AIK:s ekonomiska resa – från minus till kontroll

Stefan Wallberg om ekonomin, elitlicensen – och varför AIK inte haft någon panik kring läget.

Fyra SSL-föreningar har spelat under handlingsplan den här säsongen – vilket innebär att de senast den 30 april behövde vända ett negativt kapital till ett positivt för att klara elitlicensen. Nu är boksluten klara och inlämnade till revisorerna. Redan tidigare har det bekräftats att Helsingborg inte når upp till kraven och tvångsdegraderas till herrettan. Innebandymagazinet har pratat med de tre andra klubbarna – AIK, Kalmarsund och Storvreta – för att ta reda på hur de ligger till i processen.

AIK:s kassör: ”Vi hade full kontroll – redan innan nyår”

AIK är en av klubbarna som spelat under handlingsplan den gångna säsongen, men enligt kassören Stefan Wallberg är elitlicensen inget som oroar.

– Vi hade full kontroll på läget redan innan nyår. Det har egentligen inte varit några konstigheter. Underskottet vi visade upp byggde på några felbokningar, inte ett verkligt minus, säger han till Innebandymagazinet.

Situationen uppstod främst på grund av förändringar i klubbens administrativa rutiner.

– Vi har bytt bokföringsfirma och uppdaterat våra ekonomisystem. Det blev en del eftersläpningar och vissa kostnader hamnade fel i bokslutet. Det är sådant vi har rett ut nu, säger Wallberg.

AIK har samtidigt passat på att strukturera om hela sitt budgetarbete.

– Det här har faktiskt fått oss att lägga mer kraft och energi på ekonomin. Vi har skapat ett betydligt mer genomarbetat budgetarbete sedan i fjol, vilket i längden bara är positivt.

Klubbens ekonomi beskrivs som stabil, men resurserna är fortsatt begränsade.

– Vi lever med en tajt budget, som många andra. Det lilla underskottet på 285 000 kronor som registrerades hade vi redan då full koll på. Vi har levt sparsamt under flera år och betat av gamla synder, säger Wallberg.

Att många SSL-klubbar tampas med ekonomiska utmaningar är inget som förvånar honom.

– Allt har blivit dyrare de senaste åren, och jag tror inte alla föreningar har hunnit justera sina budgetar därefter. Dessutom finns det mycket hjärta i svensk innebandy – det är lätt att ryckas med och investera lite mer än vad som kanske är hållbart.

Kostnaderna för att driva en spelartrupp i SSL varierar stort.

– Som en jämförelse kan jag säga att de underskott som Kalmarsund eller Storvreta rapporterat nästan motsvarar hela AIK:s årsomsättning. Det säger något om vilka ekonomiska skillnader det finns i ligan.

Wallberg lyfter också strukturella förändringar som potentiella lösningar för föreningslivet.

– Om man exempelvis höjde gränsen för det belopp där föreningar slipper betala sociala avgifter, då skulle många klubbar kunna behålla mer pengar i verksamheten. Det är särskilt viktigt för klubbar med större spelarbudgetar – men skulle gynna bredden också.

Samarbete med näringslivet är också avgörande, menar han.

– Företag behöver känna ett ansvar för föreningslivet, inte bara inom innebandyn utan i hela idrottsrörelsen. Jag tror vi bara sett början på hur tufft det kommer bli att driva en ideell förening i Sverige.

För AIK:s del ligger mycket av framtidstron i att skapa bättre helhetsupplevelser för publiken.

– Vi satsar på att förbättra eventen kring matcherna. Det handlar både om att bygga intresse och engagemang. Om det också leder till ökade intäkter är det en bonus – men det viktigaste är att folk vill komma och vara en del av AIK.