För första gången: Sverige är inte favoriter till VM-guldet

Det här är inte ännu ett VM som alla andra. Det är ett mästerskap som bär på känslan av skifte, av oro, av ny dynamik. Nio raka guld till trots: Sverige kommer till Tjeckien med fler frågetecken än svar – samtidigt som Finland kliver in med sin starkaste uppställning på decennier.

Promotion: Favoritbladet nu i ännu fler färger – UNILITE från UNIHOC

Tåget mellan Prag och Brno dunkar fram genom den tjeckiska landsbygden. Fält, byar, fabriksskorstenar. Allt sveper förbi medan tankarna drar åt ett helt annat håll: VM. Ett VM jag följt på plats otaliga gånger – men aldrig har känslan inför ett mästerskap varit som nu. Det är som att hela turneringen vibrerar redan innan första tekningen.

Sveriges nio raka VM-guld berättar sin historia: dominans, tradition, förväntad överlägsenhet. Men historien ljuger lite. För fyra av de fem senaste finalerna har avgjorts först efter att nerver, straffskyttar och publikens puls jobbat övertid. ”Enkel resa” har det aldrig varit.

Men här kommer den egentliga käftsmällen: för första gången någonsin tycker jag inte att Sverige är favoriter.

Det favoritskapet bor i öst. Finland vann World Games, Finland har formen – och Finland har Veera Kauppi i en nivå av skicklighet som nästan trotsar sportens fysik. Jag är inte säker på att någon spelare i världens historia varit bättre än vad hon är just nu. Om Andreas Harnesk vågar matcha två femmor stenhårt är Sverige i rejält trubbel.

I premiären? Där vinner Sverige stort. Det är jag mer säker på än att tåget framför mig kommer fram i tid. Finland kommer inte visa sina riktiga femmor, inte sin riktiga taktik. Bara klassisk mörkning deluxe. Så slå inte på stora trumman om Finland ser svajiga ut på lördag. Det är en kuliss.

Sveriges trupp däremot… det är Europas tyngsta pansar på backsidan, kanske den bästa backuppsättning som ett VM någonsin skådat. Men mål? Vem ska göra dem? Anfallsspelet är inte formtoppat, flera offensiva pjäser saknar internationell snabbhet och det kan straffa sig brutalt i spelvändningar. Lägg till den mest oerfarna ledarstaben i ett svenskt VM på decennier – och man undrar hur det ser ut om matchbilden plötsligt behöver vändas.

Gruppsegern kommer ändå, just tack vare Finlands mörkning. Och då väntar Schweiz i en semifinal – det enda motståndet jag faktiskt tror att Sverige slår just nu. Men tappa premiären och riskera en semi mot Tjeckien på hemmaplan… där kan Sveriges finalsvit ta stopp för tredje gången. Det hade varit en katastrof för svensk innebandy – men kanske nödvändig syresättning för sporten i stort.

Det är brutalt jämnt i världstoppen. Så jämnt att Finland lika gärna kan åka själva i en semi mot tjeckisk hemmapublik.

Det stora svenska hoppet? Wilma Johansson och Hanna Nordstrand. Båda måste vara på absolut maxnivå om Sverige över huvud taget ska nosa på guldet. Och Ellen Rasmussen och Emma Stenberg måste hitta tillbaka till den kemi som glimrade i träningslandskamperna.

Och så har vi Emelie Wibron – VM:s mest laddade följetong. En poäng från att bli tidernas poängdrottning. Fem mål från att även bli måldrottning. Två rekord hon kommer ta. Men sitt åttonde guld? Där är jag långt ifrån lika säker.

Smaka lite på det: åtta VM-guld. Det är ett absurt facit. Att vi får se henne en sista gång i VM-miljö är något vi borde uppskatta mer än vad vi gör. Efter finalen är hon sannolikt vår största någonsin – med rekord som kanske aldrig kommer att slås.

Men jag tror inte att hon får kröna karriären med ännu ett guld. Sverige säger att de är favoriter. Finland säger att Sverige är favoriter. Ingen av dem har rätt.

Favoriterna spelar i blått – men inte i våra blågula färger.

Jag tror Finland vinner sin första VM-titel på 24 år. Om Harnesk tar det guldet och sedan kliver av… då har han skrivit in sig i historien som mannen som gav Finland två raka titlar. Det är en legendstatus som aldrig tvättas bort.

Tåget bromsar in för sitt sista stopp. Brno. Sen Ostrava. Och någonstans här längs spåret kommer också ett av världens mest dominanta landslag att gå av sin egen segerresa. Nionde guldet var stort.

Men tionde?

Den vagnen ser jag inte på rälsen längre.

Frågan är bara: kliver Sverige av med silver – eller med brons?

ANNONS