Årskrönika – stora innebandyhändelser från 2025

Innebandymagazinet sammanfattar året – här är minnesvärda ögonblick från 2025.

Damernas SM-final: ”Beslutet som bröt Pixbos momentum”

Thorengruppen säkrade sitt femte raka guld när man besegrade antagonisten Pixbo i Avicii Arena.

Umeålaget startade bäst och var fullständigt överlägsna under den första halvan av finalen. Sedan vaknade Pixbo till liv och gav matchen ett helt nytt ansikte.

Pixbo gav det en rejäl chans när man dessutom började ta ut målvakten i den tredje perioden för att hämta upp underläget man hade hamnat i. Men frågan i efterhand var om man skulle vågat chansa ytterligare lite till eller inte.

Göteborgarna valde nämligen att plocka tillbaka målvakten in på planen när man reducerade till 5-6, istället för att utnyttja momentumet och spela vidare med en man mer på planen.

– Man tappar flowet man hade där, menade Joel Rauswall i slutspelspodden som xProgress producerade i samarbete med Innebandymagazinet.

Sveriges assisterande förbundskapten, med en bakgrund i just Pixbo, insåg att han var något efterklok i uttalandet – men var tydlig i vad han själv hade gjort i samma läge.

– Jag hade nog kört på ändå, berättade han för programledaren David Jansson.

Pixbo tog ikapp ett gäng mål, både från 5-0 och 6-2-underläge, men förlorade senare finalen med två bollar.

Thorengruppen vann med 7-5 där finska storstjärnan Veera Kauppi slog till med tre mål och två assist. Det var Umeålagets femte raka SM-guld, och alla gånger har Pixbo stått för finalmotståndet.

Krönikören Magnus Fredriksson beskrev damfinalen efter slutsignal:

Pixbo hade hela innebandy-Sverige i ryggen. Seriesegrare i grundserien, obesegrade genom slutspelet och med en hunger som aldrig känts större. Motståndet? Som alltid när det gäller de största matcherna: Thorengruppen från Umeå. Pressen låg tung på de regerande mästarna, som dessutom kom till Avicii Arena efter en tuffare väg till finalen och två raka förluster mot just Pixbo under säsongen.

Men trots alla förutsättningar, all tro och alla drömmar – så slutade det som det nästan alltid gör.

Thorengruppen vann. Igen.

I en final som började med pyspunka och länge var ett sömnpiller, lyckades Thorengruppen till slut vinna rättvist med 7–5 – och förlänga sin imponerande svit mot Pixbo. Fem raka SM-finaler lagen emellan, fem raka segrar för Thorengruppen: 5–4, 5–4, 4–3, 6–3 – och nu 7–5.

Det var tillbaka till Globen och Avicii Arena, men allt kändes som en repris ingen utanför Thorengruppens inre krets som spelare, ledare och fans egentligen ville uppleva igen.

Matchen startade trevande, men det var ändå Pixbo som hade mest boll i Thorengruppens zon under första halvan av perioden. Ändå var det systrarna Kauppi som satte tonen: 1–0 efter tio minuter. Pixbo hade valt att starta med en ny förstafemma – tidigare säsongens tredjeformation – men det gav inga omedelbara resultat.

Thorengruppen tog sedan över mer och mer. Veera Kauppi ökade på till 2–0, och från sidan såg det ut som om Pixbo redan där började tappa den skärpa som varit deras adelsmärke under säsongen.

Flera av Pixbos nyckelspelare, som Ellen Lundin och Mira Markström, som skulle bära laget offensivt, gick knappt att känna igen. Och som så många gånger förr var det Thorengruppen som var bäst när det verkligen gällde – oavsett hur mycket det hade pratats om att ”den här gången är Pixbo påkopplade”.

När Thorengruppen sedan sprang ifrån till 5–0 i mitten av andra perioden rasade Pixbos grundspel ihop. Inte ens de enklaste uppspelen – back till back – fungerade. Försvaret var stundtals under all kritik.

Moa Andersson lyckades ändå tända ett litet hopp med 5–1 och när Pixbo sedan reducerade ytterligare precis före andra periodpausen fick finalen äntligen lite puls. Men glädjen blev kortvarig: efter en tappad boll på egen planhalva bestämde sig halva Pixbo för att byta – och Cajsa Alm promenerade in 6–2 på egen hand. Där och då dog matchen på riktigt.

Det var också uppenbart från sidan att Thorengruppens spelare helt enkelt var bättre tränade. I dueller, löpningar och närkamp var det klasskillnad, vilket blev extra tydligt i tredje perioden när Pixbo försökte men inte orkade hela vägen.

Ett drag som gav viss stabilitet var att Axina Pettersson sattes ner som back i tredje, vilket gav lite mer trygghet i Pixbos spel. Men på det stora hela fanns det betydligt mer ”sisu” i Thorengruppen än i Pixbo denna finaldag.

Spelare som Mathilda Ekenlinde, Cajsa Alm och målvakten Lovisa Hedin visade vägen för Thorengruppen i den här finalen och fortfarande alltid är som bäst när det gäller som mest. Maja Viström förtjänar också ett särskilt omnämnande – hennes stabilitet defensivt, framför allt under en skakig första period, var en av nycklarna till att Thorengruppen kunde hålla kursen när matchbilden fortfarande kunde ha svängt.

Men på något sätt krånglade sig Pixbo in i matchen igen i den tredje perioden, 3-6, 4-6 och 5-6 kom med sju minuter kvar av tredje perioden, men miraklet i Avicci Arena kom inte denna dag när Pixbo behövde mer än 40 minuter på sig att förstå att det var SM-final. Thorengruppen var numret större men gjorde ingen fulländad match men vann ändå då det under stora delar av matchen kändes som det var kvinnor mot flickor som spelade.

När slutsignalen ljöd var det alltså ett välbekant eko som rullade ut över Avicii Arena:
Thorengruppen, återigen svenska mästare.
Pixbo, återigen kvar på perrongen.

”Tidernas tråkigaste SM-final”

En av höjdpunkterna var herrarnas SM-final. Eller blev det verkligen en höjdpunkt sett till underhållningsvärde?

I april korades Storvreta som svensk mästare på herrsidan. Finalen mot Falun, som lockade 12814 åskådare, valde Magnus Fredriksson att sammanfatta som tidernas tråkigaste.

Både Storvreta och Falun valde att dra ner på tempot och spela riskminimerat. Tråkigt för tv-tittarna, men ett spelsätt som varit extremt effektivt senaste åren – speciellt för den mesta mästaren.

Första målet kom efter drygt 37 minuter speltid, när dalmasarna – genom Emil Ruud – bröt dödläget och gick in i den andra pausvilan med ledning.

– Det var efterlängtat när Ruud äntligen spräckte målnollan, skrev Magnus Fredriksson i sin krönika.

Storvreta släppte på handbromsen en aning i den tredje perioden och fick utdelning. Tre raka mål från Uppsalalaget avgjorde tillställningen, som betydde att Storvreta hade vunnit sitt tredje raka SM-guld.

Slutsiffrorna skrevs till 3-2.

Krönikören Magnus Fredriksson beskrev finalen efter slutsignal:

De 43:e svenska mästarna i innebandy på herrsidan heter Storvreta IBK. Giganternas kamp i Sveriges största inomhussport fick en final som knappast går till historien för något annat än att vara ett sömnpiller av sällan skådat slag. SM-finalen 2025 i nyrenoverade Avicii Arena blev nämligen en utdragen historia där det enda riktigt nya var de fräscha stolarna på läktarna och domarparet Daniel Böcker och Andreas Lybacken.

Det började trevande – rentav tråkigt. Storvreta valde att vårda bollen i egen zon och dra ner på tempot. Falun svarade med samma medicin: kopiera, bromsa, kontrollera. Resultatet? 0–0 efter första perioden, något som är nästintill unikt i en SM-final. Halva matchen hann gå innan storpubliken på 12 814 åskådare fortfarande väntade på kvällens första mål. Ingen tvekan råder – vi såg tidernas tråkigaste SM-final. Initiativen var så lätträknade att man knappt behövde använda hela handen.

Sömnlöst i Avicii Arena – eller Globen, som alla ändå fortsätter att kalla arenan för, vägskyltarna inkluderat – var känslan påtaglig. Jag skämtade lite igår att det kanske skulle bli 0–0 hela vägen, och efter 35 minuter var vi farligt nära att det skulle bli verklighet. Målchanser? Nästan obefintliga. Spännande situationer? Nästan lika sällsynta. Möjligen vaknade Falun lite sista fem minuterna av andra perioden, och det var efterlängtat när Emil Ruud äntligen spräckte målnollan med sitt 1–0-mål efter 37 minuter.

Storvreta svarade direkt – på sitt sätt. Man satte ihop Sakarias Ulriksson och Gabriel Kohonen tillsammans med Filip Langer för att få lite puls. Inte för att det blev något direkt fyrverkeri, men någonstans måste man ändå påminna sig: för spelarna och supportrarna är nerverna på helspänn oavsett hur publiken och TV-tittarna lider. Det är en del av idrotten att inte alla matcher bjuder på fyrverkerier. Men just denna final blev ett extremfall – handbromsen låg i konstant från båda håll.

Emil Ruud och Patrik Burman stack ut något i ett annars ganska stillastående Falun. Hos Storvreta visade Otto Weidman och Ondrej Nemecek att de åtminstone försökte sätta färg på matchen. För övrigt: inte en enda utvisning på hela matchen, och knappt en situation där det ens var nära.

När Storvretas rookie Hampus Nydenfeldt kvitterade till 1–1 efter 46 minuter, stabiliserades matchbilden. Falun fortsatte vara något mer drivande, men det var fortfarande mer av samma kontrollerade försiktighetsprincip. Och det var ur denna malström av försiktighet som Gabriel Kohonen – nästan chockad över sin egen insats – dök upp och rakade in 2–1 till Storvreta efter 54 minuter. Ett mål som satte fingret på hela matchen: få initiativ, få målchanser, men små marginaler avgör.

Med 39 sekunder kvar tryckte sedan slutspelets MVP, Sakarias Ulriksson, in 3–1 på direktsskott efter Faluns desperata forcering.

Jag har nog aldrig sett en herrfinal med så hög spelarkvalitet. Matchen var i stort sett felfri – vilket kanske också gjorde den rätt tråkig ur underhållnings synvinkeln.

Storvreta vinner därmed sitt tredje raka SM-guld, och sitt nionde sedan 2010. Man vinner grundserien, man vinner slutspelet – och man vinner tidernas tråkigaste SM-final. Denna final kommer ingen minnas för dramatik eller offensiv glädje, men historieböckerna berättar ändå om hur en ny generation ledde Uppsala-klubben till ännu en titel: Gabriel Kohonen, Sakarias Ulriksson och Hampus Nydenfeldt – framtidens ansikten på svensk mästarglans.

Det blev en logisk vinnare i en ologisk, slätstruken final. En final som visar att innebandyn kan vara både brutalt vacker och brutalt sömnig – ibland på samma gång.

Historia skrevs i World Games

The World Games i Chengdu, Kina, blev en historisk milstolpe för innebandyn där damerna för första gången tog plats. Därmed blev det också första gången som dam- och herrlandslaget spelade samma turnering.

Arrangemanget blev storslaget med en mäktig invigning.

På damsidan blev det samtidigt ett trendbrott i den historiska turneringen, mellan ärkerivalerna Sverige och Finland. De möttes i ännu en stor final, men utgången blev en annan än den vi sett i många år. Efter en längre tid av svensk dominans skulle Finland knäppa Sverige på näsan i World Games under augusti.

Hanna Nordstrand, som blev tvåmålsskytt i finalen, rånades på hjälterollen när finskorna vände underläge 0-2 till seger 3-2. Storstjärnan Veera Kauppi avgjorde matchen.

– Det finns ganska mycket vi vårt spel som vi får anledning att kolla på, berättade förbundskaptenen Linn Lundström efter finalförlusten.

Finland hade inte tagit en mästerskapstitel sedan VM 2001.

Svenske Andreas Harnesk, förbundskapten i Finland, var mannen som låg bakom att den negativa titelraden bröts.

– Vi har tänkt att vi ska skapa lite zebror innan, så ska vi rida på hästar i finalen. Så vi försöker visa lite grejer som vi inte kommer göra, framför allt i försvarsspelet har vi bjussat på lite mål i senaste EFT. Nu har vi ändrat lite i försvarsspelet här, scoutat ganska hårt hur vi ska spela försvarsspel och från försvar till anfall där vi skapar omställningar. Vi lyckades hyfsat med det. Några bolltapp ställde till det för oss i andra perioden, berättade Harnesk till Innebandymagazinet efter turneringens slut.

Ramirez: ”Vi är världskändisar här”

Att Sverige och innebandyn överlag skulle vara såpass populärt under World Games i Chengdu, Kina var det ingen som förväntade sig på förhand.

Spelarna, i både herr- och damlandslaget, fastnade länge bland journalisterna efter matchernas slut.

Wilma Johansson, som gjorde tio poäng i öppningsmatchen, vittnade om detta.

– Jag hade tänkt att hinna bussen om tio minuter, men jag får ta nästa, berättade hon för Innebandymagazinet efter 21-2 vinsten mot Thailand i premiären.

Uppmärksamheten var stor även på herrsidan.

– Det är jättekul att vara här. Man får mycket uppmärksamhet, menade Niklas Ramirez i samband med att Sverige vann turneringen.

– Jag höll på att missa ceremonin för att jag var ute och skrev autografer till ett helt innebandylag. Det är som att vi är världskändisar här.

Sverige vann guld i Kina

Herrlandslaget avslutade turneringen med en guldmedalj runt halsen.

Finalen mot antagonisten Finland blev väldigt spännande och slutresultatet skrevs till 2-1.

Kineserna på plats fick se två landslag vars målvakter storspelade och försvarsspel imponerade.

Prestationen av Heini i Champions Cup-finalen: ”Stoppade 30 av 30 skott”

Pixbo vann Champions Cup i januari. Finalen spelades i Umeå och närmare bestämt i Nolia Arena där deras största rival och motståndare Thorengruppen håller hus till vardags.

Vinsten var efterlängtad i och med att man förlorat ett gäng finaler mot Umeålaget senaste åren.

Forwarden Ellen Lundin satte spiken i kistan med drygt 40 sekunder kvar när hon rullade in 3-0-målet – framför 2100 åskådare.

Målvakten matchhjälte: ”Jag har inte ord att beskriva det”

Schweiziska storstjärnan, och målvakten, Lara Heini blev stor matchhjälte i finalen när hon stoppade 30 av 30 skott.

Pixbo vann matchen med 3-0 och den hållna nollan var väldigt imponerande, med spelare som Kauppi, Viström och Wibron i motståndarlaget.

– Det var inget som vi kunde förvänta oss. Det är väldigt ovanligt (att man håller nollan) och jag är ärligt talat bara glad att vi vann och jag har inte riktigt ord att beskriva det här, berättade hjälten i intervjun med IFF efter matchen.

Heini, som beskrev titeln som de största man kan vinna, berättade om känslorna efter matchen.

– Jag mår rätt dåligt faktiskt. Jag var riktigt nära att spy för det var så mycket känslor för mig när vi vann och det var en svår match. Såklart mår jag fantastiskt men samtidigt är jag helt färdig. Jag är glad att kunna uppleva det här.

Även herrarna vann guld: ”Jag gillar att vara i Tjeckien”

Framgångarna för Pixbo som förening var stora i januari eftersom även herrarna gick och vann titeln i Champions Cup.

Finalen mot Mlada Boleslav i Tjeckien blev allt annat än målsnål och avvaktande. Svenskarna bjöd upp till dans och visade de 3328 åskådarna att man var på plats för att vinna guld.

Den första perioden innehöll sju mål (3-4) och var ett smakprov på hur rubrikerna skulle formuleras efteråt.

Matchhjälten, och Pixbos stora stjärna där och då, Oskar Weissbach skulle nämligen sno åt sig huvudrollen och göra åtta (!) poäng i finalen – som slutade 6-9 i svenskarnas favör.

– Jag gillar att vara i Tjeckien. Frukosten var bra och vi var väl förberedda inför den här matchen som lag. Idag var det jag som gjorde fyra men det hade kunnat vara vem som helst i vårt lag. Jag är bara glad att vi vann. Det är mycket glädje som jag känner just nu, berättade Oskar Weissbach i IFF:s intervju efter matchen.

Pixbo har en historia med flertalet titlar och lördagen den 25 januari 2025 är ett datum som man sent glömmer.

– Vi som förening vill vinna allt och visste att vi hade den chansen. Damerna gjorde det verkligen bra idag och har gjort det i år och när vi såg att de vunnit ville vi också vinna såklart. Det gav oss en extra boost motivationsmässigt och både dam- och herrlaget kommer fira guld idag, sa Weissbach efter slutsignal.

”När Ulriksson blev slutspelskung”

Guldmedaljörerna Sakarias Ulriksson (Storvreta) och Veera Kauppi (Thorengruppen) vann de nyinstiftade priset för slutspelets mest värdefulla spelare.

Insatserna som spelarna stod för i slutspelet och framförallt finalen sticker ut.

Priset utses av Innebandymagazinet tillsammans med förbundskaptenerna på dam- och herrsidan. Den här gången Linn Lundström (dam) och Thomas Brottman (herr).

Sakarias Ulriksson delade förstaplatsen i poängligan under slutspelet tillsammans med Gabriel Kohonen (Storvreta) och Malte Lundmark (Falun). Spelarna gjorde 21 poäng vardera, men Ulriksson stack ut i målkolumnen: 19 mål under SM-slutspelet betyder att han tangerar det tidigare rekordet för flest antal mål. Motiveringen ljöd enligt följande när Ulriksson blev slutspelskung:

“Tangerat målrekord i SM-slutspelshistorien är inte illa pinkat av en 20-åring i sin andra säsong på högsta nivå. 19 mål gjorde Sakarias Ulriksson, något som bara Jonathan Kronstrand lyckades med under Haninges storhetstid i början av 00-talet. Forwardens raka, tuffa och fräcka spel är utmärkt anpassat för slutspelsinnebandy. Han fick också äran att göra guldvinnande Storvretas sista mål för säsongen, vilket blev matchvinnande i den knappa 3-2-finalvinsten mot Falun.”

Spelaren själv tackade och tog emot priset.

– Tack så mycket, jag hade en bra känsla i det här slutspelet. Vi som lag var starka och även jag själv. Jag tycker att jag har blivit ännu bättre på att avgöra matcher och jag klev fram när det behövdes som mest, och jag fick väldigt mycket hjälp från lagkamraterna och tränarna. Det är många som ska ha kredd i det. Men såklart kände jag mig lite extra het, och ännu bättre än jag varit innan, så det var kul, sa Sakarias Ulriksson.

På damsidan utsågs ingen mindre än Veera Kauppi – som återigen stod för en makalös säsong.

“Efter en rekordsäsong i grundserien sträckte den finska superstjärnan linan med att även briljera i slutspelet. 23 poäng (12+11) gav en överlägsen poängligavinst, men det som hon kommer att bli mest ihågkommen för från slutspelet 2025 är insatsen i SM-finalen mot Pixbo, som Thorengruppen vann med 7-5. Sex poäng, varav tre mål, gjorde 27-åringen i Avicii Arena. Ett av målen kom kyligt på straff, och det sista innebar spiken i kistan i öppen kasse.”

Förutom hennes 23 poäng i slutspelet noterade Kauppi hela 97 poäng i grundserien, hennes bästa notering sedan ankomsten till svensk innebandy.

– Väldigt kul att bli uppmärksammad på detta sätt. Det här är ett väldigt fint pris att få för att slutspelet är den viktigaste tiden på säsongen och man vill alltid prestera bra då. Jag är väldigt nöjd över min säsong och slutspelet där jag kunde bidra till att vi vann ännu en titel, berättade Kauppi i samband med prisutdelningen.

Publikfesten i Scandinavium

Året 2025 rivstartade med en match mellan Pixbo och Kalmarsund i Scandinavium. Matchen anordnades i samband med att ungdomsturneringen Gothia Cup spelades i Göteborg och man kunde på så vis locka massvis med publik till matchen.

Matchen lockade 10811 åskådare, vilket är ett nytt publikrekord för antalet åskådare under en grundseriematch i SSL. Det tidigare rekordet var från 2012 när Pixbo mötte Linköping i Scandinavium.

Pixbo, som inför matchen var i botten av publikligan, klättrade i och med matchen upp i topp.

En spelare som var på topp i den här matchen var gästernas Kevin Haglund, som noterades för tre mål och blev matchhjälte framför storpubliken.

Smålänningarna vände 3-2 underläge i den tredje perioden till seger.

Om bara några dagar – efter årskiftet – väntar nästa match i Scandinavium, då Gothia Cup-publiken återigen intar Scandinavium för västkustderbyt mellan Pixbo och Warberg. Matchen spelas den 3 januari.

Publiksuccé under VM i Tjeckien

Världsmästerskapet i Ostrava, Tjeckien blir ihågkommet på många olika sätt och vis. Schweiz vann – väldigt överraskande – guld efter en mycket stark turnering.

Guldnationen, som tränas av svenska Oscar Lundin, slog värdnationen i finalen och säkrade sitt första VM-guld på 20 år. Senast man vann var 2005 i Singapore.

Turneringen präglades av flera historiska stunder.

Giganterna Sverige och Finland missade båda finalen den här gången. Svenskarna blev – efter förlusten i bronsmatchen – utan medalj för första gången någonsin.

Hemmanationen Tjeckien kan glädjas åt mer än silvermedaljen såhär i efterhand. Man slog nämligen ett gäng olika publikrekord:

67736 – flest antalet besökare på ett VM för damer
5715 – flest antal besökare under en öppningsdag
2811 – flest antal åskådare under en match på öppningsdagen

* Samtliga rekord gäller dam-VM

VM 2025: Slutställning

(Placeringen i VM 2023 står inom parentes)

🇸🇬 Singapore (12)
🇺🇸 USA (14)
🇦🇺 Australien (16)
🇯🇵 Japan (9)
🇪🇪 Estland (13)
🇳🇱 Nederländerna (NY)
🇩🇪 Tyskland (10)
🇵🇱 Polen (6)
🇩🇰 Danmark (8)
🇸🇰 Slovakien (5)
🇳🇴 Norge (11)
🇱🇻 Lettland (7)
🇸🇪 Sverige (1)
🇫🇮 Finland (2)
🇨🇿 Tjeckien (3)

1.🇨🇭 Schweiz (4)

Det land som klättrade flest placeringar från föregående VM var Norge, som gick från att sluta elva till att knipa sjätteplatsen. Största raset stod Japan för, från nia till 13:e plats.

Tjeckien och Nederländerna gjorde båda sitt bästa VM. Samtidigt stod Sverige och Polen för sina sämsta insatser någonsin i VM-sammanhang, sett till slutplacering.

Plus/minus i Sverige

Här är plus/minus-statistiken för de svenska utespelarna, följt av målvakterna:

Ellen Lundin (21–5) +16
Ellen Bäckstedt (21–6) +15
Moa Andersson (18–3) +15
Lisa Carlsson (18–3) +15
Nellie Öhgren (18–3) +15
Mira Markström (18–3) +15
Wilma Johansson (22–9) +13
Evelina Petersson (13–4) +9
Ida Sundberg (20–12) +8
Hanna Nordstrand (13–5) +8
Maja Viström (12–4) +8
Cajsa Alm (11–3) +8
Moa Tschöp (11–3) +8
Ellen Rasmussen (10–2) +8
Emelie Wibron (8–3) +5
Emma Stenberg (5–0) +5
Matilda Lindgren (12–8) +4
Linnéa Hammar (4–4) +/- 0

Målvakterna

Frida Görtz (39–7) +32
Lovisa Hedin (12-9) +3

Topp 30: Poängligan i VM 2025

🇫🇮 Veera Kauppi, 19 (12+7)
🇨🇭 Isabelle Gerig, 19 (10+9)
🇸🇪 Wilma Johansson, 16 (6+10)
🇳🇱 Jasmine Van der Veen, 15 (9+6)
🇩🇪 Aline Marti, 15 (7+8)
🇱🇻 Simona Grapena, 14 (10+4)
🇨🇿 Sarka Stankova, 14 (9+5)
🇸🇪 Mira Markström, 12 (8+4)
🇩🇪 Anna-Lena Best, 12 (7+5)
🇨🇭 Laila Ediz, 12 (7+5)
🇸🇪 Ellen Bäckstedt, 12 (6+6)
🇱🇻 Anna Ankudinova, 12 (5+7)
🇸🇪 Ellen Lundin, 11 (8+3)
🇸🇪 Ellen Rasmussen, 11 (6+5)
🇳🇴 Rikke Ingebrigtsli Hansen, 11 (6+5)
🇳🇱 Marissa Meijer, 11 (5+6)
🇱🇻 Julija Rozite, 11 (5+6)
🇩🇪 Randi Kleerbaum, 10 (5+5)
🇨🇿 Karolina Klubalova, 10 (4+6)
🇩🇪 Winona Jurgens, 10 (4+6)
🇳🇴 Kine Hedlund Eriksen, 9 (7+2)
🇫🇮 Suvi Hämälainen, 9 (7+2)
🇺🇸 Jenny Hallström, 9 (6+3)
🇳🇱 Ilse Stoffers, 9 (6+3)
🇺🇸 Marie Häggström, 9 (5+4)
🇫🇮 Oona Kauppi, 9 (5+4)
🇸🇰 Daniela Hrabovska, 9 (4+5)
🇫🇮 Emilia Pietila, 9 (4+5)
🇸🇰 Laura Chupekova, 9 (4+5)
🇸🇪 Hanna Nordstrand, 8 (8+0)

”Smått oslagbara prestationer”

En annan stor höjdpunkt under året var Distrikts-SM i Nyköping.

Här samlades landets största talanger födda 2008 för att slåss om SM-guldet med sitt distrikt.

De mest framgångsrika förbundet den här gången – sett till medaljer – var Västsvenska, som åkte från Nyköping med ett guld (F16) och ett silver (P16).

På tjejsidan besegrade man Dalarna i en mycket spännande final medans killarna hade det tuffare mot Småland/Blekinge.

Killarna i Småland/Blekinge levererade smått oslagbara prestationer i slutspelet och radade upp storsegrar från kvartsfinal till final.

Kvartsfinal: 7-1 mot Uppland
Semifinal: 5-1 mot Stockholm
Final: 6-0 mot Västsvenska

Kommande Distrikts-SM för spelare födda 2009 står runt hörnet – med start den 3 januari!