"Man tror man har koll, men det har man inte"

Sofie Andersson, som spelar för IKSU och det svenska landslaget, studerar till psykolog vid sidan av innebandyplanen. Här ger hon sin syn på huruvida innebandyspelare äter rätt för att klara av sitt idrottande.

En artikel skriven av TT förra veckan tar upp det växande problemet med att idrottare inte större utsträckning inte får i sig tillräckligt mycket mat och energi för att bedriva sin sport. Samma problem finns även inom innebandyn, enligt Sofie Andersson.
- Jag håller med om det mesta i artikeln. Jag känner igen det väldigt mycket. Innebandyn håller på att bli mer och mer professionell, det har hänt väldigt mycket på tio år. Jag tror mycket hänger ihop med det, att man försöker pressa sina prestationer. Man försöker ligga på gränsen mot vad man kan för att kunna prestera så bra som möjlig, säger hon till Innebandymagazinet.se.

- Det i kombination med okunskap som kan finnas gör att det kan gå illa.

Andersson har spelat elitinnebandy i över tio år och har därför sett ett ökande problem i takt med att sporten blivit större.
- När jag spelade för tio år sedan var innebandyn mer av en fritidssport. Nu är det en mer professionell idrott. Men alla har inte de förutsättningarna. Hade man levt enbart på sin sport hade kraven ökat, men det hade kanske varit lättare om man hamnade i problem då man haft bättre förutsättning runt omkring sig.

Viktigt är att förebilder föregår med gott exempel, men det kan också ha en baksida enligt Andersson.
- Det är lite svårt också då vi spelare inte är några experter själva. Det blir väldigt problematiskt. Man tror att man lever sunt och så gör man kanske inte det. Då målar man upp en bild som den kanske inte borde vara. Ett klassiskt fall är att man tror man kan kost bara för man haft många föreläsningar om det genom åren.

Hur gör man då för att minska problemen?
- Jag tror att alla inom innebandyn behöver lära sig vad det kan leda till om man inte sköter kosten på rätt sätt. Går det så långt till en ätstörning så är det sjukdomar som kan vara svår att bli frisk från, det kan ta lång tid. Det viktigaste är att man kan förebygga det, och fånga upp personerna i ett tidigt stadie. Medspelare, föräldrar och ledare har alla en stor roll.

Läs även
Risberg: "Har funnits fall på landslagsnivå"