Innebandymagazinets Magnus Fredriksson skriver en krönika om årets SSL-sändningar.

"Houston, we have a problem" är ett populärt men felaktigt citat från radiokommunikationen mellan Apollo 13-astronauten Jack Swigert och NASA Mission Control Center ("Houston") under rymdflygningen Apollo 13 1970, när astronauterna meddelade sin upptäckt av explosionen som förlamade deras rymdfarkoster. Rätta citatet ska vara att ”vi har haft ett problem", inte att "vi har ett problem”.

Oavsett ovan så inser jag djupt att vi har ett innerligt problem i SSL och sändningarna därifrån. Jag ska nu berätta om mina erfarenheter från matchen mellan Pixbo Wallenstam IBK och Mullsjö AIS.

Det var onsdag kväll och klockan hade passerat 19:05 skulle jag gissa. Vi satt tre personer framför TV:n. Det var jag, min fru (som spelat innebandy på division I-nivå) och min yngsta son som tycker att innebandy är det roligaste i världen att syssla med. Jag har visserligen en miljon TV-kanaler att tillgå men kände att det inte fanns något vettigt att se på. När jag då förslog att vi skulle ratta in SSL-matchen mellan Pixbo Wallenstam och Mullsjö blev det ett rungande ja direkt…

Oavsett vilken match du kastas in i är det lite klurigt att komma in i en sändning när en match har börjat. Vi kom in i matchen efter kanske fyra minuter. Det stod fortfarande 0-0 vilket såklart borde göra det lättare att kastas in i handlingarna.

Men jag måste säga att det var totalt omöjligt av många anledningar.

Själva matchen var inget vidare. Det var två lag utan energi och kraft, två domare som gjorde ett blandat intryck och miljön i hallen fick mig att nästan börja gråta. Hundratals linjer och reklammärken på golvet som inte direkt gör matchen till en fest för ögonen.

TV-produktionen är på en nivå som gör att vi kastas 50 år tillbaka i tiden. Kamerahanteringen är inget vidare och avsaknaden av repriser, slowmotions och andra vinklar på situationer gör såklart att det nästan är ett självmordsuppdrag att arbeta med dessa förutsättningar.

Det är år 2021 och samtidigt låtsas de som producerar SSL att vi är i en annan tid då vi inte har några som helst förväntningar på en direktsändning av en match. Det heter så snyggt att vi har världens bästa liga i Sverige, hur sjutton kan vi då ha världens sämsta TV-sändningar av våra högsta ligor?

Vi som är en dedikerad innebandyfamilj kunde inte fortsätta att titta på matchen. Det gick liksom inte. Trots att vi är ovanligt intresserade av innebandy. Vi valde att istället titta på ”Lyxfällan” på TV3… men det säger kanske inte så mycket heller egentligen än att det orkade vi i alla fall att slötitta på.

Först och främst är produktionen på en nivå som gör att det blir ointressant att följa en match. Huvudkamerans placering är ofta dålig oavsett hall. Huvudkamerans ”utzoomning” gör att du ser för mycket i bilden. Du behöver inte se vilka drickor som står bredvid speakern framför plan och du behöver inte se hela hallen bakom plan heller för den delen. Ögat får helt enkelt för mycket att hålla koll på. Att du nästan enbart ser ryggar under matchen gör ingen glad. Inte heller det faktum att du känner som TV-tittare att du följer matchen via en ”övervakningskamera". TV-tittarna är egentligen längst ifrån varje detalj som sker i hallen. Redan på 1990-talet började TV-kanalerna råda bot på detta genom att placera reportrar vid sidan av planen, få kameror nära planen, följa en timeout och till och med vara med i omklädningsrummet.

Niklas Jihde och hans kollegor som jobbar med en ishockeymatch kan under periodpausen ligga och kräla på golvet i hockeyutrustning och i detalj förklara för tittarna hur en viss situation uppstod. De kan ge tittaren detaljinformation som gör matchen mycket intressantare än vad den egentligen är.

När vi följer våra matcher i SSL är det helt upp till spelarna att leverera och inte ens då blir det bra TV.

De som producerar innebandyns matcher verkar tro att jag inte märker vad som sker. Jag upptäcker efter 15 sekunder att den stackaren som fått uppdraget att kommentera Pixbo Wallenstam mot Mullsjö namnger spelaren i bild så snart han vänt ryggen mot kameran. För det är precis då han ser vilket nummer spelaren har och kan då stolt berätta att det var han med nummer 15 på tröjan.

Själva matchreferatet oavsett om det är Pixbo Wallenstam mot Mullsjö eller någon annan så upplevs matchen med öronen som att den går på radion. Killen som refererar berättar mellan vilka spelare som får bollen. I en fotbollsmatch blir det mer behagligt eftersom spelet går långsammare men i innebandy blir det lite som pingis. Det går för fort och det blir ingen struktur på sändningen.

Det görs oftast inga som helst analyser av matchen under spelets gång. Någonstans verkar de som producerar matchen tro  att alla är med från början till slut. Verkligheten är troligen snarare att ”folk” hoppar in och ut ur en sändning eller som i mitt fall att jag inte var med direkt från start.

Jag vet inte i hur många matcher den här säsongen som kommentatorer påminner sig själva i sändningen med att säga att det är innebandy de kommenterar. Det verkar nästan vara mer regel än undantag att de säger att ”nu är första halvleken snart slut” för att sedan snabbt korrigera, nej det heter period i innebandy.

En matchanalys är inte att berätta att nummer #14 nu gjorde sitt sjunde mål för säsongen. Det är fakta och fakta kan du som kommentator blanda in när du bjudit din publik på något annat. Avsaknaden av riktiga analyser är såklart uppenbar. Det finns några få undantag bland de som kommenterar.

Jag tycker att en kommentator ska kunna förklara varför en domare tog en utvisning i just den situationen. Kunna berätta att just den forwarden är som farligast på just den platsen i slottet. Att just den högerbacken vanligtvis spelar i en annan formation och då som forward och för tre år sedan spelade han i motståndarlaget. Det är därför det blev extra känslor i den närkampen som han var inblandad i. Alltså sådan information som är svår att googla in en timma innan sändning och gör dig trovärdig i din roll där du ska förmedla mer än det som alla vi som följer matchen via vår TV, dator eller mobiltelefon ser.

Jag skrev inledningsvis "Houston, we have a problem". Det är ett jätteproblem. Innebandyns sändningar från SSL håller INTE måttet. Jag som bryr mig och orkar bry mig ser det som ett gigantiskt problem. Frågan är vad de som bestämmer gör åt det?

Kanske har jag helt fel? I så fall tur för de som bestämt det hela…

/Magnus Fredriksson

---------------------------------

Innebandymagazinet gjorde en enkätundersökning i mitten av november för att höra vad våra läsare tyckte om SSL-sändningarna, ni hittar svaret på den här. I samband med det pratade vi även med FSSL:s VD Jörgen Lindgren vad de tyckte om sändningarna och läsarnas dom. Den intervjun hittar ni här.