Niklas Jihdes skarpa kritik: ”Det är lirarnas sport – inte tråkmånsarnas”
Legendaren ryter ifrån efter herrfinalen: ”Jag tror att damerna kan vara räddningen för innebandyn”

”Tidernas tråkigaste SM-final”.
Så löd Magnus Fredrikssons omdöme om herrfinalen som avgjordes i slutet av april, där Storvreta besegrade Falun med 3-2.
Innebandymagazinets grundare har inte varit ensam om att kritisera underhållningsvärdet i finalen. Förre storstjärnan Niklas Jihde skrev exempelvis följande på X dagarna efter att Storvreta lyft sin tredje raka SM-pokal:
”Såg först nu Mattias Samuelssons briljanta och exakta tv-sågning av ”våran” sport, innebandy. Instämmer till 100%. Elitidrott handlar om att vinna, inget annat. Dock: Elitinnebandyn befinner sig just nu i total (media) skugga. Ej kul att kolla på seniormatcher. Framåt!”
Jihde, en av Sveriges största spelare genom tiderna med fem VM-guld och två SM-guld på sitt konto, berättar nu för Innebandymagazinet att han själv fick massa meddelanden till sig under finalens gång som sa att innebandyn blivit tråkig.
– Jag zoomade ju ut helt från den här matchen. Det var typ sista tio i tredje perioden som man började titta lite då och det säger ju rätt mycket, säger Niklas Jihde till Innebandymagazinet.
Jihde, som är aktuell som programledare under hockey-VM, utvecklar sitt resonemang.
– Innebandyn var ganska stor när man själv lirade, det var mer publik då än nu nästan. Då var det att ”det kommer växa” och att det ”kommer bli en jättestor publiksport” när vår generation har slutat, får barn och tar med dem på matcherna. Men så har inte fallet blivit. Jag är ju inte på en enda match i stort sett. Jag ser någon Storvretamatch ibland. Och det är ju för att det inte är speciellt kul. Till och med kidsen som håller på och spelar ropar ju inte efter att de ska gå och se någon SSL-match.
Är det rent taktiskt som spelet blivit tråkigt att kolla på?
– Nu kan man relatera till stenåldern när man själv spelade, men det var väldigt mycket taktik då också med Fornudden och så AIK som kom med sitt 2-2-1-spel och hela den biten. Det var nog inte lika mycket taktik kanske men näst intill.
– Spelarna är så jäkla slipade nu. De är så sjukt bollskickliga allihopa. Man blir inte av med bollen på det sättet som det var på vår tid. Då kunde man gå upp och checka lite och det blev mer spel fram-och-tillbaka. Nu är det ju som att titta på en handbollsmatch. När Storvreta har bollen så vet man att de kommer ha den i en och en halv minut typ och likadant när Falun får den. Det händer ingenting. Man bara står och bollar fram och tillbaka.
– Jag har största respekt för Storvreta och Falun och det är bara att gratulera Storvreta som vann, men det var ju en bedrövligt tråkig SM-final att titta på. Lagen är för bra helt enkelt.
Är det därför det blivit så här? Att spelarna är för tekniska och att lagen är för bra?
– Jag ser på killarna som jag tränar som är 14-15 år, hur bollskickliga de är. Alla kan ta in den, täcka boll och hålla undan sina motståndare på ett annat sätt än det var förr i tiden när man kunde gå upp och vinna lite boll mer och fick lite mer spelvändningar på det sättet. Nu är varenda spelare så jäkla slipade så det blir för statiskt. De vet att det inte är någon mening att gå upp och checka.
– När de kastade loss lite nu i SM-finalen sista tio, och började köra, blev det ju en fantastiskt rolig innebandy! Det är lite som att du har en fet BMW eller Mercedes i garaget men du får inte köra den, utan du får köra din gamla skrotiga bil istället som står utanför. Vi har ju produkten innebandy men vi utnyttjar inte den. Det är lite frustrerande kan jag tycka.
Vill se regeländringar: ”Måste göra som i basket”
När Jihde får frågan om vad man kan göra åt problemet så drar han först en parallell med fotbollen och gör en jämförelse med det nyligen avslutade dubbelmötet i herrarnas Champions League mellan Barcelona och Inter.
– Det är hur kul som helst (att se på). Det bara rasslar in mål. De går mot motsatt håll för deras unga spelare är så jäkla skickliga också, där kör man framåt bara. Innebandyn får lika duktiga och skickliga spelare men där tänker man nästan mer defensivt istället. Det är det jag inte riktigt förstår och jag tror att man måste göra om på något sätt.
– Vi måste göra några regeländringar. Jag har inget superbra svar om vad man måste göra men vi måste göra som i basket på något sätt och klocka nu innan bollen ska över på halva planen, så man inte kan stå och rulla bak hela tiden till backarna eller till pointen. Det måste finnas någon gräns att man har fem, sex, sju sekunder på sig att komma över mittplan. Då får det bli att man tjongar upp en lång boll, då blir det i alla fall lite kamp där uppe. Så som det är nu…det var roligare att titta på min vägg när målarfärgen skulle torka än på matchen.
Innebandymagazinets gjorde en undersökning efter herrfinalen på Instagram där följare fick tycka till finalen samt om man vill se nya regler för att motverka passivt spel. Nästan 3000 personer röstade och 76 procent tyckte att herrfinalen var för tråkigt att kolla på, medan 70 procent vill se nya regler.
”Kan inte tro att Gabriel Kohonen och Sakarias Ulriksson ska göra det helt själva”
Niklas Jihde vill samtidigt hylla Mika Kohonens Storvreta och Henrik Lorendals Falun.
– Det är de två överlägset bästa innebandylagen i Sverige. Det är inte de som ska få skit – det är ju själva sporten. Vi måste utveckla det på något sätt. Jag tror att alla vill att innebandyn ska växa och att spelarna ska kunna tjäna lite pengar på det de håller på med.
– Nu går vi åt motsatt håll. Snart kommer publiksnittet bara minska. Det märker vi redan nu när det inte är några tv-sändningar på seriematcherna. Då måste man inse: Vad kan vi göra då? Vilken väg kan vi gå åt istället?
– Det ska inte vara att matcherna slutar 12-10, det vill vi inte heller ha, men det måste bli mer offensivt spel. Vi vill se Gabriel Kohonen eller Malte Lundmark ha bollen i offensiv zon. Det är ju där det händer. De ska ju få möjligheter till att göra en dragning och lite fräcka spel – inte bara få två, tre möjligheter på en match.
I ditt inlägg på X pratade du om att elitinnebandyn befinner sig i en total mediaskugga. Beror den på att innebandyn eventuell är tråkig nere på planen, eller finns det fler orsaker?
– Dels är det väl att det inte blir någon ”buzz” kring det. Det är en VM-final varannat år och en SM-final en gång om året på herrsidan där folk uppmärksammar det lite. Det är lite för att innebandy är alldeles för dålig på att ta för sig. Jag tänker på alla plattformar som finns nu med Insta, Snapchat och allting. Herregud, tänk om det hade varit så när man själv spelade? Det hade ju varit julafton att få ut information, synas och marknadsföra sig.
– I den här generationen som är stjärnor nu är man elitidrottare och jämför sig själv med hockey- och fotbollsspelarna, och ser lite hur de är i intervjuer och allting, och så är man likadan själv. Det bjuds på alldeles för för lite helt enkelt. Det måste bli lite intriger mellan lag och spelare också. Ligan är ju bedrövlig på att marknadsföra sig själva. Vem kan säga vad SSL är om du skulle fråga en vanlig sportintresserad ute på stan? Det är knappt de vet om att det är den svenska superligan.
Ja, när man frågar kompisar utan innebandyintresse om hur många spelare de kan nämna i vår sport är det fortfarande så att du är den enda som många kommer på.
– Jag blir jätteglad och stolt att folk kommer ihåg att man lirar. Men det är ju…jag gjorde min sista SM-final 2009. Det blir fortfarande så att man blir förknippad. Det finns så många bra spelare där ute, men de måste ju få hjälp också. Vi kan ju inte tro att Gabriel Kohonen och Sakarias Ulriksson bara ska göra det helt själva. De måste ju få hjälp. Jag skulle vilja se att man anställde någon på SSL som jobbar både med damerna och herrarna och tar fram saker kring alla lag och spelare och hjälper till att marknadsföra det.
– Vi måste bli så fräcka som vi var där i slutet av 90-talet och början av 2000-talet när innebandy var den fula ankungen som bara slog sig fram och tog plats även i finrummen. Det är dit vi måste nu igen. Nu accepterar vi att vi bara är en sport i mängden och vi kommer bara falla längre och längre ner så länge det inte innebär en OS-sport också.
Berättar om Lasse Granqvists ord
Flick- eller pojkmatcher i 16-årsåldern är betydligt mer underhållande än de matcher som spelas i SSL enligt Jihde.
– Där kör de och det är jättebra teknik på alla där också, men det blir ett annat spel och det är därför vi håller på med innebandy. Det är lirarnas sport! Det ska inte vara tråkmånsarnas sport. Det får inte vara där vi hamnar – att vi är för bra taktiskt och för bra tekniskt. Man ska våga göra en tunnel och våga lägga en passning bakom ryggen. Dit går fotbollen och hockeyn nu. De tar steg för steg hela tiden i utvecklingen. Jag är livrädd var innebandyn är om tio år om det här fortsätter. Det är ju fortfarande den populäraste sporten bland kidsen och det måste vi ta tillvara på.
Jihde menar på att fördelen med innebandyn är tjejerna och damerna som spelar, och beskriver finalen mellan Thorengruppen och Pixbo (7-5) som ”skitkul”.
– Det pratade jag om med Lasse Granqvist för tio år sedan redan, när vi satt och diskuterade innebandyns framtid. Han sa att ”det är damerna som har möjligheten att göra innebandyn stor – för det är damerna som det kommer vara roligt att titta på”. De har grym teknik där. Det går inte riktigt lika fort som på herrsidan naturligtvis, men det gör det nästan lättare att följa sporten. Det är otroligt roligt spel. Jag tror att damerna kan vara räddningen för innebandyn.
48-åringen berättar också att han det väcktes en tanke om en framtida tränarkarriär när han såg finalen.
– När man såg Mika i ena båset och Henke i det andra så blev man nästan sugen på att ta fram den gamla overallen och satsa på att bli tränare, och ha en spelfilosofi där det är full fart framåt!
Är det något som har lockat?
– Nej, det har faktiskt inte varit. Jag har inte tiden riktigt till det. Det är nästan ideellt man gör det i så fall. Men kidsen blir ju äldre nu så man får se om några år. Jag stänger inga dörrar. Det hade varit kul att komma in och jävlas lite i innebandyvärlden igen. Det säger jag med glimten i ögat. Jag ska inte vara kaxig och säga vad som är rätt eller fel, men man måste våga ha lite åsikter.
Den här artikeln handlar om:






