Domarcoachens öppna brev till Pixbos tränare

Pixbos tränare Jonas Eliasson sågade domarna i frustration efter gårdagens förlust i sudden. Nu svarar domarcoachen David Lundberg på Eliassons uttalande i ett öppet brev.

Du har rätt i en sak, Jonas. Vi är bönder!

Eller vi är i alla fall ”kusinen från landet”…och som alla vet så är ju de som bor på landet bönder.

Vi är den där kusinen från landet som du behöver bjuda på varje släktmiddag för att festen ska bli av även om du helst av allt skulle vilja slippa. Vi är den där kusinen från landet som efter varje fest får ta på sig skulden för att festen inte blev som du hade tänkt. Vi är den där kusinen från landet som du förlitar dig på att hen alltid ska finnas där i tid, behandla dig med respekt och vara trevlig i alla lägen för gud förbjude om hen talar emot dig på din fest. Vi är den där kusinen från landet som du tror att du kan behandla hur som helst för hen kommer alltid komma tillbaka oavsett hur mycket du spottar på hen. Vem bryr sig, det är ju kusinen från landet. Det finns hur många kusiner som helst på landet!

Jag har haft uppdraget att ansvara för domarna i damernas SSL de tre senaste säsongerna. Jag har många gånger valt att blunda och svälja de övertramp som skett i media utifrån devisen att vi ska vara ”den bättre människan”. Vi ska bemöta alla individer med respekt för de är en del av vår innebandyfamilj. Jag har övertalat mitt lag om att vi inte ska svara med samma mynt. En domare hamnar nästan alltid i centrum och ingen vinner på att skapa ytterligare fokus. Vi tar så många beslut per match i den snabbaste av idrotter där utövarna dessutom har verktyg att slå med. Klart som tusan att vi gör fel. Vi tvingas i minst 60 minuter ta blixtbeslut baserat på bildminne och erfarenhet och ju mer av den varan, desto oftare gör vi helt rätt. Tyvärr verkar vi i en miljö där bara en sanning får finnas i efterhand och den tillhör den som skriker högst, oavsett om den tillhör den förlorande tränaren eller experten i TV-rutan och oavsett om den som skriker verkligen har kompetens att veta vad den skriker om. Vi lever i en miljö där en retweet av en förnedrande kommentar är roligare än att faktiskt stå upp för vad man egentligen tycker om den sortens kommentar. Den skickar man i smyg till mig istället. Vem vågar stå upp för kusinen från landet under festen lixom? Då kanske man också själv blir mobbad.

Vi behöver arbetsro och fokus på rätt saker så att vi som grupp går framåt. Det har hela tiden varit vår utgångspunkt. Därför har det varit tydlig order på att hålla allt internt…även när landslagsspelare kör förbi mitt lag efter match och räcker finger. Även när mitt lag blir kallade likbleka, värdelösa och komjölkande bönder i all möjlig media, när jag blir offentligt förnedrad och anklagad för att rigga tillsättningen…ja, till och med när tränare erbjuder andra lags tränare ölbackar för att de ska hjälpa till att skapa offentlig opinion mot någon enskild individ i mitt lag så har ordern varit: Vi håller oss på landet och fokuserar på rätt saker. Vi har kor att mjölka.

Tack till alla tränare och spelare där ute som bemöter oss lantisar med respekt, som nyfiket ringer och undrar hur vi jobbar och kommer med inspel som gör oss till bättre bönder. I och med internets intåg så kan man ju faktiskt bli hobby-bonde även om man aldrig lämnat storstan. Det finns så många intryck att ta del av. Tack till er som uppskattar vår mjölk för vad den är. Innebandy är känslor och det ska få finnas massor av känslor…men det finns inget motsatsförhållande mellan känslor och respekt. Inte i min värld på landet i alla fall.

Det skrivs öppna brev från distrikt och föreningar. Kusinen från landet berör. Det pratas om att ledare, spelare och föräldrar på ungdomsnivå måste ta ett större ansvar och tänka på hur man agerar, vad man säger och när man säger det. Det diskuteras arbetsklimat och ömsesidig respekt. Det skrivs policys och arbetsplaner. Sen då?
Det är knappt någon som officiellt reagerar när tränare likt Pixbos Eliasson gång efter gång fullständigt förnedrar våra bästa domare inför öronen på alla som orkar lyssna. Efter varje förlust i slutspelet så har domarna förminskats och idiotförklarats i media. Det som påstås vara en av de främsta tränarna vi har på damsidan får härja fritt. Är det han som ska sätta ribban för hur vi ska respektera varandra? Är det den förebild som kommande generationer ska lära sig av? Tycker ni verkligen att det ”hör till idrotten”?

Vad säger Pixbo som förening? Vad säger era sponsorer? Jag tror inte att er föreningspolicy och er värdegrund förklarar för era ledare att ”i samband med match så får ni göra precis vad ni vill” och komma undan med det. Jag tror verkligen inte det. Jag läser på sociala medier att ledningen är så stolt över det sätt man tar sig an slutspelet och att man faller med stil.

Långfinger i ansiktet, dra åt helvete och jävla bönder är kanske inte stil i min värld…men jag är ju bara en kusin från landet. Det ansvaret kanske inte ligger på er som förening. Vad vet jag?

Attitude reflects leadership.
På landet pratar vi inte så mycket utrikiska men jag har förstått att det ska handla typ om att ”vill man ha bra mjölk får man ta hand om korna först”. Det låter vettigt i min bonna-värld.

Nästa helg är det stormarknad igen och då kommer jag och många andra bönder att bege oss in mot storstan igen. Det är tur att marknaden bara är över en dag för så många avlastare finns det inte ute på landet att de täcker all mjölkning. Jag slår dock på stort i år och kommer vara där i flera dagar. Om ni vill passa på att få lära er om vad mjölkning egentligen går ut på och hur vi bönder egentligen arbetar så är ni mer än välkomna att hugga tag i mig. Jag är den där blonda förvirrade killen som förstummad tittar mig omkring. Storstan är verkligen imponerande när man kommer från landet.

Hur det är att vara kusinen från landet, ja det har du verkligen ingen aning om, Jonas!

Muuuh

David Lundberg
Coach SSL Dam