
Dominansen fortsätter: ”Spelat ihop sedan barnsben”
Under tre fullspäckade dagar så skulle USM avgöras i Uppsala under helgen. Ett lag skulle koras som segrare i respektive klass. På tjejsidan fanns det ett gäng lag bland de 16 som sågs som kandidater till guldet.
Ett av de mest förhandstippade lagen var Pixbo, som även var regerande mästare.
– Såklart mycket press att gå in i en turnering med höga förväntningar på laget. Vi försökte dock inte tänka på det så mycket utan bara gå in med inställningen att göra de vi vet att vi kan, och snarare använda det som en drivkraft, säger Emma Sandberg till bloggen.
Hur hade ni förberett er inför turneringen?
Förberedelserna har vi länge jobbat på. Med mycket träning både fysiskt och mentalt. Vi har jobbat mycket med att ta den rollen man blir tilldelad fullt ut och göra den så bra som möjligt. Vi har haft både medgång och motgång men med ett så grymt gäng som lag så har vi alltid lika kul tillsammans.
I gruppen skulle man ställas mot Karlstad, Hjulsbro och KAIS Mora.
– Jag la faktiskt inte så mycket fokus på exakt vilka vi skulle möta i gruppen. Utan de vi la fokus på var att vinna alla matcher oavsett vilket motstånd som stod på andra sidan. Men samtidigt så finns de ju såklart i bakhuvudet att alla lag som tagit sig till usm är duktiga och att det inte kommer bli lätt. Det krävs att vi sliter, kämpar och att alla gör jobbet hela vägen. Vi har dock mött Hjulsbro några gånger så dom hade vi lite bättre koll på en resten av motståndet i gruppen.
Gruppen vann man till slut med tre raka vinster och en målskillnad på 8-0. Ett stabilt gruppspel även om siffrorna inte sprang iväg.
– Jag tycker för våran del att det gick lite trögt i våra första matcher. Målen satt långt inne och vi kom inte riktigt upp i nivån och kvaliteten som vi visste att vi hade. Såklart gött att hålla nollan hela gruppspelet och vinna alla matcher.
I kvartsfinalen så höjde man sig ytterligare ett snäpp när man ställdes mot Thorengruppen. En match man tillslut vann med 5-1.
– Efter att vi inte varit helt nöjda med gruppspelet så gick vi in med en inställning att det är nu det gäller och nu ska vi visa vad vi går för. Vi i laget och det olika femmorna pratade mycket inför denna match. Bland annat så bestämde vi oss som lag att vi måste gå in och börja rulla runt bollen, låta bollen göra jobbet, spela grönt och verkligen etablera anfall. Vilket jag tyckte att vi gjorde bra. Jag tycker att det var väldigt skönt och tror att det var extremt viktigt för oss att vi fick en så bra start på slutspelet.
Semifinalen skulle blir desto mer dramatisk mot Warberg. En match där man låg under, kvitterade med och till slut kunde ta till straffar och vinna. Sandberg själv slog ingen straff utan fick nervöst se från sidan när Tyra Jonestål kunde avgöra.
– Under själva matchens gång så var jag faktiskt inte så nervös, då jag hela tiden hade en känsla om att de här kommer gå hela vägen. När slutsignalen gick i tredje perioden så började pulsen gå upp lite, men det var bara att gilla läget och gå ut på plan köra, tro på det och verkligen ge allt. Det fanns inget annat än att vinna matchen och med så fina kvaliteter som finns i detta lag var det ingen idé att redan då bli super nervös. Men när det gick till straffar då kickade nerverna in på riktigt. Det var en sån sjuk lättnad och glädje när Tyra satte den avgörande straffen.
I finalen så skulle det bli en repris på fjolårets final. Sundsvall stod som motståndare, ett lag man hade bra koll på därmed.
– Inför matchen sa vi att nu går vi in och verkligen ger allt vi har kvar att ge. Det finns inte längre någonting att spara på. Vi har kämpat för att stå i just denna finalen hur länge som helst och vi skulle inte snubbla på målsnöret. Det var vi som skulle stå med guldmedaljerna runt halsen och pokalen i handen när matchen var slut. Det fanns inget annat på kartan, nu var det bara att gasa.
Även finalen skulle bli jämn och än en gång skulle det avgöras på straffar. En straffläggning där Thea Petersson skulle bli en av matchhjältarna med två välförvaltade straffar och där målvakt Elvira Dahlgren spikade igen när det behövdes. Slump eller inte är frågan när man lyckades vinna en straffläggning för andra matchen i rad och därmed säkra guldet.
– Jag tycker att detta ej var en slump. Såklart att Sundsvall är ett väldigt bra lag, men att vinna på sudden straffar de hade vi ju lärt oss nu efter semifinalen. Vi hade även Elvira som var grym i målet och flera bra straffskyttar, inte minst Thea. Hennes nerver tror jag inte ens existerar och hon går fram och lägger så kyliga straffar och sätter alla hon får chans att lägga. Helt otroligt!
Andra raka guldet för eran del – vad skulle du säga är framgångsfaktorn under denna turneringen?
– Jag tycker framförallt i slutspelet att vi går in och gör det vi vet att vi kan. Spelar ganska enkelt, säkert och för det mesta grönt. Etablerar anfall och försöker sätta våra chanser. Även om målen ibland satt långt inne. Försvaret tycker jag sitter bra och där tummar vi inte på någonting. Vi kämpar, krigar och ger allt för varandra. Alla tar sina roller extremt bra oavsett om man sitter på bänken, läktaren eller spelar på plan. Alla gör sitt yttersta för lagets bästa och för att vi tillsammans ska lyckas. Vi alla är som en stor familj och vi alla gjorde detta tillsammans.
Pixbo har alltså två raka guld i USM och vann även JAS-klassen förra säsongen. Utöver det så har också Västsvenska två raka guld på tjejsidan där det båda gånger funnits en stomme ifrån just Pixbo. Framgångarna avlöser varandra och juniorinnebandyn står sig stark både i Göteborg, men även i just Pixbo som snart ska försöka försvara sitt guld i JAS också.
– Det finns mycket bra lag här runt om Göteborgsregionen, mycket bra spelare och många bra engagerade ledare. Här i Pixbo skulle jag säga att vi är extremt samspelta och känner varandra väldigt väl. Många av oss har spelat och tränat hårt tillsammans ända sedan barnsben. Vi har många bra individuellt skickliga spelare och vi sliter hårt och ger aldrig upp. Vi har alltid mål uppsatta som vi strävar efter och har alltid väldigt kul tillsammans. Vi är som en ändå stor familj!
Den här artikeln handlar om:





