Storvretas klubbchef: ”Vi känner oss trygga – men inget är klart än”

Henrik Ededahl om bokslutet, det ekonomiska bakslaget – och varför klubben ser ljust på framtiden.

Fyra SSL-föreningar har spelat under handlingsplan den här säsongen – vilket innebär att de senast den 30 april behövde vända ett negativt kapital till ett positivt för att klara elitlicensen. Nu är boksluten klara och inlämnade till revisorerna. Redan tidigare har det bekräftats att Helsingborg inte når upp till kraven och tvångsdegraderas till herrettan. Innebandymagazinet har pratat med de tre andra klubbarna – AIK, Kalmarsund och Storvreta – för att ta reda på hur de ligger till i processen.

Storvretas bokslut är klart – men ännu inte inskickat. Och även om siffrorna pekar åt rätt håll, vill klubbchef Henrik Ededahl inte slå fast något förrän processen är helt avslutad.

– Vi håller på med de sista detaljerna i bokföringen. Planen är att skicka in till revisorn nu i veckan, och det ser bra ut. Men vi kan inte ropa hej än – både revisorn och förbundet ska säga sitt först, säger han till Innebandymagazinet.

Föreningen räknar med att bokslutet visar ett positivt resultat.

– Ja, det är vår ambition. Vi känner oss ganska trygga i det vi gjort och det ser ljust ut, men nu ska först revisorn säga sitt och sedan förbundet.

Pandemin satte spår – i flera år

Att Storvreta hamnade i ekonomiskt bakslag går tillbaka till pandemin – och det inställda Storvretacupen 2021.

– Vi valde att betala tillbaka alla anmälningsavgifter och tog alla kostnader för bokade hotell. Den gången låg cupen under IBK, och det blev ett tungt tapp. För att klara elitlicensen då sköt vi upp skatter, vilket var ett erbjudande från staten.

Den uppskjutna skatten – tillsammans med räntehöjningar och spel inför tomma läktare – ledde till stora ekonomiska bekymmer.

– Från början handlade det om nästan 3,8 miljoner kronor i uppskjuten skatt. När räntorna ökade fungerade inte avbetalningsplanen längre. Vi fick inget betalt på skulden, det bara stod still.

Ny organisation – nya förutsättningar

Under det senaste året har föreningen genomgått omfattande förändringar.

– Vi gjorde om hela organisationen, sänkte spelarlöner och bantade budgetarna. Det har varit ett arbete som pågått under lång tid och det är det som lett till att vi är där vi är i dag.

En viktig del har varit att dela upp föreningen i tre delar: elitverksamheten, ungdomsverksamheten och Storvretacupen är nu separata organisationer.

– Tidigare låg allt under Storvreta IBK. Nu är det bara herr- och damlaget i SSL som ligger kvar där. Det gör att våra andra verksamheter inte påverkas av till exempel minskade publikintäkter eller sportsliga svackor. Det har varit en process att hitta balans i det, men nu är vi på plats.

Ekonomisk vändning – men på bekostnad av få personer

Siffrorna har vänt kraftigt. Underskottet på 4,8 miljoner är inhämtat – och föreningen räknar med att gå plus.

– Ja, då har vi gjort ett resultat som är minst 4,8 miljoner bättre än förra året. Men det bygger på att ett fåtal personer har lagt ner enormt mycket arbete. Nästa steg för oss är att hitta ett sätt att avlasta dem, så att vi kan fortsätta driva verksamheten långsiktigt.

Precis som många andra SSL-klubbar, brottas Storvreta med en verklighet där centrala intäkter är näst intill obefintliga.

– Förra året fick vi 88 000 kronor. I år har vi fått veta att det är ungefär samma nivå. Det är tv-pengar och centrala sponsorintäkter tillsammans – och det är allt.

För en elitklubb räcker det inte långt.

– Det är inget man bygger verksamhet på. Men det vet vi om. Det finns inga centrala pengar att räkna med, så det är de lokala intäkterna som är helt avgörande.

Lokalt ansvar och realistiska kalkyler

Storvretas publikintäkter ligger på cirka 1,5 miljoner kronor per år, men det är sponsorsidan som är avgörande.

– Sponsringen är helt nödvändig. Vi har varit ganska förskonade från tapp, men några sponsorer har gått i konkurs och det påverkar. Det är något man måste räkna in – ett avtal är inte alltid ett löfte.

Att många föreningar i SSL kämpar ekonomiskt tror Ededahl delvis handlar om felaktiga kalkyler.

– Det har funnits en övertro på intäkter och det har drivit upp lönekostnader – både för spelare och personal. Men det finns inte ett medialt intresse stort nog för att bära det. Det är tufft, och det gäller att vara realistisk.

Han efterlyser inte mer centralt stöd – utan snarare ansvarstagande från klubbarna själva.

– Man kan inte sitta och vänta på att någon annan ska rädda en. Även om vi skulle få en halv miljon från centralt håll, så är inte det lösningen. Det är den lokala marknaden som man måste jobba med och se till så att publiken kommer till matcherna.

Att konkurrera med de stora sporterna är svårt, konstaterar han.

– Sirius fotboll drar in mer på en enda match än vad vi gör på hela säsongen – inklusive slutspel. Vi har testat att höja biljettpriserna, men då kommer folk färre gånger. Man måste ha en vettig nivå.