Hellström hoppar av

Den stora anledningen till att det bara blev två säsonger som medlem i Svenska Innebandyförbundets styrelse är hennes 1,5-åriga barn hemma.

– Båda åren har varit mycket lärorika men jag känner att min spetskompetens inom juridik kommit mycket mer till användning i år – genom mitt arbete som ordförande i VU. Vi har haft ett antal kluriga fall. Vi har även utvecklat vårt sätt att arbeta inom styrelsen och vårt samarbete med SIBF:s kansli, det har inneburit många givande diskussioner med högt i tak, vilket jag uppskattar.

Får vi se eller höra mer av dig i framtiden?
– Vi ska diskutera en samarbetsform som innebär att jag även i fortsättningen kan bidra med min kompetens inom idrottsjuridik, så jag försvinner inte helt från innebandyn. Sen spelar min son Maximus redan innebandy där hemma på gården så jag kanske blir tränare för hans framtida lag.

Vilket blir ditt främsta minne från din tid i SIBF:s styrelse?
– En sen sommarkväll ute på Lars-Gunnars sommarställe på Arholma då alla i styrelsen och några från ledningsgruppen berättade roliga, intressanta och oväntade saker om sig själva. Och den avslutande turen på flaket, i totalt mörker, bakom en fyrhjuling med Mikaela (Mikaelsson, reds.anm) vid ratten.