Strängnäs spets säkrade segern – men Karlstads bredd löser SSL

Strängnäs hemmaslår Karlstad med 8-7 efter straffar i SSL-kvalet. Nu väntar en tredje och avgörande match mellan lagen på lördag. Här är Victor Westlunds analys av matchen. Dessutom: Se avgörandet och hör en intervju med matchhjälten Oskar-Viking Tjärnberg.

Foto: Anders Andersson

Starten av matchen påminde nästan mer om ishockey än innebandy. Intensiteten var hög. Spelet böljade. Det smälldes på rejält i närkamper. Spelare föll till marken en efter en. Några ytor för spelarna fanns knappt att prata om. Det reklamfria, ljusblåa golvet såg ut som havet i Grekland men var i själva verket som en trång bäck där spelarna slogs för att ta sig fram. 

Det var mer kamp än skönspel, men det är ju rätt så svårt att spela skönt när man inte har en millimeter på sig.

Det var egentligen först i matchens elfte minut som ett av lagen kunde attackera motståndarnas mål rättvända med fart, utan att ha en ryggsäck till spelare bakom sig. Strängnäs utnyttjade då en av få omställningar som kom till i första perioden och Omar Aldeeb kunde avsluta ett vackert klapp-klapp-anfall. Karlstads kvittering fem minuter senare kom också det till via en sällsynt kontring när kvalkungen Simon Sjögren hittade nätet efter ett distinkt avslut. 

Strängnäs – som hade ett knappt övertag i första perioden – startade bättre än senast. Inte minst defensivt trots två tunga avbräck på backsidan i Gustav Hall och Casper Nilsson, något som innebar att man gick runt på fyra försvarare.

Var som att de spelade mer än vartannat byte

Backarnas frånvaro kan vara en av förklaringarna till att Strängnäs toppade laget rejält en bit in i matchen. Femman med Kalle Karlsson, Tim Lindgren, Pelle Hansson, Omar Aldeeb och Ahmad Dakhallah spelade vad som kändes som minut efter minut. Det var som att man spelade mer än varannat byte. 

Coachdraget gav effekt. Strängnäs var åter det bättre laget i period två. Karlstads William Cervall öppnade visserligen målskyttet i mittenakten där han lurade upp Strängnäsförsvaret till den välfyllda läktaren. Ledningen höll sig ett tag, men sen kunde Strängnäs vackert luckra upp Karlstads man-man-formation vilket ledde till att Aldeeb kunde bli tvåmålskytt när han utjämnade till 2-2.

Minuten senare skulle Strängnäs ta ledningen. Kapten Kalle Karlsson, fast besluten att få representera sin moderklubb i SSL efter ungefär 106 år i föreningen, gjorde mål med en klubba som utifrån tv-bilderna såg ut att vara alldeles för hög, men enligt domarna höll den sig på rätt nivå. Jag är egentligen mer allergisk mot domarkritik än all pollen som präglar vindarna just nu, men kan ändå inte låta bli att ifrågasätta inte bara målet utan också den efterföljande utvisningen på Gustav Agnemyr. 

Karlstad dödade utvisningen och sekunder senare kvitterade Jesper Wallström en match som då kommit halvvägs till 3-3. Här började det hetta till än mer med lite mer känslor som bland annat yttrade sig med tjafs mellan bänkarna. Döma av målutvecklingen var det till Strängnäs fördel då man kunde gå upp i en 5-3-ledning och här var det nästan timeout-läge för gästerna, men man fick in en reducering till 5-4 genom Harald Brelin strax innan perioden var över.

Lätt att glömma bort Karlstads spetsspelare

Brelin är knappast det första namnet man skriver ner på listan över potentiella målgörare, såvida inte man heter Sebastian Degeryd. William Cervall och Jesper Wallström, knappast några poängkungar den här säsongen de heller, satte också ett positivt Karlstad-avtryck på matchen med sina mål. Värmlänningarna fick till en bra secondary scoring men samma gick inte att säga om Strängnäs som i sin tur var helt beroende av sin förstafemma.

Inför matchserien så var det mycket snack om just Strängnäs spetsspelare, men då är det lätt att glömma bort Karlstads. Herregud, det är inga dussinlirare som spelar i deras toppformationer. Det var också dessa som klev fram i tredje perioden för bortalaget: Oliver Sandberg låg bakom två mål och Marcus Bofeldt ett. Detsamma går att säga om Strängnäs ledande formationer – båda målen man gjorde i tredje perioden kom från Pelle Hanssons klubba, framspelad av Omar Aldeeb.

I tredje var det åtminstone inledningsvis mer försiktig förlängningsinnebandy än det slutspelspräglande spel vi fått se i de 40 första minuterna. Kanske som en förberedelse för den tio minuter långa sudden death som skulle bli. 

Vi fick se relativ chansrik förlängning. Flest lägen skapade Karlstad, men Oskar-Viking Tjärnberg gjorde då en fantastiskt insats när allt stod på sin spets, och stod för många räddningar som var lika viktiga som de var kvalificerade, och på Andreas Palicka-manér firade han varje lyckad insats med gester mot publiken. 

Det kommer avgöra i rond tre

Precis som senast det spelades SSL-kval i Eskilstuna så fick det hela avgöras på straffar. ”Matcherna som aldrig vill dö spelar man i Eskilstuna och Volvo CE Arena”, som kommentatorn vackert uttryckte det.

Det är också här som Tjärnberg (nästan) inte kan släppa in straffar. Han var omutlig i den spelformen mot Lund och ikväll så blev det bara en insläppt straff på sex försök från Karlstad. Dessutom lär (golv)zorro-kritikerna jubla lika högt som publiken i arenan över att se tre sådana försök missas.

Se de avgörande straffarna i videon längst upp.

Publiken var det, ja. Även från tv-soffan gick det att ta in den otroliga inramningen skapad av 1303 människor – en siffra som för övrigt var nytt rekord för Strängnäs. 

Nu väntar rond tre i Karlstad och där håller jag värmlänningarna som favoriter. Man är erkänt starka på hemmaplan, inte minst i kvalspel, och jag tror lagets kombination av spets och bredd – som inte finns på samma sätt i Strängnäs – blir avgörande här. Sörmlänningarna gick på kort om folk i 70 minuter ikväll och jag ställer mig frågande till om man klarar av det ytterligare en gång till. 

Nedan kan du se en intervju med matchvinnaren Oskar-Viking Tjärnberg, gjord av Anders Andersson.