xG-analysen bakom Sveriges medaljmiss i VM

Statistiken visar ett tydligt mönster. Sveriges bästa målskyttar levererade inte i nivå med chanserna i VM.

Promotion: Succén fortsätter – ALPHA EVOLAB Silver Edition från UNIHOC

Expected goals, xG, är ett statistiskt mått som värderar kvaliteten på målchanser snarare än det faktiska utfallet. Varje avslut tilldelas ett värde baserat på exempelvis avstånd, vinkel och spelsituation. Över tid ger xG en tydligare bild av prestation än slutresultatet på tavlan. Har ett lag eller en spelare exempelvis ett xG-värde på 2,0 innebär det att chanserna i genomsnitt borde resultera i två mål, även om utfallet i en enskild match kan skilja sig både uppåt och nedåt.

Tittar man på Sveriges VM i Tjeckien blir xG-siffrorna ett av de tydligaste verktygen för att förstå hur ett lag som ofta var spelmässigt dominant ändå lämnade mästerskapet utan medalj.

Redan inför VM pratades det om att Sverige kom till turneringen med flera offensiva spelare som inte var i form, sett till vad de presterat i SSL under hösten. När mästerskapet nu summeras ger statistiken tydligt stöd åt den bilden.

Endast fyra svenska spelare presterade över förväntan sett till sina chanser i VM. Av dem var tre backar. Sex spelare låg ungefär där man kunde förvänta sig, sett till kvaliteten på de chanser de skapade. I den gruppen återfinns ytterligare tre backar samt spelare som inte fick fullt med speltid under turneringen. Den största gruppen utgörs dock av spelare som presterade klart under förväntad utdelning. Åtta spelare gjorde färre mål än vad deras xG-värden indikerade – och här återfinns framför allt de offensiva nyckelspelarna.

Det blir ännu tydligare när man tittar på Sveriges tre mest förväntade poängmaskiner. Emelie Wibron, Wilma Johansson och Hanna Nordstrand skapade tillsammans chanser värda drygt 27 expected goals under turneringen, men stod bara för 16 mål. När lagets mest offensivt tongivande spelare går elva mål back jämfört med vad chansernas kvalitet indikerar, säger det mycket om varför marginalerna inte föll Sveriges väg.

Hanna Nordstrand skapade flest chanser av alla svenska spelare, med 11,22 i xG trots att hon missade en gruppspelsmatch. På andra sidan skalan hittar vi Ida Sundberg med 0,18 i xG, vilket är naturligt då hon är Sveriges mest defensiva back. Oturligt för Sundberg var dock att hon samtidigt var den svenska spelare som var inne på flest mål bakåt i turneringen, med tolv insläppta mål när hon var på planen.

Skillnaden mellan gjorda mål och expected goals

Ellen Lundin (6 matcher) 6,67 xG – 8 mål +1,33
Evelina Petersson (6 matcher) 0,75 xG – 2 mål +1,25
Matilda Lindgren (6 matcher) 1,93 xG – 3 mål +1,07
Cajsa Alm (5 matcher) 0,76 xG – 1 mål +0,24
Emma Stenberg (3 matcher) 4,00 xG – 4 mål 0,00
Ida Sundberg (6 matcher) 0,18 xG – 0 mål −0,18
Nellie Öhgren (6 matcher) 3,33 xG – 3 mål −0,33
Ellen Rasmussen (6 matcher) 6,37 xG – 6 mål −0,37
Moa Tschöp (4 matcher) 0,44 xG – 0 mål −0,44
Lisa Carlsson (6 matcher) 1,97 xG – 1 mål −0,97
Mira Markström (5 matcher) 9,13 xG – 8 mål −1,13
Ellen Bäckstedt (6 matcher) 7,36 xG – 6 mål −1,36
Linnéa Hammar (4 matcher) 1,90 xG – 0 mål −1,90
Maja Viström (6 matcher) 5,02 xG – 3 mål −2,02
Moa Andersson (6 matcher) 2,11 xG – 0 mål −2,11
Emelie Wibron (5 matcher) 5,00 xG – 2 mål −3,00
Hanna Nordstrand (5 matcher) 11,22 xG – 8 mål −3,22
Wilma Johansson (6 matcher) 10,93 xG – 6 mål −4,93

I statistiken finns också individuella utropstecken som sticker ut ytterligare, och Emma Stenberg är det tydligaste. Hon var den enda svenska spelaren som inte var inne på ett enda baklängesmål under turneringen, samtidigt som Sverige gjorde fem mål när hon var på planen – varav fyra var hennes egna.

Trots begränsad speltid slutade Stenberg på fyra mål, vilket gav henne en elfteplats i den svenska poängligan. Sett till expected goals landade hon exakt på sitt förväntade utfall, med 4,00 xG och fyra mål, samtidigt som hennes plus/minus-statistik var helt fläckfri. Att hon dessutom spelade klart minst av alla svenska utespelare gör siffrorna ännu mer anmärkningsvärda och väcker frågan om hennes roll i turneringen hade kunnat vara större.

När man i stället tittar på matcherna förstärks bilden ytterligare.

VM-premiären mot Finland slutade 3–3, trots expected goals på 5,99–5,66. Mot Slovakien vann Sverige med 15–1 efter xG på 17,51–1,93, och i kvartsfinalen mot Lettland blev det 16–3 med expected goals på 17,70–3,97. I samtliga dessa matcher skapade Sverige tillräckligt – ofta mer än tillräckligt – men målproduktionen låg ändå under det förväntade utfallet.

Ett undantag sticker ut. Mot Polen var det den enda matchen i hela turneringen där Sverige gjorde fler mål än vad chansernas kvalitet indikerade. Segern med 21–0 kom på expected goals om 17,18–2,65. En match med maximal utdelning, men också mot Sveriges svagaste motstånd i VM.

I slutspelet blev marginalerna avgörande. I semifinalen mot Schweiz förlorade Sverige med 3–6 trots expected goals på 9,23–5,55. I bronsmatchen mot Finland upprepades mönstret, med förlust 4–6 trots xG på 7,61–4,00.

Sammantaget pekar xG-siffrorna, tillsammans med poängliga och plus/minus-statistik, mot samma slutsats. Sveriges prestation räckte spelmässigt långt, men effektiviteten framför mål höll inte medaljnivå när det gällde som mest. I ett VM där små marginaler avgör blev det till slut skillnaden mellan medalj och en historisk fjärdeplats.