blir en känslofylld match, framförallt i början men även efteråt hoppas jag naturligtvis.

Har du förberett dig för det obligatoriska ”tack för fyra år” och gulddusch?
— Nej, faktiskt inte alls. Jag hade tänkt göra det men har valt att det bara får ske istället isåfall. För mig är det viktigast att tacka var och en som individ. Tacktal är inte min grej heller.

Inga badbyxor på?
— (skratt) Nej, i förra VM hade vi något spex som spårade ur. Vi ska ha något sådant nu också som ledarteam men nej, det kommer vara ganska lugnt.

Vad var det sista du funderade på innan du somnade igår?
— Jag satt och kollade semifinalmatchen i repris, och somnade till den. Det var några detaljer i spelet som vi kanske inte utförde på rätt sätt. Man är alltid kritisk som tränare och letar fel, men det var också mycket positivt.

Vad blir sista orden till laget innan ni går ut till match idag?
— Jag vet faktiskt inte. Men jag vet att det kommer bli något larvigt som man alltid fått höra själv eller som man brukar säga i sådana situationer. Men det är också sådana som funkar bäst. Man får dra några klyschor.