Linköpings kaos räckte idag – men inte till något mirakel

Innebandymagazinets Victor Westlund analyserar den fjärde kvartsfinalen mellan Linköping och Växjö.

Det måste ha känts uppgivet för Linköpings spelare att kliva in mot Växjö ikväll med det 0-3-underläge som blivit i matchserien.

Det finns ju inget lag i historien som avancerat vidare efter att ha förlorat de tre första matcherna i ett SM-slutspel, och med tanke på hur matcherna sett ut så fanns det inte mycket som talade för att Linköping skulle göra det som målvakten Gustav Jansson önskade inför matchen: Att skapa just historia och bli första lag att vända det omöjliga (?) underläget. 

Matchbilden när lagen senast möttes lär inte heller ha gjort Linköpings spelare mindre uppgivna då Växjö var minst ett nummer för stort där. 

Såg ut som när Pippi springer ifrån Kling och Klang

Den förstaperiod som Linköping gjorde ikväll måste däremot ha glatt hemmapubliken. Man klev ut som ett helt annat lag än senast: De hotade mer bakifrån, bolltempot var högt, man tryckte ner Växjö i banan och skapade många långa anfall. 

Men, som det ofta blir för ett lag i motgång, så får man kämpa oerhört mycket hårdare för sina mål än motståndarna.

Växjö vann första perioden med 2-1 och deras öppningsmål kom till efter en bjudning av Philip Fox. En stund senare kunde Växjös Filip Stjernberg enkelt ta sig in framför kassen och utöka ledningen. Något ironiskt, då Linköpings spelare pratat om hur de minsann måste bli grisigare och själva ta sig in på obekväma ytor, men när de allt som oftast stoppats av tuffa poliser som Niklas Ramirez och Emil Aakola så såg Stjernbergs mål snarare ut som när Pippi springer ifrån Kling och Klang.

Det hade lätt kunnat ge pyspunka

Det fortsatte se lovande ut för Linköping även i starten av andra. Det coachades aktivt från bänken och vi fick återigen se nya formationer. Fortsatt var det däremot Växjö som gjorde målen inledningsvis, sju minuter in så kom nämligen 3-1 signerat formstarke Michael Dudovic. Ett mål som lätt hade kunnat ge pyspunka för hemmalaget, men de fortsatte mata på framåt och skapade lägen. Ibland saknades skärpan, men så var inte fallet när man reducerade till 3-2 på ett vackert vis där Oskar Hovlund fick skicka in reduceringen efter snyggt kombinationsspel. 

Att kalla Växjö skakat efter 40 minuters spel vore en grov överdrift, men man fick inte riktigt till den kontroll man så gärna önskar ha i matcherna. Värre skulle det bli i tredje.

Höll lika hög klass som han gör i intervjuer

Precis som tidigare öste Linköping på, detta på ett annat sätt än i förra matchen.

Vågade initiativ togs och det var som man släppt löst tyglarna med lite mer kaosartat spel. Man slängde in en urtung kedja bestående av Matej Jendrisak, Martin Karlsson och Kevin Söderling.

Veteranen Karlsson, som mycket väl kunde ha spelat sin sista match i karriären vid förlust idag, såg i början av tredje ut att dras mot Växjös målbur likt hur en nattfjäril dras mot ljuset. Precis vad Linköping behövde, även om det inte blev överdrivet mycket mer stök och bök framför Santtu Strandberg efter det. 

Det blev en öppen slutperiod där chanser skapades åt båda håll, inte minst efter Oskar Hovlunds kvitteringsmål som innebar 3-3. Växjö hade många lägen att närmast punktera matchen men då stod en storspelande Gustav Jansson i vägen – veteranmålvakten höll lika hög klass som han håller i intervjuer, och det säger inte lite.

Den som istället skulle avgöra matchen blev oväntat nog Ahmad Aldeeb med sitt 4-3-mål. Oväntat ur aspekten att han tillhörde en skara Linköpingsspelare som inte producerat som väntat i slutspelet – idag var Strängnässonen vassare och fick också välbehövlig utdelning som belöning

Det kommer inte att ske för Linköping

Linköping vinner matchen och det var varken rättvist eller orättvist, det här kunde gått åt båda hållen. Men idag lyckades man bibehålla en ganska så hög nivå matchen igenom och man gynnades av hur spelet såg ut på banan, samma går inte riktigt att säga om Växjö. Oroväckande för smålänningarna är också att man gått mållösa från två raka slutperioder. 

Nu behöver Linköping göra det här tre gånger till för göra en mirakelvändning, men kommer inte att ske. Växjö är för bra för detta – det gäller bara för dem att verkligen visar det i 60 minuter. Lite extra vila, sedan match inför hemmapubliken (där man bara förlorat en gång i år) och lite bättre precision i avgörande lägen offensivt så är semifinalplatsen spikad.